Industrifackens lönekrav: 4,2 procent
Från vänster: Eva Guovelin, Livsmedelsarbetareförbundet, Per-Olof Sjöö. GS-facket, Marie Nilsson, IF Metall, Peter Hellberg, Unionen och Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer.
Löneökningar på 4,2 procent, arbetstidsförkortning och rätt till förskottssemester. Det är några av kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
Svensk industris konkurrenskraft klarar högre löneökningar. Det var huvudbudskapet när de fem fackförbunden inom industrin – Sveriges Ingenjörer, Unionen, IF Metall, GS-facket och Livsmedelsarbetareförbundet – inledde kommande avtalsrörelse med att presentera sina krav.
I avtalsrörelsen 2023 krävde Facken inom industrin löneökningar på 4,4 procent, det högsta kravet sedan 1996 då industrifacken började förhandla tillsammans.
Årets krav på 4,2 procent är därmed det näst högsta lönekravet sedan industrifackens samarbete startade. Utgångspunkten är flera positiva faktorer som fackförbunden pekar på.
Industrin har stärkt sin internationella konkurrenskraft i form av bättre produktivitet och högre marknadsandelar. Ägarnas andel av vinsterna i förhållande till löntagarna ligger också på en historiskt hög nivå. Det är en siffra som också Konjunkturinstitutet står bakom.
Men vissa branscher inom industrin har också haft det tufft under 2023 och 2024. Framför allt byggindustrin har påverkats av inflation och höga räntor. Under året har flera företag, bland andra Northvolt, Sandvik och Ericsson, tvingats varsla och säga upp anställda.
Är lönekravet ansvarsfullt?
– Ja det menar vi och det är viktigt att tänka långsiktigt. Ska Sverige vara världsledande behöver industrin högre löner för att kunna attrahera och behålla de bästa ingenjörerna. Det krävs både för omställning mot ett mer hållbart samhälle och ökad digitalisering, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.
Hon ser också att högre löner behövs inom industrin för att locka ingenjörerna dit från andra branscher.
– För få unga ingenjörer väljer industrin som sitt första jobb. I snitt tar det 9 år innan ingenjörer börjar på ett industriföretag. Vi vill att fler ser möjligheterna inom industrin i början av sin karriär.
Förskottssemester och kortare arbetstid
Bland fackens krav finns också mer avsättningar till delpension/flexpension och mer arbetstidsförkortning. Storleken på avsättningarna preciseras i de kommande förhandlingarna.
Fackförbunden vill inte att arbetstidsfrågan regleras i lagstiftning. Man anser inte att det finns en lösning som passar för alla och därför bör arbetstid förhandlas mellan fack och arbetsgivare. På så vis kan reglerna anpassas för olika branscher.
– Tanken är att bygga vidare på de lokala lösningar för kortare arbetstid som finns idag, ofta i form av en tidbank, säger Peter Hellberg, förbundsordförande för Unionen.
Facken inom industrin begär också rätt till förskottssemester. Den som börjar en anställning före sommaren ska ha samma rätt till sommarsemester som andra. Avslutas anställningen innan semesterdagarna har tjänats in sker en reglering i samband med slutlön.
Ett annat krav är att deltidsanställda som arbetar fler timmar ska ha rätt till övertidskompensation i stället för mertidsersättning som man får idag.
Facken inom industrins avtalskrav bygger på ett ettårigt avtal. Men som vanligt är avtalets längd en förhandlingsfråga. Det nuvarande avtalet löper ut den 31 mars 2025.
Den slutliga överenskommelsen mellan Facken inom industrin och arbetsgivarparterna om löneökningarna brukar sätta det så kallade märket för resten av arbetsmarknaden. Avtalsrörelsen nästa år blir rekordstor. Över 500 centrala kollektivavtal ska omförhandlas.
Kraven i korthet
- Löneökningar på 4,2 procent.
- Mer arbetstidsförkortning.
- Ytterligare avsättningar till deltidspension/flexpension.
- Rätt till förskottssemester.
- Övertidskompensation för deltidsanställda.
- Fackens utgångspunkt är ett ettårigt avtal men öppen för ett längre avtal om villkoren är tillräckligt bra
5 kommentarer
Arbetstidsförkortning ja….
Den löser arbetsgivarna genom att byta avtalsområde ibland, så att man först byter löneökning mot ledig tid och senare byter man avtalsområde när summan av ett antal år av byte av lön mot tid blivit för besvärlig. Så har vi fått det efter byte från utveckling och tjänster till tekniktjänsteavtaletnär vi uppgick i ny större ägare. Hepp så var fyra-fem dagars ledighet bytt mot ingenting.
Vilka industri jobb för ingenjörer? Inte sett några direkt
Arbetstidsförkortning finns ju i olika former och varje form har sina effekter.
Jag skule föredra en kortare veckoarbetstid och då spelar det inte så stor roll om det blir 1-2 timmar mindre per dag eller en arbetsdag mindre. Alla kommer tjäna på det. Tittar vi lite i backspegeln så införde Henry Ford 1926 40 timmarsvecka på sina fabriker. 40 timmar arbetsvecka uppnåde tjänstemän redan början 50-tal ( Ryberg-Welander, L.: a.a., s. 163). Lagatiftning kom inte till förrän 1973.
Unde senare tid har det gjorts en del experiment med kortare arbetstid med full lön. 2019 sänkte Microsoft i Japan veckoarbetstiden till 4 dagar. Effekten blev en 40 % ig effektivitetshöjning. Andra unsökningar visar att människan är inte anpassat till 8-timmars kontorsjobb och effektiv arbetstid blir då långt under.
För familjer är det dock mycket fördelaktigr att ha kortare arbetstid och mer tid för familj och barnen. Med tanken på att det bara födda 1.4 barn per svensk kvinna så kan ju vara bra att göra något extra.
Det jar gått mycket låbg tid och det funns en hel del faktorer som pekar för förkortning av veckoarbetstiden. Även inom politiken diskuteras ämbet.
Vi får väl se vem som kommer först, facken eller politikerna? Menar man alcar att man tycker att frågor som rör arbetsförhållande bör lösas av aebetsmarknadspartner så kan det vara bra att sätta sig i förasättet. Inre kommer väl facken sätta sug emot kortare veckoarbetstid?
Det finns visserligen även arbetstidsförkortning i form av tidbank eller ökad semester men kommer inte ha samma effekt som kortare veckoarbetstid. Dessutom är uttag inte reglerad så art många medlemmar har svårt att ta ut tiden från tidbanken och företagen har svårare att hantera de upplupna skulder.
En trwdje variant är flexpension. Tanken är god men har inte heller samma effekt som kortare veckoarbetstid. En effektivitetshöjning kommer vi knappast se och uttag kommer vara relaterad till normpensionsåldern. Vi kan räkna med att är det många som kan gå tidigare i pension med hälp av flexpension och de gör det kommer det saknas folk i arbetaför ålder om det blur mest troligt att politikerna höjer pensionsålder. Vad har vi vunnit då? Siffran 1.4 barn per kvinna bör tänkas på när vi prata om pensioner.
Jag tycker inte lagreglerad arbetsförkortning är bra. För oss som är övertidsavlösta är en tidbank att föredra.En kortare veckotid blir ofta inte verklig.
Det är bra att arbetstidsfrågan regleras i lagstiftning eftersom ni ändå aldrig lyckas komma överens med arbetsgivarna så det passar oss alla! Vi är många anställda som skulle välkomna en reglering om minskad arbetstid för det är INGET som hindrar mig sen att komma överens med min arbetsgivare om ngt annat ifall både jag och min arbetsgivare vill det. Era argument är bra luddiga samt tunna, de håller inte!
Det är tråkigt att ni går in och försöker påverka ngt som är bra för oss!