Industrifackens lönekrav: 4,2 procent

Löneökningar på 4,2 procent, arbetstidsförkortning och rätt till förskottssemester. Det är några av kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.

Svensk industris konkurrenskraft klarar högre löneökningar. Det var huvudbudskapet när de fem fackförbunden inom industrin – Sveriges Ingenjörer, Unionen, IF Metall, GS-facket och Livsmedelsarbetareförbundet – inledde kommande avtalsrörelse med att presentera sina krav.

I avtalsrörelsen 2023 krävde Facken inom industrin löneökningar på 4,4 procent, det högsta kravet sedan 1996 då industrifacken började förhandla tillsammans.

Årets krav på 4,2 procent är därmed det nästa högsta lönekravet sedan industrifackens samarbete startade. Utgångspunkten är flera positiva faktorer som fackförbunden pekar på.

Industrin har stärkt sin internationella konkurrenskraft i form av bättre produktivitet och högre marknadsandelar. Ägarnas andel av vinsterna i förhållande till löntagarna ligger också på en historiskt hög nivå. Det är en siffra som också Konjunkturinstitutet står bakom.

Men vissa branscher inom industrin har också haft det tufft under 2023 och 2024. Framför allt byggindustrin har påverkats av inflation och höga räntor. Under året har flera företag, bland andra Northvolt, Sandvik och Ericsson, tvingats varsla och säga upp anställda.

Är lönekravet ansvarsfullt?

– Ja det menar vi och det är viktigt att tänka långsiktigt. Ska Sverige vara världsledande behöver industrin högre löner för att kunna attrahera och behålla de bästa ingenjörerna. Det krävs både för omställning mot ett mer hållbart samhälle och ökad digitalisering, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

Hon ser också att högre löner behövs inom industrin för att locka ingenjörerna dit från andra branscher.

– För få unga ingenjörer väljer industrin som sitt första jobb. I snitt tar det 9 år innan ingenjörer börjar på ett industriföretag. Vi vill att fler ser möjligheterna inom industrin i början av sin karriär.

Förskottssemester och kortare arbetstid

Bland fackens krav finns också mer avsättningar till delpension/flexpension och mer arbetstidsförkortning. Storleken på avsättningarna preciseras i de kommande förhandlingarna.

Fackförbunden vill inte att arbetstidsfrågan regleras i lagstiftning. Man anser inte att det finns en lösning som passar för alla och därför bör arbetstid förhandlas mellan fack och arbetsgivare. På så vis kan reglerna anpassas för olika branscher.

– Tanken är att bygga vidare på de lokala lösningar för kortare arbetstid som finns idag, ofta i form av en tidbank, säger Peter Hellberg, förbundsordförande för Unionen.

Facken inom industrin begär också rätt till förskottssemester. Den som börjar en anställning före sommaren ska ha samma rätt till sommarsemester som andra. Avslutas anställningen innan semesterdagarna har tjänats in sker en reglering i samband med slutlön.

Ett annat krav är att deltidsanställda som arbetar fler timmar ska ha rätt till övertidskompensation i stället för mertidsersättning som man får idag.

Facken inom industrins avtalskrav bygger på ett ettårigt avtal. Men som vanligt är avtalets längd en förhandlingsfråga. Det nuvarande avtalet löper ut den 31 mars 2025.

Den slutliga överenskommelsen mellan Facken inom industrin och arbetsgivarparterna om löneökningarna brukar sätta det så kallade märket för resten av arbetsmarknaden. Avtalsrörelsen nästa år blir rekordstor. Över 500 centrala kollektivavtal ska omförhandlas.

Kraven i korthet

• Löneökningar på 4,2 procent.
• Mer arbetstidsförkortning.
• Ytterligare avsättningar till deltidspension/flexpension.
• Rätt till förskottssemester.
• Övertidskompensation för deltidsanställda.
• Fackens utgångspunkt är ett ettårigt avtal men öppen för ett längre avtal om villkoren är tillräckligt bra