Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

11 300 kronor i månaden. Så mycket skiljer medellönen mitt i livet mellan det civilingenjörsprogram som ger högst lön och det som ger lägst. För högskoleingenjörer är skillnaden 6 900. Men 25 år efter examen krymper gapet.

Industriell ekonomi är det civilingenjörsprogram där de som gått det har högst medel- och medianlön – och det gäller även långt efter examen.

– Det är mer av ett generalistprogram, och även om man inte blir chef kan man vara hög projektledare. Och just att vara generalist är det som sticker ut i vad som ger hög lön, säger Sveriges Ingenjörers samhällspolitiske chef Johan Kreicbergs.

Många som läst industriell ekonomi söker sig också till den finansiella sektorn där lönerna ofta är högre än i tillverkningsindustrin.

– Det här är oroande, för svensk industri behöver specialister för att klara digitalisering och klimatomställning.

Datateknik, elektronik och teknisk fysik på andraplats

I statistiken som Sveriges Ingenjörer tagit fram till Ingenjören har man gjort en uppdelning i tre perioder: de med examen 1) för upp till 10 år sedan, 2) för 11-25 år sedan och 3) för mer än 25 år sedan. För att lättare jämföra lönerna är det bara privat sektor som är med och bara ingenjörer som inte är chefer.

Med de förutsättningarna går andraplatsen för civilingenjörer till datateknik och elektronik de 25 första åren, och teknisk fysik för dem som tog examen för över 25 år sedan.

För andra utbildningar varierar ordningen beroende på tid sedan examen. Lägst medel- och medianlön de första 10 åren har kemi- och bioteknik, men i mitten av arbetslivet ligger i stället materialteknik lägst och i den sista gruppen maskinteknik.

Inte så lång historia för högskoleingenjörer

För högskoleingenjörer är det färre personer i varje grupp.

– Så man ska inte dra så stora växlar på vad skillnaderna beror på, säger Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges Ingenjörer.

– Och de första som tog examen som högskoleingenjör gjorde det 1993, så det är ett mindre spann för dem. I den äldsta gruppen är det bara de som tog examen 1993-1998, så det är en liten grupp, säger hon.

Men trots det kan man se att datateknik-elektronik ligger högst, förutom för medianlön för de med över 25 år sedan examen, där energi-elektroteknik ligger etta.

Mindre skillnader 25 år efter examen

Sett i kronor är skillnaden i medellön störst i gruppen med 11-25 år sedan examen. Men för dem som har längre tid sedan examen närmar sig lönerna varandra.

Johan Kreicbergs tycker att skillnaderna i lön är förvånansvärt små i den äldsta gruppen.

– Men vi vet att de sista åren får man inte så mycket löneökning. Så spontant skulle jag säga att när vissa når taket och stannar upp, och de som inte gjort det fortsätter att få löneökningar, så samlar lönerna ihop sig igen.  

Andelen kvinnor kan påverka

Andelen kvinnor på olika utbildningar kan påverka medel- och medianlönen.

– Några av grupperna är kvinnodominerade och de ligger ofta lite lägre i lön, till exempel kemi- och bioteknik, säger Johan Kreicbergs.

Och Anna Ihrfors Wikström fyller på:

– Datateknik har varit ganska jämnt. Där är det få tjejer, men arbetsgivarna har behövt betala för att hitta kompetens, oavsett kön.

Johan Kreicbergs lyfter fram att basindustrin också har lägre löner, vilket påverkar till exempel dem som läst materialteknik eller kemi- och bioteknik. 

Råd till nuvarande och blivande ingenjörer

Så vad ska den göra som har gått en utbildning som ger låga löner?

– Utbildningen har man ju hela livet, men man ska kunna titta mellan branscher. Många lyckas byta bransch. Så kolla vad det finns för möjligheter. Var är lönerna högre? säger Johan Kreicbergs.

Och till studenter är uppmaningen: Plugga det du är intresserad av.

– Det är inte så att efter 5-10-15 år så blir livet helt annorlunda beroende på vilken utbildning du valde. Det avgörande är att klara utbildningen, och det gör man lättare om man läser det man är intresserad av.