Arbetsgivarnas krav: ta bort arbetstidsförkortningen
Från vänster: Peter Hellberg, förbundsordförande för Unionen, Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall och Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.
Arbetsgivarna vill riva upp avtalen om arbetstidsförkortning i form av tidbanker som finns sedan många år tillbaka. Skälet är hotet om lagstiftning om kortare arbetstid. Det här bedöms bli avtalsrörelsens stora knäckfråga. Kan den till och med leda till strejk?
Fem dagar före julafton gick startskottet för 2025 års avtalsrörelse när fackförbunden och arbetsgivarna presenterade sina krav. Facken inom industrin, där Sveriges Ingenjörer ingår, kräver löneökningar på 4,2 procent i ett ettårigt avtal.
Motparten vid förhandlingsbordet, Teknikföretagen, svarade som de brukar med att kravet är alldeles för högt utan att lämna ett motbud. Argumenten är den pågående lågkonjunkturen och orosmoln i omvärlden som kriget i Ukraina, den svaga ekonomin i Europa och Donald Trumps hot om handelshinder.
Hot om lagstiftning ligger bakom
Nivån på löneökningarna brukar vara avtalsrörelsens huvudfråga men i år finns det en annan fråga som det kan bli svårare att enas om.
Arbetsgivarna vill riva upp avtalen om arbetstidsförkortning som parterna genom kollektivavtalen under många år byggt upp i form av tidbanker.
Skälet till det drastiska kravet från arbetsgivarna är hotet om lagstiftning om kortare arbetstid. En idégrupp inom Socialdemokraterna presenterade i somras ett förslag att sänka arbetstiden till 35 timmar i veckan, genom att ändra lagen. Men det ska inte ske över en natt. I stället ska arbetstiden minska gradvis fram till 2035.
– Det föreligger ett hot om lagstiftning om arbetstidsförkortning till 35 timmar per vecka med bibehållen lön. Vi måste sänka riskerna i detta för våra medlemsföretag. Därför är utmönstring av befintliga överenskommelser om arbetstidsförkortning ett av våra krav inför den kommande avtalsrörelsen, sa Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin under presskonferensen den 19 december.
Teknikföretagens systerorganisation Industriarbetsgivarna växlade avtalskrav med facken efter lunch samma dag och de vill gå steget längre. Oavsett vad som händer med arbetstidslagen så vill de ha bort arbetstidsförkortningen ur avtalen.
”Vi behöver öka antalet arbetade timmar, inte minska dem. Vi vill växla av arbetstidsförkortningen mot pension i stället”, säger Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna i en intervju med TT.
Från Industriarbetsgivarna är kravet inte nytt. De har funnits på förhandlingsbordet vid varje avtalsrörelse under många år.
Kan bli avtalsrörelsens knäckfråga
Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, säger att arbetstidsförkortningen är viktig för de anställa.
– De har i decennier betalat för kortare arbetstid i kollektivavtalen i form av minskade löneökningar. Nu säger Teknikföretagen att de vill fasa ut arbetstidsförkortningen på något sätt, men de har inte presenterat ett förslag på hur det ska gå till.
Camilla Frankelius påpekar också att överenskommelserna i avtalen om arbetstidsförkortning under alla år har fungerat bra. De ger möjlighet till flexibilitet i form av tid, pengar eller pension och det går att sluta lokala överenskommelser på arbetsplatserna.
– Varken vi eller arbetsgivarna vill ha lagstadgad arbetstidsförkortning. Där är vi överens och därför är det bättre att vi försöker jobba för en gemensam lösning.
Arbetsgivarna vill dessutom inte bara fasa ut arbetstidsförkortningen utan också de avsättningar till flexpension/delpension som finns sedan många år. Men även här har de inte presenterat konkreta förslag på hur det ska gå till.
Tror du att arbetstidsförkortningen kommer att bli avtalsrörelsens knäckfråga?
– Absolut, tillsammans med lön.
Kan du se att det är en fråga som kan leda till strejk om parterna inte kommer överens?
– Det är för tidigt att säga, men det är utan tvekan en högkantsfråga. Om det kan bli tal om strejk blir en senare fråga när vi har synat korten mer.
Sveriges Ingenjörers avtalskrav
Det här är Sveriges Ingenjörers huvudkrav inför förhandlingarna som startar nu i januari.
Lön
Fackens gemensamma krav är löneökningar på 4,2 procent. Det är en nivå som är långsiktigt hållbar för Sverige och samtidigt ger en stabil löneökning, stärker konkurrenskraften och tar hänsyn till sysselsättningen.
Arbetstidsförkortning
Kraven i avtalsrörelsen är att arbetsgivarna sätter av ytterligare tid till systemen för tidbanker på företagen som medlemmarna kan ta ut som arbetstidsförkortning.
Föräldralön
Det tar alldeles för lång tid att få full föräldralön. Det skapar inlåsningseffekter och begränsar rörligheten på arbetsmarknaden. Därför kräver facken föräldralön från första dagen på jobbet.
Flera andra avtalsområden växlar krav framöver. Dessa kan du se på Sveriges Ingenjörers webbplats vartefter uppdateringar sker.
Viktigt att veta om avtalsrörelsen
Senast 31 mars ska förhandlingarna inom industrin vara klara. Då löper det gamla tvååriga avtalet ut, som innebar löneökningar på 7,4 procent.
Årets avtalsrörelse blir rekordstor. Avtalsförhandlingarna berör i slutändan över 3,4 miljoner anställda. Omkring 500 kollektivavtal ska omförhandlas, enligt Medlingsinstitutet.
Den slutliga överenskommelsen mellan Facken inom industrin och arbetsgivarparterna om löneökningarna brukar sätta det så kallade märket för resten av arbetsmarknaden.
