Arbetsgivare i EU ska registrera arbetstid – men Sverige förhalar

Danmark införde i somras en lag om registrering av arbetstid. Nu är Sverige, Malta och Cypern de enda EU-länder som inte har en sådan lagstiftning på plats. Men är det här övervakning eller ett viktigt skydd för anställda? Så här ser Sveriges Ingenjörer på frågan.  

Den första juli 2024 införde Danmark en lag om registrering av arbetstid. Den berör också alla svenska ingenjörer som har valt att jobba i Danmark.

Att den här lagen har införts i Danmark, liksom i de flesta EU-länder, har sitt ursprung i en dom i EU-domstolen från 2019 som har fått avgörande betydelse.

Det spanska facket CCOO lämnade in en stämningsansökan när de misstänkte att anställda på Deutsche Banks kontor i Spanien jobbade mer än de borde. De krävde därför att banken skulle bli skyldig att upprätta ett system för att registrera daglig arbetstid.

Det spanska facket hänvisade till ett EU-direktiv som bland annat fastställer att anställda inte får jobba mer än 48 timmar per vecka i snitt under en fyramånadersperiod, men det står inget i direktivet om att arbetsgivare måste ha ett system för att registrera arbetstiden.

Det gör det fortfarande inte, men eftersom EU-domstolen gav det spanska facket rätt har domen fått en avgörande betydelse.

– Domen innebär att det finns en faktisk skyldighet hos medlemsstaterna att införa ett tillförlitligt, objektivt system för registrering av arbetstid, säger Erik Sjödin, universitetslektor och forskare inom arbetsrätt vid Stockholms universitet. Sedan är det upp till medlemsstaterna att bedöma vilka åtgärder man måste vidta för att uppfylla den här skyldigheten.

I dag har alla länder i Europa utom tre infört lagstiftning om registrering. Ett av dem är Sverige. De andra två är Malta och Cypern.

– Det är märkligt att Sverige inte har en lagstiftning på plats och det kommer EU-kommissionen förr eller senare att anmärka på, säger Heléne Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer.

Danska fackförbund är positiva

I frågor som berör arbetsmarknaden jämför sig Sverige ofta med Danmark och där har inte bara regeringen utan också facken sett behovet av den nya lagstiftningen.

Enligt Charlotte Drachmann, arbetsmarknadspolitisk chef på det tekniska och naturvetenskapliga fackförbundet IDA, är problemet med övertid stort bland ingenjörer i Danmark. Från arbetsgivare i Danmark har lagen kritiserats för att vara oflexibel och inte passa moderna arbetsvillkor.

– De tycker att den tar oss tillbaka till stämpelklockans fabriksvillkor och att det är onödigt, krångligt och dyrt, säger hon. Vi ser det däremot som ett bra skydd för arbetstagarna som inte innebär särskilt stor börda för arbetsgivare. Väldigt många av våra medlemmar arbetar dessutom i verksamheter som redan har implementerat sådana här system. Dels de som jobbar som konsulter och måste fakturera sina faktiska timmar, men också inom vissa industrier.

Den danska lagen har ett kryphål

Dock har det visat sig finnas ett kryphål i den danska lagen, som både offentliga och privata verksamheter har utnyttjat.

Det handlar om ett undantag för selvtilrettelæggere, det vill säga de som till hundra procent lägger upp sin egen tid, förklarar Charlotte Drachmann.

– Många av våra medlemmar som jobbar på universitet planerar till exempel största delen av sin egen arbetstid, men det är inte tillräckligt.

Och efter bara några månaders tillämpning av lagen hjälper IDA också till i ett antal juridiska processer i frågan.

– Min slutsats är att det inte ligger någon illvilja från arbetsgivarna bakom detta. Det handlar mer om att pröva sig fram. Lagen är ändå komplicerad och själva begreppet selvtilrettelæggere är svårt att förstå, men vår hållning i de här fallen är ändå att det inte sker i linje med lagen.

Selvtilrettelæggere kan närmast jämföras med det som i Sveriges kallas för förtroendearbetstid och som är vanligt bland ingenjörer.

Uppskattningsvis 60 procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer har förtroendearbetstid som innebär att de har en stor frihet i hur de lägger upp sitt arbete men ingen rätt till övertid.

– Men det är fortfarande arbetsgivarnas ansvar att anställda inte överträder gränserna i Arbetstidslagen, det är en skyddslagstiftning. Och hur ska man kunna göra det utan att registrera arbetstiden, frågar sig Heléne Robson på Sveriges Ingenjörer.

Regeringen skjuter frågan framför sig

I Sverige är det ganska tyst kring frågan om registrering av arbetstid. När Ingenjören kontaktar jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg (L) får vi först ett mejlsvar från ministerns presskontakt: ”frågan om registrering av arbetstid bereds nu inom Regeringskansliet”.

Vi bokar en intervju med Paulina Brandberg och får en kort komplettering:

– Regeringen och tjänstemännen inom Regeringskansliet följer kontinuerligt utvecklingen kring arbetstidsfrågor, såväl nationellt som inom EU samt EU-domstolens tolkning av EU:s arbetstidsdirektiv, säger hon.

Enligt forskaren Erik Sjödin säger det dock inte så mycket.

– Det betyder mest att man funderar på om man ska göra någonting eller inte. Regeringen har hittills inte gjort bedömningen att vi behöver göra något. Och då skulle det ändå inte vara särskilt komplicerat att införa.

Risk för övervakning av anställda

Heléne Robson på Sveriges Ingenjörer tycker att det är märkligt att Sveriges inte har kommit längre med lagstiftningen.

Hon påpekar att det behöver finnas en lagstiftning på plats innan fack och arbetsgivare kan förhandla om anpassningar för olika verksamheter i kollektivavtalen. Hon ser också framför sig att arbetsgivarna kommer välja att inte bara registrera arbetstid.

Om och när regeringen känner sig tvingade att införa lagstiftning om krav på tidregistrering tror Heléne Robson att många arbetsgivare kommer välja att registrera vad medarbetarna lägger sin tid på.

– Det kan ha både upp- och nedsidor. Det kan finnas fördelar att se var det går att göra effektiviseringar och var ytterligare resurser behövs men det finns en befogad oro för att det kan blir en form av övervakning.

Och vad kommer hända om Sverige fortsätter att ducka för EU-kommissionens krav på att medlemsländerna har lagstiftning som tvingar arbetsgivarna att registrera arbetstid?  

– Skulle Sverige låta bli att införa en ny lag kan EU-kommissionen i teorin väcka ett överträdelseärende. Det är kanske inte så sannolikt, men det är det som kan hända. Då handlar det ytterst om böter, säger Erik Sjödin.