Dyrast att vara sjukskriven en dag

Illustration: Getty images

Vad kostar det att sjukskriva sig? Tjänar man på att sjukskriva sig mitt på dagen? Och vad händer om man sjukskriver sig igen efter att ha börjat jobba?  

När man blir sjuk så sjukanmäler man sig till sin arbetsgivare. Det är först om man är sjuk i över en vecka (från dag 8) som man måste lämna in ett läkarintyg. Men i vissa fall kan arbetsgivaren begära det tidigare (läs mer på Sveriges Ingenjörers sida).

Det är också arbetsgivaren som betalar sjuklön de två första veckorna som man är sjukskriven.

Sjuklönen är 80 procent av den ordinarie lönen (oavsett hur hög lönen är), men det görs också ett karensavdrag. För den som arbetar lika många timmar varje dag, fem dagar i veckan, blir karensavdraget lika mycket som en dags sjuklön.

Det betyder att man inte får någon ersättning för den första dagens sjukskrivning, och det gör att den blir dyrast. Och det gäller oavsett när på dagen man sjukskriver sig. Sjukskriver man sig till exempel vid lunch görs avdraget fram till lunch nästa arbetsdag (om man fortfarande är sjuk).

Sjuklönen beräknas utifrån veckolön som räknas ut så här:

Veckolön = månadslön x 12 månader / 52 veckor

För en månadslön på 40 000 kronor är då veckolönen 9 231 kronor och för 60 000 är den 13 846. Karensavdraget gör att lönen minskas motsvarande en arbetsdag, alltså en femtedel av det: För 40 000 blir lönen 1 846 kronor lägre, och för en månadslön på 60 000 kronor blir den 2 769 kronor lägre, före skatt, för den första dagen sjukskrivning.

För de följande dagarna under de två första veckornas sjukskrivning minskas lönen med 20 procent av en dags lön per dag (20 % x veckolön / 5), vilket blir 369 respektive 554 kronor före skatt för månadslöner på 40 000 respektive 60 000 kronor.

Men hur stor är minskningen av lönen efter skatt? Eftersom man kan ha en rad olika inkomster och avdrag som påverkar så går det inte att säga vad skillnaden blir för en enskild person. Se Skatteverkets kommenterar om det i faktarutan nedanför tabellen. Men om man ser bara till lön och skatt under en månad så blir minskningen ungefär 1 400 kronor både för den som tjänar 40 000 och den som tjänar 60 000 kronor i månaden (här har vi utgått från en person som bor i Stockholms kommun och är medlem i Svenska kyrkan). Att det blir så lika för olika inkomster beror på att skatten minskar mer för den med högre inkomst.

Se faktarutan längst ner hur vi har räknat.

Skatteverkets kommentar om kostnaden efter skatt

Även om räkneexemplen visar den ekonomiska konsekvensen är det viktigt att tänka på att flera andra faktorer kan påverka den totala skatten. Till exempel om man har stora avdrag i inkomstslaget tjänst eftersom de ger olika effekt beroende på hur mycket marginalskatt man betalar. Det kan också vara att man har skattereduktioner som kräver ett visst skattebelopp för full reduktionsrätt, som stora förluster på aktieförsäljningar som tillsammans med höga betalda räntor ger ett stort underskott av kapital. Beräkningarna ger en god fingervisning om effekterna, men i det enskilda fallet kan det variera och ge andra effekter.

”Tänk långsiktigt”

Så hur kan man tänka om kostnaden för att sjukskriva sig? Vi frågade Malin Werling, företagsläkare samt specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin inom företagshälsovården på Feelgood. Hon säger att hon har stor respekt för att kostnaden, förlusten av inkomst, kan ses som hög, men att man ändå bör se långsiktigt på det.

– Jag tycker att den långsiktiga hälsan och arbetsförmågan bör vara vägledande. I det fall man kortsiktigt sparar pengar på att inte sjukskriva sig och i stället mår sämre generellt och får sämre arbetsförmåga på sikt, då är det inte värt pengarna i längden. Så tänk långsiktigt. Var rädd om din hälsa och om din arbetsförmåga.

Läs också Hur sjuk kan man vara och ändå jobba?

Sjuk igen – nytt karensavdrag?

Ytterligare en sak som är bra att veta är vad som händer med karensavdraget om man sjukskriver sig på nytt efter att man börjat jobba igen.

Då finns nämligen en regel att det inte blir något nytt karensavdrag om den nya sjukskrivningen sker inom 5 kalenderdagar från att du återgått i arbete.

Om du till exempel börjar jobba igen en måndag, så kan du alltså sjukskriva dig igen på fredagen utan att det blir ett nytt karensavdrag. Börjar du jobba igen en torsdag, så blir det inget karensavdrag om du sjukskriver dig igen på måndagen. Börjar du däremot jobba igen en onsdag, men sjukskriver dig igen på måndagen så blir det ett nytt karensavdrag.

(Det här avsnittet om nytt karensavdrag har uppdaterats, eftersom vi tyvärr första hade gjort en felaktig tolkning av reglerna.)

För den som blir sjuk ofta finns ett tak för antal karensdagar per år.

Så gjorde vi beräkningen

Så här gjorde vi beräkningen för en månadslön på 40 000 kronor (och samma princip gäller för en månadslön på 60 000 kronor. Hämta skatten från angiven sida på Skatteverket).

Veckolön 9 231 kr (40 000 x 12 månader / 52 veckor per år)

Sjuklön per vecka 7 385 kr (80 % av 9321)

Karensavdrag 1 477 kr (20 % av 7 385 genomsnittlig sjuklön per vecka)

För första dagens sjukskrivning får man inte lön men heller inte sjuklön, och kostnaden är då 1 846 kr (20 % av 9 231)

Kostnaden per dag, för dag 2–10 man är sjukskriven är 369 kr (20 % av 9 231 / 5)  

På Verksamt går det att läsa mer om karensavdraget.

Beräkningen för dag 1 efter skatt

Beräknad skatt utifrån en person som är skriven i Stockholms stad och är medlem i Svenska kyrkan.

Utan sjukskrivning är lön efter skatt 31 697 kr (enligt uträkning på Skatteverkets sajt)

Med sjukskrivning en dag är lönen 38 154 kr före skatt (40 000 – 1 846)

Efter skatt blir det 30 327 kr (här har vi alltså skrivit in lön = 38 154 kr på Skatteverkets sajt för att få fram vad det blir efter skatt)

Kostnaden efter skatt för dag 1 är då: hela lönen efter skatt, 31 697, minus lön efter skatt vid sjukskrivning 1 dag 30 327 = 1 370 kr

7 kommentarer

  • Simon

    Tack för bra information!

    En fråga, gällande sjukintyg: Säg att man är sjuk en vecka, dvs sju kalenderdagar (t.ex. influensa), kommer tillbaka till jobbet en dag eller två, och sen blir sjuk igen av någon anledning – räknas det som ny sjukdomsperiod då, dvs man behöver inte ha sjukintyg förrän endera period överstiger 7 dagar? Dvs även om man varit sjuk fler än 7 dagar under kort tid eftersom man jobbat emellan?

    03 april 2025
    • Karin Thorsell

      Så här svarar Sveriges Ingenjörer: Grunden är att man inte behöver uppvisa sjukintyg förrän sjukomgång 2 överstiger 7 dagar. Det här gäller om det inte finns andra regler i kollektivavtal eller liknande.

      04 april 2025
  • Magnus

    I sjuklönelagen 7 § tredje stycket står:
    ” Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod avslutats ska sjuklöneperioden omfatta endast så många dagar att den tillsammans med en sjuklöneperiod hos samma arbetsgivare under den tidigare sjukperioden utgör fjorton kalenderdagar. Inget ytterligare karensavdrag enligt 6 § ska då heller göras. Lag (2018:648).”

    Det tolkar jag som att det alltså inte första dagen man sjukskrev sig som ska räknas utan att om man insjuknar inom 5 dagar efter att första sjukperioden avslutats så slipper man ytterligare karensavdrag.

    Det hade ju varit märkligt annars precis som Rakel tycker ovan.

    27 mars 2025
    • Karin Thorsell

      Hej Magnus och Rakel, Det verkar som att ni har rätt. Jag ska dubbelkolla det här och sedan ändra i artikeln. (och jag lägger in en anmärkning i artikeln redan nu. /Karin Thorsell, Ingenjören

      28 mars 2025
    • Karin Thorsell

      Nu har texten uppdaterats. Tack Magnus för att du uppmärksammade oss på felet! /Karin Thorsell, Ingenjören

      28 mars 2025
  • Rakel

    Vad märkligt att det räknas från första sjukskrivningsdagen. Det innebär att om jag blir däckad i influensa och är hemma säg sju dagar. Sen testar jag gå till jobbet en dag, men märker jag inte orkar och får sjukskriva mig igen. Då får jag en ny karensdag. Hade varit bra med ett alternativ att man inte får en ny karensdag om man sjukskriver sig inom två arbetsdagar från sista sjukskrivningsdag.

    27 mars 2025
  • Johansson

    Tack för informationen, tydlig och bra.
    Viktigast är avsnittet om att man måste tänka långsiktigt och inte äventyra sin hälsa framöver genom att försöka spara några kronor nu.
    Än viktigare är att inte gå till jobbet med någon sjukdom som kan smitta andra, ( tandvärk eller ont i en fot är OK, man förkylning o halsont då blir man hemma

    27 mars 2025

Lämna ett svar till Rakel Avbryt svar

Senaste nytt

Fyra ingenjörer i topp på lönelistan för miljö- och samhällsbyggnadschefer: Anna Hadenius, Amanda Horwitz, Heléne Hill och Henrik Kant.

Så tjänar chefer för miljö- och samhällsbyggnad i kommunerna

Månadslönerna för kommunala chefer inom miljö- och samhällsbyggnad spänner från 46 055 till 140 000 kronor. Av dem som tjänar 100 000 eller mer finns åtta ingenjörer.
Fler artiklar