Nya avtal klara: så mycket ökar lönerna och sänks arbetstiden
Från vänster: Peter Hellberg, förbundsordförande, Unionen, Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall,, Ulrika Lindstrand,, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, Eva Gouvelin, förbundsordförande Livs och Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS.
Fack och arbetsgivare inom industrin har kommit överens om ett tvåårigt avtal med löneökningar på totalt 6,4 procent. En viktig framgång är också mer arbetstidsförkortning för de som redan har och för första gången i avtal där det har saknats.
Inför årets avtalsrörelse begärde Facken inom industrin löneökningar på 4,2 procent för ett ettårigt avtal. Förra veckan tackade man nej till ett erbjudande om 7,7 procent på tre år. Resultatet landade ungefär mitt emellan.
De förhandlingar som är klara gäller 15 avtal inom industrin. Avtalen är tvååriga och har ett löneutrymme på 3,4 procent i år och 3,0 procent nästa år.
– Man kan alltid önska sig mer men vi tycker sammantaget att vi har nått ett bra resultat som faktiskt är ett av de högsta i industriavtalets snart 30-åriga historia, säger Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer.
Hon betonar att det inte är konjunkturläget precis här och nu som har varit avgörande för fackens bedömningar. Det har istället varit bedömningen av hur medlemmarna på ett långsiktigt sätt når bästa möjliga reallöneökningar samtidigt som Sverige behåller konkurrenskraft och når inflationsmålet.
– Vi bedömer att det här avtalet kommer att ge reallöneökningar. Helt säker kan man aldrig vara, men alla signaler pekar på det.
Arbetstidsförkortning för hela industrin
En av huvudfrågorna i årets avtalsrörelse har, förutom lön, varit arbetstidsförkortning. Facken inom industrin krävde mer arbetstidsförkortning i alla avtal där det redan finns och att det skulle införas i de avtal där det saknas.
I den här frågan nådda facken framgång. I Sveriges Ingenjörers avtal inom industrin utgör arbetstidsförkortningen 0,5 procent av löneutrymmet 2025, med undantag för Tech Alliance avtal som har en uppdelning på två år. Det ger i praktiken ytterligare en ledig dag per år. Arbetstidsförkortning finns nu på samtliga avtalsområden inom industrin.
Så här fördelar sig lön och arbetstidsförkortning:
Revisionsdatum Lön Arbetstidsförkortning
1 april 2025 2,9% 0,5%
1 april 2026 3,0% 0%
Omkring 55 000 av Sveriges Ingenjörers medlemmar har sedan tidigare arbetstidsförkortning genom kollektivavtalen men antalet dagar varierar. Det mest generösa är Teknikavtalet som med det nya kollektivavtalet går från 8 till 9 dagar arbetstidsförkortning per år.
På två avtalsområden, Tech Alliance och Grafiska företagen, har medlemmarna saknat arbetstidsförkortning. Där införs nu en ledig dag per år, från och med 1 januari 2026. Den går inte att byta mot pengar eller pension.
– Målsättningen på sikt är att jämna ut villkoren mellan olika sektorer för att öka rörligheten. Ingenjörer som vill byta bransch ska inte behöva acceptera sämre villkor. Att alla nu har arbetstidsförkortning är en bra början, säger Ulrika Lindstrand.
Avtalet i korthet:
Löneökningar på 6,4 procent: Facken inom industrin och arbetsgivarsidan har kommit överens om ett tvåårigt avtal som innebär löneökningar på totalt 6,4 procent. Första året blir ökningen 3,4 procent och andra året 3 procent.
Arbetstidsförkortning: I kollektivavtal inom industrin där det sedan tidigare finns arbetstidsförkortning ökar ledigheten med en dag. I avtalen med Tech Alliance och Grafiska företagen har det inte funnits arbetstidsförkortning. Där får de anställa nu en ledig dag per år från och med 2026.
Övertidsersättning för deltid: I alla avtal inom industrin ska deltidsanställda ersättas med övertidskompensation på motsvarande nivå som heltidsanställda.
Förskottssemester: Facken inom industrin krävde rätt till 4 veckors förskottssemester. Parterna kom överens om att tillsätta en partsgemensam arbetsgrupp som ska analysera semesterlagens regler om årlig betald semester i förhållande till EU-rätten.
Fler förhandlingar pågår
Sveriges Ingenjörer fortsätter att förhandla kollektivavtal inom industrin. Just nu pågår förhandlingar med Energiföretagen, EFA och Bygg.
Intensiva förhandlingar pågår också på tjänstesektorn med Almega och Tech Sverige. Där finns inte arbetstidsförkortning och det är ett av kraven som Sveriges Ingenjörer har ställt.
Om avtalsrörelsen
Märket: Överenskommelsen mellan Facken inom industrin och arbetsgivarparterna om löneökningarna brukar sätta det så kallade märket för resten av arbetsmarknaden.
Berör många: Årets avtalsrörelse är rekordstor. Avtalsförhandlingarna berör i slutändan över 3,4 miljoner anställda. Omkring 500 kollektivavtal ska omförhandlas, enligt Medlingsinstitutet.
10 kommentarer
Enligt LO så gäller följande för Industriavtalet 2025 (publicerat i flera tidningar):
”I överenskommelsen inom industrin ingår även en låglönesatsning som LO-förbunden har drivit igenom, med extra löneökningar för alla som tjänar mindre än 29 100. Facken anser att låglönesatsningen ska ligga utanför märket, och att den totala ökningen därmed kan hamna över 6,4 procent på två år för vissa avtal.”
Detta gäller bara för LO. Så innebär det att den totala lönemassan kommer öka mer procentuellt för de fackförbund inom LO som ingår i Industriavtalet 2025, jämfört med andra fackförbund som ingår i Industriavtalet (tex Sveriges Ingenjörer)? Vissa av LO förbunden som ingår i Industriavtalet kommer ju tydligen få högre procentuell pott än vad andra förbund inom Industriavtalet får.
Hoppas att ni driver på för arbetstidsförkortning även inom universitetet och annan statlig och offentlig sektor.
Haha. Här censurerades visst alla kommentarer som inte var ensidigt positiva.
Haha. Nej, de kommentarer som visas här är faktiskt de enda som kommit. /Karin Thorsell, Ingenjören-redaktionen
Är det inte väl optimistiskt att räkna med en inflation på 2,5% eller lägre som omvärldsläget ser ut? Vi vet ju att Svenska löneökningar inte är inflationsdrivande utan att orsaken till inflationen finns utanför Sveriges gränser
Hur går det för regionanställda? Lite uppdateringar om vår situation vore önskvärt. Känns vi inte riktigt finns med på agendan annat än som efterföljande parentes. Har fått löneökning på 1 % senaste 3 åren trotts att chefenger gott omdöme om min prestation. När jag lyft det med facket får jag bara beskedet att det inte är anmärkningsvärt lågt jämfört med övriga medlemma. Har man någon nytta av att vara fackligt ansluten som region anställd?
Förhandlingarna mellan AkademikerAlliansen (där Sveriges Ingenjörer ingår) och arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona pågår fortfarande. Så fort förhandlingarna är klara kommer Ingenjören skriva om de nya avtalen. /Redaktionen
När man går in på teknikforetagen.se och läser om avtalet står det om en hänvisningsklausul till avtalet för Unionen som går in om man inte kommer överens lokalt. Hur ser den texten ut?
Så här svarar förhandlingsavdelningen på Sveriges Ingenjörer: ”Det stämmer inte att avtalet hänvisar explicit till Unionen men anledningen till att de hänvisar till Unionens avtal är att vi inte har en utskriven siffra i avtalet”.
Det här är texten i avtalet: Om de lokala parterna inte enas om annat gäller följande. Lönerevision ska medföra att lönesumman för de medlemmar som omfattas av lönerevisionen ökas med den procentsats som gäller för värdet av centrala löneavtal för tjänstemän på Teknikarbetsgivarnas avtalsområde under avtalsperioden. Om avtalsperioden omfattar flera lönerevisioner ska nu angivna procentsats delas med antalet revisioner och gälla för envar revision.
När siffra saknas är min erfarenhet att det lokala resultatet nästan alltid blir urvattnat. Ibland undrar jag om man inte hade tjänat mer på att inte vara fackligt organiserad.