Många jobbar som ingenjör trots att de inte tagit examen

Bara runt hälften av dem som börjar plugga till civilingenjör tar ut examen. Men när hoppar flest av? Jobbar de som ingenjörer fast de inte gått klart? Och hur påverkas lönen av om man tagit examen eller inte? Det har SCB tittat på.

Andelen ingenjörsstudenter som tar ut examen har ökat något, men ligger fortfarande under 60 procent.

Nu har Statistiska centralbyrån, SCB, specialstuderat de studenter som påbörjade ett civilingenjörsprogram hösten 2010 eller 2011 (cirka 6 500 personer respektive läsår).

I studien har de tagit bort några grupper: de som inte tog några poäng alls innan de hoppade av, de som bytte till ett högskoleingenjörsprogram och de som inte läst sin gymnasieutbildning i Sverige. Och av den grupp som då är kvar var det 55 procent, något fler än i diagrammet ovan, som tog ut examen.

Av dem som hoppade av slutade den största gruppen, 17 procent, när man tagit max ett års högskolepoäng (alltså 60 hp) inom civilingenjörsprogrammet. För övriga som hoppade av var det ganska jämn fördelning mellan åren: 5 procent hoppade av när de hade upp till 120 högskolepoäng (två år), 7 procent när de hade upp till 180 högskolepoäng (tre år), 7 procent när de hade upp till 240 högskolepoäng (fyra år) och 8 procent läste nästan hela utbildningen (minst 241 av utbildningens 300 högskolepoäng) men tog inte ut examen.

Det var större andel kvinnor än män som tog ut examen.

Av gruppen studenter var det alltså 8 procent som läste nästan hela utbildningen, men utan att ta ut examen. Att de inte slutförde utbildningen kan bero på att de fick jobb innan de var klara, skriver SCB i sin artikel.

Där står det också att många av dem som hoppade av under det första året bytte till en annan utbildning.

Hälften jobbar som ingenjör eller med IT

Av hela gruppen som började plugga till civilingenjör 2010 eller 2011 var de vanligaste yrkena åtta år senare: civilingenjör, ingenjör/tekniker och IT/systemutvecklare (IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare med flera). 56 procent jobbade inom något av de yrkena.

Bland dem som tagit ut examen var det 64 procent som jobbade i något av de här tre yrkena. Men för dem var det också vanligt att jobba inom lednings- och organisationsutveckling eller som universitets- och högskolelärare. 

Bland dem som hoppade av sent under utbildningen är det alltså ännu fler, 69 procent, som jobbar som civilingenjör, ingenjör/tekniker eller inom IT än bland dem som tagit examen. Varför det är så är svårt att uttala sig tvärsäkert om, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.

– Men eftersom inkomsterna är högre bland dem som tagit examen (se längre ner) kan det vara så att en högre andel i examensgruppen blivit chefer. I den yrkesindelning som SCB använder (SSYK) utgör chefer en egen yrkesgrupp.

Annat inom teknik eller naturvetenskap

Lägst andel som jobbar som civilingenjör, ingenjör/tekniker eller inom IT är det, som väntat, bland dem som tagit max ett års högskolepoäng (60 hp). Men det är ändå 23 procent av dem som jobbar inom något av de yrkena.

En förklaring är att 60 procent av den gruppen har fullföljt en annan eftergymnasial utbildning på minst 3 år. Och bland de som jobbar inom de här områdena är det vanligt att det är en utbildning med teknisk eller naturvetenskaplig inriktning, berättar Annica Wallerå på SCB, som genomfört studien.

Att det är färre kvinnor som jobbar inom de tre vanligaste yrkena skulle kunna bero på att det finns flera närliggande yrken i SCBs indelning, tror Johan Kreicbergs på Sveriges Ingenjörer.

– Jag tror inte att det beror på att fler kvinnor blivit chefer. Men vi vet att andelen kvinnor på till exempel kemiinriktningen är betydligt högre än på många andra inriktningar och det finns en egen yrkesgrupp för kemister. Men det skulle vara jätteintressant att se hur fördelningen mellan män och kvinnor skiljer sig åt inom andra yrkesgrupper än de tre som studeras.

Högre inkomst med examen

Så hur är det med lönen? SCB har tittat på inkomsterna åtta år efter påbörjad utbildning (inkomst av tjänst plus inkomst av näringsverksamhet, 2018 respektive 2019).

Där ser man att de som tagit examen har högre inkomst oavsett yrke. För civilingenjörsyrken 7 procent högre, inom IT 6 procent högre och för ingenjör/tekniker 10 procent högre.

Högst snittinkomst är det för dem som tagit examen och jobbar i andra yrken än de tre vanligaste. Det kan förklaras av att många av dem arbetar som lednings- och organisationsutvecklare eller någon form av chef.