Övertidsavlöst: ”Hur får jag kompensera övertiden?”

Allt fler ingenjörer har inte övertidsersättning. Därmed har de flesta vad som brukar kallas oreglerad arbetstid, något som kan skapa otydliga spelregler. Kan man till exempel ta ledigt för att storhandla en fredagseftermiddag?    

Chefen behöver uppdaterade siffror och en analys på fredag morgon. Uppgiften dök upp plötsligt och du behöver jobba till klockan nio på kvällen för att bli klar.

Vid lunchtid på fredagen slutar veckans sista möte och inget är mer bråttom än att det kan vänta till måndag. Som övertidsavlöst får du ingen övertidsersättning för kvällsjobbet eftersom du har oreglerad arbetstid. Men vad betyder det?

Kan du med gott samvete logga ut efter lunch och ta helg? Behöver chefen bevilja ledigheten? Och måste du vara tillgänglig? I så fall, på vilket sätt?  

På flera arbetsplatser finns en otydlighet om vad som gäller om man är övertidsavlöst. Det säger förtroendevalda akademiker inom industrin som Ingenjören har pratat med.

 – Vi får en hel del frågor från medlemmar som är övertidsavlösta, säger Emil, civilingenjör och förtroendevald på ett större industriföretag. Där är omkring två tredjedelar av tjänstemännen övertidsavlösta.

– Om chefen beordrar arbete, till exempel sena kvällar. Hur får jag kompensera tiden? Vilken dialog måste jag ha med chefen? Kan jag ta ledigt utan att begära ledigt? Det är vad frågorna ofta handlar om. Det är tydligt att friheten som övertidsavlösta har tolkas olika bland cheferna, säger han.

Anna är ingenjör och fackligt förtroendevald på ett annat stort industriföretag. Hon känner igen frågorna.

– Det blir framför allt ett problem när cheferna har ett stort kontrollbehov. Det rimmar illa när medarbetarna är övertidsavlösta och har större frihet. Teknikavtalet är bra men tillämpningen blir ofta problematisk.

Din arbetstid registreras inte

I kollektivavtalen är huvudregeln att anställda har ersättning för övertidsarbete. Men avtalen ger möjligheter att göra undantag. Chefer är i stort sett alltid undantagna men det har också blivit vanligare med undantag för tjänstemän.

När man träffar en överenskommelse om att byta övertidsersättning mot semesterdagar och/eller lönepåslag (så kallad övertidsavlösen) är det normala att man samtidigt inte omfattas av skyddsreglerna i kollektivavtalet. Då försvinner bland annat kravet på arbetsgivaren att föra journal över arbetstiden.

Arbetsgivare har alltså ingen skyldighet att ha tidrapporteringssystem för övertidsavlösta. Men arbetsgivarna har fortfarande ansvaret för en god arbetsmiljö och en rimlig arbetsbelastning. Facken kan också begära att arbetsgivaren ska registrera arbetstiden även för övertidsavlösta.

”Det som mäts är arbetsresultat”

I teknikavtalet står det att övertidsavlösta har ”frihet i arbetstidens förläggning”. Men för att förstå vad det innebär behöver man läsa i de gemensamma avtalskommentarerna där begreppet beskrivs tydligare.

I kommentarerna står bland annat följande: ”I talspråk används ofta uttrycket att tjänstemännen har oreglerad arbetstid och att det som mäts är arbetsresultatet”.

För att det ska vara motiverat att en tjänsteman är övertidsavlöst gäller följande: ”Tjänstemännen ska i realiteten ha möjligheter att i rimlig utsträckning förlägga sin arbetstid efter eget val”. ”…till exempel genom att börja senare eller sluta tidigare eller arbeta längre vissa dagar och kortare andra”.

”Friheten måste bygga på förtroende”

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sverige Ingenjörer, menar att oklarheter kring vad som gäller när man är övertidsavlöst bara kan lösas på ett sätt.

– Frihet kring arbetstiden måste bygga på ett förtroende mellan chef och medarbetare. Finns inte det måste man prata om de här frågorna och skapa ett förtroende.

– Med det sagt måste man förstås delta i viktiga möten och hålla deadlines.

Camilla Frankelius säger att det också ingår en överenskommelse att kunna arbeta mer än ordinarie tid, inom rimliga ramar, när det behövs. Men när det passar verksamheten ska man ha friheten att kompensera med att arbeta färre timmar.

– Att vara övertidsavlöst innebär inte att man har kommit överens om ett högre arbetstidsmått. Det finns alltså inget krav på att konstant arbeta fler timmar än den veckoarbetstid som finns på arbetsplatsen, säger hon.

Vilka krav som finns på tillgänglighet är inte reglerat i kollektivavtalen.

– Även det behöver chef och medarbetare komma överens om. Att svara i telefon är kanske inget problem, men om man förväntas vara inloggad på datorn är man inte ledig, säger Camilla Frankelius.

”Används för att höja löner”

Bland Sveriges Ingenjörers medlemmar har andelen som inte har rätt till övertidsersättning ökat. Sedan 1995 har andelen inom privat sektor ökat från 35 till 69 procent.

– Det har blivit slentrian på många arbetsplatser. Alldeles för många roller är övertidsavlösta där det egentligen inte krävs, säger Camilla Frankelius.

Förtroendevalda inom industrin berättar för Ingenjören att tjänstemän blir övertidsavlösta av fel anledningar. Ibland används det för att höja löner.

– Hos oss får man fem extra semesterdagar och en löneökning med en fastslagen procent. Om det verkligen blir en löneökning beror på hur mycket övertid man kommer arbeta, säger Anna.

Hon ser också att övertidsavlösen ibland används för att lösa problem med underbemanning. 

– När man har så mycket arbete att man ständigt behöver jobba över är det ofta svårt att balansera övertiden med att jobba mindre vissa veckor. Här ser vi en orsak till att vi har medarbetare som blir sjukskrivna av stress.

Om övertidsavlösen används i stället för att rekrytera anser Camilla Frankelius att facken ska kräva en MBL-förhandling.

– Det är en dålig och kortsiktig lösning som inte ska förekomma, säger hon.

I teknikavtalet finns en överenskommelse om att de som är övertidsavlösta och upplever hälsoproblem ska få en hälsoundersökning.

– Det är bra, men det är inte en lösning på arbetsbelastningen, säger Anna.

”Friheten måste innebära att du kan vara ledig ibland” 

Att vara övertidsavlöst kan också vara ett dåligt ekonomiskt beslut. I rapporten Tid är pengar som Sveriges Ingenjörer tog fram hösten 2024 finns räkneexempel som visar att övertidsavlösta ingenjörer som regelbundet jobbar mer än 40 timmar i veckan kan gå miste om över 10 000 kronor i månaden efter skatt i utebliven övertidsersättning.

Men rapporten visar också att tre av fyra ingenjörer ändå är nöjda med att vara övertidsavlösta. De uppskattar friheten att inom vissa ramar styra sin arbetstid.

Vad är ditt råd till ingenjörer som är övertidsavlösta och jobbar mycket övertid?

– Bokför din arbetstid och jobbar du regelbundet övertid ska du prata med din chef. Och kom ihåg att du kan säga upp överenskommelsen. Friheten att styra sin arbetstid måste innebära att du kan balansera din övertid med att vara ledig ibland, säger Camilla Frankelius.

Emil och Anna i artikeln vill vara anonyma och heter egentligen något annat.