Övertidsavlöst: ”Hur får jag kompensera övertiden?”
Om chefen beordrar arbete, till exempel sena kvällar. Hur får jag kompensera tiden? Kan jag ta ledigt en fredagseftermiddag. Friheten som övertidsavlösta har tolkas olika bland chefer. Foto: Getty Images.
Allt fler ingenjörer har inte övertidsersättning. Därmed har de flesta vad som brukar kallas oreglerad arbetstid, något som kan skapa otydliga spelregler. Kan man till exempel ta ledigt för att storhandla en fredagseftermiddag?
Chefen behöver uppdaterade siffror och en analys på fredag morgon. Uppgiften dök upp plötsligt och du behöver jobba till klockan nio på kvällen för att bli klar.
Vid lunchtid på fredagen slutar veckans sista möte och inget är mer bråttom än att det kan vänta till måndag. Som övertidsavlöst får du ingen övertidsersättning för kvällsjobbet eftersom du har oreglerad arbetstid. Men vad betyder det?
Kan du med gott samvete logga ut efter lunch och ta helg? Behöver chefen bevilja ledigheten? Och måste du vara tillgänglig? I så fall, på vilket sätt?
På flera arbetsplatser finns en otydlighet om vad som gäller om man är övertidsavlöst. Det säger förtroendevalda akademiker inom industrin som Ingenjören har pratat med.
– Vi får en hel del frågor från medlemmar som är övertidsavlösta, säger Emil, civilingenjör och förtroendevald på ett större industriföretag. Där är omkring två tredjedelar av tjänstemännen övertidsavlösta.
– Om chefen beordrar arbete, till exempel sena kvällar. Hur får jag kompensera tiden? Vilken dialog måste jag ha med chefen? Kan jag ta ledigt utan att begära ledigt? Det är vad frågorna ofta handlar om. Det är tydligt att friheten som övertidsavlösta har tolkas olika bland cheferna, säger han.
Anna är ingenjör och fackligt förtroendevald på ett annat stort industriföretag. Hon känner igen frågorna.
– Det blir framför allt ett problem när cheferna har ett stort kontrollbehov. Det rimmar illa när medarbetarna är övertidsavlösta och har större frihet. Teknikavtalet är bra men tillämpningen blir ofta problematisk.
Din arbetstid registreras inte
I kollektivavtalen är huvudregeln att anställda har ersättning för övertidsarbete. Men avtalen ger möjligheter att göra undantag. Chefer är i stort sett alltid undantagna men det har också blivit vanligare med undantag för tjänstemän.
När man träffar en överenskommelse om att byta övertidsersättning mot semesterdagar och/eller lönepåslag (så kallad övertidsavlösen) är det normala att man samtidigt inte omfattas av skyddsreglerna i kollektivavtalet. Då försvinner bland annat kravet på arbetsgivaren att föra journal över arbetstiden.
Arbetsgivare har alltså ingen skyldighet att ha tidrapporteringssystem för övertidsavlösta. Men arbetsgivarna har fortfarande ansvaret för en god arbetsmiljö och en rimlig arbetsbelastning. Facken kan också begära att arbetsgivaren ska registrera arbetstiden även för övertidsavlösta.
”Det som mäts är arbetsresultat”
I teknikavtalet står det att övertidsavlösta har ”frihet i arbetstidens förläggning”. Men för att förstå vad det innebär behöver man läsa i de gemensamma avtalskommentarerna där begreppet beskrivs tydligare.
I kommentarerna står bland annat följande: ”I talspråk används ofta uttrycket att tjänstemännen har oreglerad arbetstid och att det som mäts är arbetsresultatet”.
För att det ska vara motiverat att en tjänsteman är övertidsavlöst gäller följande: ”Tjänstemännen ska i realiteten ha möjligheter att i rimlig utsträckning förlägga sin arbetstid efter eget val”. ”…till exempel genom att börja senare eller sluta tidigare eller arbeta längre vissa dagar och kortare andra”.
”Friheten måste bygga på förtroende”
Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sverige Ingenjörer, menar att oklarheter kring vad som gäller när man är övertidsavlöst bara kan lösas på ett sätt.
– Frihet kring arbetstiden måste bygga på ett förtroende mellan chef och medarbetare. Finns inte det måste man prata om de här frågorna och skapa ett förtroende.
– Med det sagt måste man förstås delta i viktiga möten och hålla deadlines.
Camilla Frankelius säger att det också ingår en överenskommelse att kunna arbeta mer än ordinarie tid, inom rimliga ramar, när det behövs. Men när det passar verksamheten ska man ha friheten att kompensera med att arbeta färre timmar.
– Att vara övertidsavlöst innebär inte att man har kommit överens om ett högre arbetstidsmått. Det finns alltså inget krav på att konstant arbeta fler timmar än den veckoarbetstid som finns på arbetsplatsen, säger hon.
Vilka krav som finns på tillgänglighet är inte reglerat i kollektivavtalen.
– Även det behöver chef och medarbetare komma överens om. Att svara i telefon är kanske inget problem, men om man förväntas vara inloggad på datorn är man inte ledig, säger Camilla Frankelius.
”Används för att höja löner”
Bland Sveriges Ingenjörers medlemmar har andelen som inte har rätt till övertidsersättning ökat. Sedan 1995 har andelen inom privat sektor ökat från 35 till 69 procent.
– Det har blivit slentrian på många arbetsplatser. Alldeles för många roller är övertidsavlösta där det egentligen inte krävs, säger Camilla Frankelius.
Förtroendevalda inom industrin berättar för Ingenjören att tjänstemän blir övertidsavlösta av fel anledningar. Ibland används det för att höja löner.
– Hos oss får man fem extra semesterdagar och en löneökning med en fastslagen procent. Om det verkligen blir en löneökning beror på hur mycket övertid man kommer arbeta, säger Anna.
Hon ser också att övertidsavlösen ibland används för att lösa problem med underbemanning.
– När man har så mycket arbete att man ständigt behöver jobba över är det ofta svårt att balansera övertiden med att jobba mindre vissa veckor. Här ser vi en orsak till att vi har medarbetare som blir sjukskrivna av stress.
Om övertidsavlösen används i stället för att rekrytera anser Camilla Frankelius att facken ska kräva en MBL-förhandling.
– Det är en dålig och kortsiktig lösning som inte ska förekomma, säger hon.
I teknikavtalet finns en överenskommelse om att de som är övertidsavlösta och upplever hälsoproblem ska få en hälsoundersökning.
– Det är bra, men det är inte en lösning på arbetsbelastningen, säger Anna.
”Friheten måste innebära att du kan vara ledig ibland”
Att vara övertidsavlöst kan också vara ett dåligt ekonomiskt beslut. I rapporten Tid är pengar som Sveriges Ingenjörer tog fram hösten 2024 finns räkneexempel som visar att övertidsavlösta ingenjörer som regelbundet jobbar mer än 40 timmar i veckan kan gå miste om över 10 000 kronor i månaden efter skatt i utebliven övertidsersättning.
Men rapporten visar också att tre av fyra ingenjörer ändå är nöjda med att vara övertidsavlösta. De uppskattar friheten att inom vissa ramar styra sin arbetstid.
Vad är ditt råd till ingenjörer som är övertidsavlösta och jobbar mycket övertid?
– Bokför din arbetstid och jobbar du regelbundet övertid ska du prata med din chef. Och kom ihåg att du kan säga upp överenskommelsen. Friheten att styra sin arbetstid måste innebära att du kan balansera din övertid med att vara ledig ibland, säger Camilla Frankelius.
Emil och Anna i artikeln vill vara anonyma och heter egentligen något annat.
Viktigt att veta om att inte ha rätt till övertidsersättning
Mer semester i stället för övertidsersättning: Hur övertidsavlösta kompenseras regleras mellan medarbetare och arbetsgivare när överenskommelsen sker. En vanlig kompensation är fem extra semesterdagar. En procentuell lönehöjning förekommer också.
Pensionsgrundande eller inte: Om du har ITP1 är övertidsersättningen pensionsgrundande. Har du ITP2 är övertidsersättningen inte pensionsgrundande. Tänk på att om du som har ITP2 säger upp en överenskommelse om övertidsavlösen i slutet av arbetslivet och får sänkt lön så påverkas din pension negativt.
22 kommentarer
Jag blir lite fundersam. Även som övertidsavslöst så kan väl ej arbetsgivaren förhandla bort 150h och 300h regel med övertid? Om jag på ett år arbetar mer än 150h utöver ordinarie arbetstid så måste väl företaget enligt lag hantera det? Dvs då måste väl arbetsgivaren ha koll på det. På samma sätt som reglerna med dygns och veckovila? Eller?
OKK är lagen om övertid borta 100+100 eller 150+150???
ISF kan ag lätt passera dessa gränser utan att någon upptäcker…..
Varför i hela världen gå med på detta…..???
Då civilingenjörer hade ett eget förbund fanns inte denna mellanmjölk på samma sätt…. Exit till ett nytt förbund precis som läkare
Har man ett sådan här avtal och delar av arbetet innebär beredskap är det svårt att få tyligt från arbetsgivaren vad som gäller. Beredskapsersättning betala ut men ersättning för extra arbetad tid utgår ju inte. Här känns det ofta svårt att ta ut den ledighet man behöver för att få den återhämtning som behövs efter beredskapsveckor.
Är det inte så att de fem extra semesterdagar är till för att kompensera för själv övertidsersättningen, dvs x0,5 för vardagar och x2 för helgdagar eller sena vardagar? Dvs om du jobbar 80 timmar övertid på vardagar före 20:00 så går du jämt ut om du inte får extra lönepåslag samt verkligen kompenserar dina extra timmar genom att gå tidigare en annan dag förutsatt 40 timmars arbetsvecka.
Det stämmer att många tjänstemän inte kan räkna hem det extra lönetillägget som kompensation om för den extra övertiden än mindre som kompensation för eventuell utökad arbetstid.
Här kan ni logga in på hemsidan och själva räkna på värdet av din övertid: https://www.sverigesingenjorer.se/lon/overtidsersattning/
Håll isär övertidsersättning och restidsersättning. Det är lika saker. Övertid är för arbete utöver ordinarie arbetstid och restidsersättning är för resor utanför ordinarie arbetstid, för tjäsntemän är retidsersättning ofta lägre än vanlig timlön, så bäst för både företag och anställd om man kan jobba medan man reser och därmed göra om restiden till arbetstid. Egen erfareneht från resor säger att det ofta finns en inbox full av mai latt jobba med. Möjligt om man inte jobbar med väldigt känslig info via mail.
En mellanvariant är för restidsavlösta är att man inte får ersättning för resor på vardagar en får restidsersättning om restiden infaller fre 1800-mån 0600.
En tydlig svaghet med övertidsavlösning (särskilt när man periodvis jobbar mycket extra tid) är att kompensationen blir ojämn och svår att ta ut i praktiken: Det är ofta enkelt att ”jobba in” små mängder extra tid, t.ex. 1 timme per dag eller några kvällar i veckan, eftersom ingen tidrapportering krävs och friheten i förläggningen gör att det går obemärkt förbi.
Däremot är det betydligt svårare att ta ut motsvarande kompensation i form av heldagar (eller halvdagar) ledig tid. I stället hänvisas man ofta till att använda semesterdagar för att vara borta en hel dag, även om den extra tiden man lagt ner tidigare borde ge rätt till balansering inom ramen för övertidsavlösningen. Detta gör att friheten i praktiken blir ensidig: man kan lätt jobba mer, men inte lika lätt jobba mindre.
Ett annat vanligt problem är hur gruppbeordringar påverkar de övertidsavlösta: Arbetsgivaren kan beordra hela gruppen (både de med och utan övertidsavlösning) att jobba övertid med fasta, bestämda tider (t.ex. ”alla stannar till 20:00 ikväll” eller ”lördagarbete krävs”).
De med vanlig övertidsersättning får då ersättning för timmarna.
De övertidsavlösta får ingen extra ersättning (eftersom övertiden är ”avlöst”), men tvingas ändå följa exakt samma fasta schema. Detta inskränker deras avtalade frihet att själva förlägga arbetstiden – de kan inte kompensera genom att t.ex. ta en ledig eftermiddag eller börja senare nästa vecka, eftersom schemat dikteras centralt.
Resultatet blir att den reella friheten i arbetstidens förläggning (som är ett grundkrav för att övertidsavlösning ska vara motiverad enligt Teknikavtalet) urholkas. Det blir svårare att uppnå den balans mellan mer- och mindre-arbetade perioder som avtalet förutsätter.
Förstår jag rätt: att om man är övertidsavlöst så har AG inte längre krav på sig att föra bok på antal arbetade timmar. Dvs så gäller inte det tak som finns för antal arbetade timmar för icke ÖT-avlösta och de dispensensansökningar som måste göras om man kommer över?
Jag har varit i tron att övertidsavlösen var ett sätt att justera mellan toppar och dalar, dvs att man inför leverans kan jobbar mer, men sedan ta ut motsvarande tid när det är lugnare (vilket inte fingerar med tidsrapporteringssystemen men ändå..).
Dvs årsarbetstiden skall vara den samma, bara att den inte är jämnt fördelad över året. Stämmer inte det?
Ja det stämmer. ”Camilla Frankelius säger att det också ingår en överenskommelse att kunna arbeta mer än ordinarie tid, inom rimliga ramar, när det behövs. Men när det passar verksamheten ska man ha friheten att kompensera med att arbeta färre timmar.”/Redaktionen
Med tanke på att vi har en majoritet i privata sektorn som är övertidsavlösta, och att det är både otydligt vilka regler som gäller (vilket framgår från artikeln) och att det bara kan lösas genom ”förtroende”, finns det någon plan för att förtydliga reglerna i framtida kollektivavtal?
Det känns som ett recept för konflikt att ha saker baserat på godtyckligt förtroende till en chef istället för tydliga regler och kontrakt.
Så först får man en extra semestervecka och tio procent mer i lön, som kompensation för att man ibland jobbar mer än 8 timmar en dag. Sedan kan man ”kompensera sig” nästa dag genom att sluta tidigare… Jag känner nu att jag genast bör gå till min arbetsgivare och kräva att få bli övertidsavlöst…
Vad menar du med ”ibland”? Ja är det bara ibland så är det såklart superbra. Men det är nog långt ifrån standard-situationen! Och varför skulle du få bli övertidsavlöst om du ändå inte behöver jobba övertid eller vara flexibel? För det kan ju vara det som företaget vill lösa, att inte stå handfallna om det kör ihop sig en vecka och folk måste jobba helg för att rädda en leverans tex.
För vissa företag har det blivit standardsituationen. Övertidsavlösning,
med tillhörande lönepåslag och extra semester, tas för givet.
Inte en timme utöver månadens snitt arbetas och ibland används till och med förtroendetid för att fylla upp till månadssnittet. Där tar dock förtroendet slut.
Jag skulle vilja se en studie över hur antal arbetade timmar påverkas då övertidsavlösen införs. Låga odds på att de minskar.
Not: Inser att det kan finnas en komponent av kompensation för att visst arbete måste ske på obekväm tid och att man inte helt kan stirra sig blind på antal timmar. För många är detta inslag minimalt.
Det är ju nästan alltid arbetsgivaren som tar initiativet till övertidsavlösning. I situationen du beskriver så förstår jag inte varför de skulle göra det.
Sen kan det förstås vara så att företaget ändå behöver erbjuda en extra semestervecka och högre lön för att vara konkurrenskraftiga när de rekryterar.
Hej
Jag är pensionär sen 10år men hade ingen övertidskomp varken som linjechef eller projektchef under >25 år. Min erfarenhet var att i rollen som projektchef i ett internationellt anläggningsprojekt måste man kunna styra sin arbetstid helt själv. Min s.k. linjechef hade inget att göra med mitt jobb eftersom man rapporterade ekonomiskt till en projektstyrelse. Dessa var på sätt ochvis mina chefer. Frihet under ekonomiskt ansvar fungerar utmärkt i sådana projekt. Är man linjechef är personalen mer beroende av att man är tillgänglig. Men om man delegerar och ger ansvar fungerar även det. Är man inte chef är det ju viktigt att ens chef ger beting på vad som ska uppnås. Då borde även det fungera. Det handlar ju om att lita på varandra.
Finns det något tydligt regelverk/kotym vad det gäller eventuellt helgjobb samt restid? Har man övertidsersättning så får man ju ”extra” kompensation för både jobb och resa på helg tex.
Nej finns inget tydligt regelverk eller kutym då det ser väldigt olika ut där vissa blir ytterligare kompenserade vid planerat helgarbete medan på andra arbetsplatser får varje berörd anställd själva kompensera sig när arbetsgivaren reglerar arbete till helg och kvällar.
Det kan vara bra att känna till att även om en tjänsteman i grunden har en helt oreglerad arbetstid som t.ex. i Teknikavtalet att övertidsavlösta ibland även har avtalat bort Arbetstidsavtalet §§ 2-5 och arbetsgivaren vissa perioder reglerar arbetstiden till kvällar och helger så har du avtalad rätt till kollektivavtalets ersättning för förskjuten arbetstid.
Har du inte blivit kompenserad på annat sätt och även träffat en särskild överenskommelse om att avtala bort restidsersättningen så gäller rätt till ersättning enligt kollektivavtal.
Varför kan man inte svara på rubrikens fråga i artikeln?
Svaret är ja. Dels är det tydligt i de gemensamma avtalskommentarerna till teknikavtalet: ”Tjänstemännen ska i realiteten ha möjligheter att i rimlig utsträckning förlägga sin arbetstid efter eget val”. ”…till exempel genom att börja senare eller sluta tidigare eller arbeta längre vissa dagar och kortare andra”. I artikeln säger också förhandlingschefen Camilla Frankelius ”Friheten att styra sin arbetstid måste innebära att du kan balansera din övertid med att vara ledig ibland”. Svaret är alltså ja./Redaktionen
Hej, ni svarade inte direkt på frågorna från scenariot i början av artikeln. Hur ska ingenjören göra vid fredag lunch?
I de gemensamma kommenterarna till teknikavtalet står det: ”Tjänstemännen ska i realiteten ha möjligheter att i rimlig utsträckning förlägga sin arbetstid efter eget val”. ”…till exempel genom att börja senare eller sluta tidigare eller arbeta längre vissa dagar och kortare andra”. I artikeln säger också förhandlingschefen Camilla Frankelius ”Friheten att styra sin arbetstid måste innebära att du kan balansera din övertid med att vara ledig ibland”. Svaret är alltså ja./Redaktionen