Internationell studie: Här är ingenjörsutbildningarnas största utmaningar

Vilka är de största utmaningarna för Europas ingenjörsutbildningar? Det har forskare från bland annat Chalmers tittat närmare på i en ny studie. Tidspress, låg status för undervisning och målkonflikter är återkommande hinder – men studien visar också att de svenska lärarna sticker ut när det gäller användandet av pedagogiska metoder.

Det finns betydande skillnader i hur ingenjörsutbildning bedrivs vid tekniska universitet i olika länder i Europa. Samtidigt står utbildningarna inför flera gemensamma utmaningar. 

I en ny internationell studie har forskare från bland annat Chalmers tittat närmare på vilka de stora utmaningarna är för lärare vid ingenjörsutbildningar. Vilka faktorer påverkar undervisningen och vad krävs för att ingenjörsutbildningarna ska hänga med i den snabba tekniska utvecklingen?

– Vi ville ta reda på mer om vilka faktorer som är viktiga för lärarnas motivation och vilka strukturella hinder det finns som påverkar den upplevda undervisningssituationen, säger Christian Stöhr, professor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers och en av forskarna bakom studien.

Tre välkända utmaningar

Lärarna som deltog i studien pekar på flera återkommande – och välkända – problem:

1. Forskning väger tyngre än undervisning

För att göra akademisk karriär krävs tunga forskningsmeriter, medan undervisning ofta värderas lägre.

– För att meritera sig väger forskning betydligt tyngre än undervisning. Men det är också betydligt svårare att bedöma pedagogisk kvalitet. Vad är en bra lärare? Det är en viktig fråga att jobba vidare med, säger Christian Stöhr.

Samtidigt poängterar han att lärarrollen har förändrats. Tidigare var det viktigt med en hög teknisk expertis, men idag behöver undervisningen även reflektera över de stora samhällsutmaningar och etiska ställningstaganden. 

– Det ställer nya krav på undervisningen, konstaterar han. 

2. Kvantitet hotar kvaliteten

En annan stor utmaning är trycket på att examinera fler studenter. Eftersom universitetens finansiering ofta är kopplad till genomströmning, uppstår en målkonflikt som riskerar att leda till ett fokus på siffror snarare än utbildningens faktiska innehåll och kvalitet.

– Trycket på att ta in och examinera fler studenter, liksom finansieringen som också utgår från genomströmningen, kan skapa en målkonflikt mellan kvantitet och kvalitet. Frågan är hur man hittar en hållbar balans.

3. Behovet av pedagogisk utveckling

Användningen av moderna metoder som flipped classroom eller peer learning är generellt låg bland lärarna i studien, och många uppger att det saknas tid och möjlighet att utveckla sina pedagogiska färdigheter. 

– Här sticker Sverige ut i vårt material. De svenska lärarna i studien rapporterar en större medvetenhet om pedagogiska metoder och man jobbar mer medvetet med lärandemål och undervisningsmetoder som engagerar studenterna, säger Christian Stöhr. 

Dessutom är högskolepedagogisk utbildning ofta obligatoriskt för akademisk personal i Sverige – något som många andra länder saknar. Här finns även etablerade system för att erkänna och belöna pedagogisk skicklighet.

Det största hindret för pedagogisk innovation är dock tidspress.

– De enskilda lärarna får ta ett stort eget ansvar för den pedagogiska utvecklingen, men ofta har de helt enkelt inte tid att ställa om sin undervisning. Många efterlyser även pedagogisk kompetensutveckling som är speciellt inriktad på ingenjörsutbildningar.

Vill se starkare koppling till arbetslivet

Många lärare efterlyser även en starkare koppling mellan utbildning och arbetsliv. Den tekniska utvecklingen går snabbt. Om utbildningarna ska hänga med är det viktigt att vara närmare den praktiska verkligheten. Det är viktigt både för att förbereda studenterna  för yrkeslivet men även för att hålla utbildningen relevant för arbetsmarknadens behov.

– Det är en viktig diskussion, poängterar Christian Stöhr. Hur kan man göra programmen mer flexibla så att de hänger med och samtidigt säkerställa kvaliteten på utbildningen?

Christian Stöhr konstaterar att Sverige på många sätt har bra förutsättningar jämfört med andra länder, men att det också är värdefullt att se att alla kämpar med liknande utmaningar. 

– Ingenjörsutbildningens roll är central för Europas möjligheter att möta framtida samhällsutmaningar. En mer sammanhållen och resursstark utbildning kan bidra till hållbar innovation och teknisk kompetens i hela Europa, poängterar han.