”ChatGPT säger att jag har rätt” – ny vardag för fackliga rådgivare

Emma Sallnäs, Leilla Bezazzi och Jakob Lindmark på Sveriges Ingenjörer menar att det är positivt att medlemmar själva söker svar på arbetsrättsliga frågor. Men de varnar för riskerna att lita på AI-verktyg som exempelvis ChatGPT.
Sveriges Ingenjörer märker en tydlig trend: allt fler medlemmar söker först råd hos AI‑verktyg som ChatGPT innan de kontaktar ombudsmän eller rådgivning. Resultatet kan leda till felaktiga slutsatser.
Det händer allt oftare att läkare möter patienter som har ställt sin diagnos med AI-verktyg. Nu märker fackförbund ett snarlikt beteende.
Ombudsmän och rådgivare på Sveriges Ingenjörer säger det har blivit vanligare att medlemmar som hör av sig till förbundet har vänt sig till ett AI-verktyg, exempelvis ChatGPT, för rådgivning och svar på frågor om arbetsrätt.
En del medlemmar har, eller tror att de har, svaret när de kontaktar förbundet. Det händer också att de tror att de har rätt till skadestånd.
Leilla Bezzazi, ombudsman på Sveriges Ingenjörers kontor i Göteborg:
– Innan AI-verktygen fanns hände det att medlemmar hänvisade till andra källor, exempelvis närstående personer eller egna erfarenheter. Nu hänvisar man till en rad juridiska källor som ChatGPT lutar sig mot. Ibland är de inte alls relevanta i just detta fall och därför blir slutsatsen fel.
Emma Sallnäs, chef för Sveriges Ingenjörers rådgivning, säger att det i grunden är både självklart och positivt att medlemmarna själva vill söka kunskap, men att samtalen kan bli lite utmanade när medlemmar litar blint på svaren från ChatGPT och känner sig säkra på sin sak.
– Vi börjar då lite i uppförsbacke. Varje rättsfall bygger på en rad omständigheter och det är inte säkert att medlemmarna skulle få samma utfall som någon annan fått i en dom i Arbetsdomstolen (AD) som ChatGPT hänvisar till. Det kan finnas domar som talar i en annan riktning och ChatGPT kan inte veta om en dom är ett särfall, säger Emma Sallnäs.
Hon påpekar att arbetsrätt är ett komplext område. Vissa frågor är reglerade i lagstiftning och andra i kollektivavtal. De flesta ärenden blir lösta i förhandlingar, överenskommelser och förlikningar. Det som hamnar i Arbetsdomstolen och blir sökbart för ChatGPT och andra AI-verktyg är en mycket liten andel.
– Sveriges Ingenjörer är ett stort förbund som varje år förhandlar medlemsärenden och svarar på väldigt många medlemsfrågor. Därför har vi en stor samlad kunskap som är både bredare och djupare än den än den AI-verktygen kan ge, säger Emma Sallnäs.
”ChatGPT ställer inga följdfrågor”
Ett problem med AI‑svaren är att de inte tar hänsyn till kollektivavtal, individuella anställningsavtal eller praxis på arbetsplatsen.
– Den svarar på exakt det du frågar om men ställer inga följdfrågor och det gör ju vi, säger Leilla Bezazzi.
Ett annat känt problem är att AI-verktyg ofta är inställsamma och vill vara till lags. Hittar den inget svar, försöker den generera ett. Man brukar säga att den hallucinerar.
– Har man inte arbetsrättslig expertis kan man bli lurad, säger Leilla Bezzazi.
Det finns också en risk med att mata AI-verktyg med information som rör arbetsgivare.
– Exempelvis kan ett avtal innehålla information som är sekretessbelagd och då är det givetvis mycket olämpligt att sprida informationen. Tänk alltid på vad du lägger in i exempelvis ChatGPT, säger Emma Sallnäs.
Jakob Lindmark är ombudsman på Sveriges Ingenjörer men också projektledare för utveckling av AI-verktyg på förbundet. Han menar att ChatGPT och andra AI-verktyg ändå har blivit bättre på att ge korrekta svar om arbetsrätt.
– Jämfört med för två år sedan har språkmodellerna förbättrats och förstärks av mer och bättre data men det finns fortfarande risker. Man måste granska källorna och vara lite kritisk till de svar man får.
Sveriges Ingenjörer har en egen chattbot
Fördelarna med ChatGPT och andra chattbotar är att du kan ställa frågor och få svar när som helst och det är en av anledningarna till att Sveriges Ingenjörer för ungefär ett år sedan utvecklade en egen chattbot, Vektor.
Exempel på frågor som Vektor kan svara på är hur lång uppsägningstiden är i olika kollektivavtal, om man har rätt till föräldralön (som kompletterar föräldrapenningen), om villkoren i inkomstförsäkringen och tips inför lönesamtalet. Man kan också ställa frågorna på engelska och då får man svaren på engelska.
– Mycket tid har lagts på att säkerställa datakvalitet. Många av frågorna och svaren är hämtade från förbundets webbsida, men merparten av dataunderlaget bygger på frågor som medlemmarna har ställt till vår rådgivning och medlemsservice, säger Jakob Lindmark.
Fackens roll förändras
Trots utmaningarna ser Emma Sallnäs, Leilla Bezazzi och Jakob Lindmark nya möjligheter. När faktakunskap blir mer lättillgänglig för medlemmarna kan Sveriges Ingenjörer fokusera mer på det mänskliga stödet: coachning, strategi och att vara ett bollplank när medlemmar behöver ta svåra beslut.
– Det är en ny verklighet vi behöver förhålla oss till. För 10 år sedan var all kunskap centrerad hos oss. Nu finns mer tillgängligt genom AI-verktyg och det ger många fördelar. Men medlemmarna behöver känna till riskerna, säger Emma Sallnäs.
AI och arbetsrätt: Sveriges Ingenjörers tips till medlemmar:
- Testa att ställ dina frågor till Sveriges Ingenjörers egen chattbot Vektor Gå in på förbundets webb och klicka på den rosa bubblan med tre prickar.
- Kontrollera källorna som AI-verktyget har använt
- Var försiktig med vad du laddar upp i AI‑verktyg, tänk på sekretessen
- Ha ett kritiskt tänkande till de svar du får
- Testa olika formuleringar när du använder AI-verktyg
- Kontakta rådgivningen på Sveriges Ingenjörer – experterna finns där för att hjälpa











