Foto: Deutsches Forschungszentrum für Künstliche Intelligenz
Den allt billigare datorkraften är på väg att förändra hela arbetsmarknaden. Datorerna gör att allt fler jobb kan automatiseras, men en ny studie visar att det inte alltid de förväntade jobben som försvinner.
Foto: Deutsches Forschungszentrum für Künstliche Intelligenz
Den allt billigare datorkraften är på väg att förändra hela arbetsmarknaden. Datorerna gör att allt fler jobb kan automatiseras, men en ny studie visar att det inte alltid de förväntade jobben som försvinner.
Medan automatiseringen gör att de mest avancerade jobben blir fler, och de enklaste jobben blir kvar, försvinner i stället jobben i mellanskiktet. Adrian Adermon och Magnus Gustavsson, båda forskare i nationalekonomi, presenterade en studie i fredags vid ett seminarium som anordnades av SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
De som jobbar som exempelvis forskare, ingenjör och läkare drar snarast nytta av den nya datorkraften. De jobben har blivit fler sedan 1975. De typiska servicejobben som ofta betraktas som enkla, som städare, hårfrisör och undersköterska, har inte heller försvunnit. De jobben kräver en sorts kompetens som robotar och datorer inte har kommit i närheten av att bemästra. Dessutom, säger de ekonomiska modellerna som forskarna räknar på, skapas cirka fyra nya servicejobb för varje avancerat jobb som tillsätts.
De jobb som är mest i fara är jobben i ett slags mellanskikt som på något sätt kan automatiseras med datorer eller robotar. Dit hör till exempel fabriksjobb och kontorstjänster.
Carl Benedikt Frey, ekonomihistoriker vid Oxford var en av de inbjudna talarna på seminariet. Han publicerade 2013 en rapport som sade att 47 procent av de arbetskategorier man brukar dela in arbetsmarknaden i är hotade av automatiseringen. I den studien nämndes bland annat revisorer och jurister som hotade yrken.
Han tog Googles översättningstjänst som ett exempel på hur automatiseringen av tjänster går framåt. Den funktionen har ett självlärande inslag och blir mindre dålig allteftersom nya dokument laddas upp.
– Den fungerar redan hyfsat mellan vissa språk, sade han.
Han förutsåg också hur byggindustrin kan förändras. Allt fler hus byggs i fabrik för att sedan fraktas till byggplatsen. Och när jobben har flyttats till fabriken kan nästa steg bli att de utförs av robotar.
Att de mest avancerade och enklaste jobben inte påverkas lika mycket ännu av automatiseringen, beror på att de jobben kräver kompetens som är svår att programmera. Datorer är dåliga på att ställa relevanta frågor och de saknar social intelligens. Robotar har svårt för att utföra de enklaste vardagliga rörelser som vilken liten unge som helst kan, till exempel hålla i ett glas utan att varken tappa eller krossa det.
– Robotiserad hemhjälp är sannolikt bland det sista vi kommer att få se, sade Carl Benedikt Frey.
Den förändring som arbetsmarknaden står inför är alltså att medan de mest avancerade jobben ökar och de enklaste servicejobben blir kvar eftersom de inte lätt kan ersättas, försvinner en stor del av jobben i mellanskiktet.
På mycket lång sikt kommer datorerna och robotarna att helt gå om människorna i alla avseenden. Det är forskarna inom artificiell intelligens i stort sett överens om, enligt Adrian Adermon. Redan i dag ser vi robotar som klarar sådant som vi för bara några år sedan trodde låg mycket långt fram i tiden: självkörande bilar och datorn Watson som utklassar människor i frågelekar och som senare programmerats att ställa avancerade läkardiagnoser.
Men polariseringen av arbetsmarknaden ligger inte bara i framtiden. Den har pågått länge, något som Adrian Adermon och Magnus Gustavsson kunde visa. Se figur nedan.
De jobb som inte försvinner förändras i stället. Carl Benedikt Frey tog exemplet sekreterare. De är färre i dag än för 30 år sedan, men tjänsterna är i regel mer avancerade i dag. Enligt Anna Breman, senior makroanalytiker på Swedbank, är programmerare det vanligaste yrket i Stockholm i dag.
Men de nya coola jobben inom datorspelsbranschen och andra digitala tjänster har svårt att fylla tomrummet efter alla jobb som försvinner. Även om datorspelsföretaget Mojang är högre värderat än Volvo Personvagnar och What’s App är lika mycket värt som Sony, anställer de bara en bråkdel så många.
En av orsakerna till de färre jobben i den digitaliserade arbetsmarknaden är ett slags winner takes it all-effekt. Eftersom alla har tillgång till den allra bästa tjänsten, så kommer också alla att välja den. Ingen väljer den näst bästa. Några enstaka vinner och de övriga kämpar om smulorna. Carl Benedict Frey påpekade också att löneandelen av BNP dessutom sjunker. Alltmer av pengarna som företagen tjänar går till aktieägarna.
Swedbanks Anna Breman konstaterade att svensk arbetsmarknad står inför stora utmaningar. Kanske innehåller framtiden mer så kallad ”sharing economy” och ”peer to peer”. Båda begreppen står för att privatpersoner på olika sätt – och med hjälp av datorkraft – kringgår företagen och själva hittar en fördelning av arbetet, med hjälp av lån och mikroföretagande som till exempel Uber där varje taxichaufför är sitt eget företag i ett nätverk. Men, avslutade Swedbanks Anna Breman:
– Hur vabbar man om man jobbar som taxichaffis på Uber?
Sture Henckel
Källa till diagrammet: SNS Analys nr 28
7 kommentarer
Till Åke Mattsson
”Är rationalisering, förenkling, effektivisering ett problem? Vill vi att samhällsutvecklingen ska stanna upp?”
Vi vill inte att samhället slutar utvecklas, men för närvarande så tar ägarna större delen av vinsten av rationaliseringar. Bl.a. därför är vinsten på kapital större än vinsten på arbete som ju Thomas Piketty visat med all önskvärd tydlighet.
Alltså måste vi hitta ny former för både arbets- och resursfördelningen. Jag tror inte det blir ett behagligt samhälle att leva i om alltför få kan tjäna till sitt uppehälle och resten lever på transfereringar.
Intressant att högt betalt anses = avancerat arbete och pss lågt betalt = okvalificerat jobb. Undrar vad sjukvårdare och sjuksköterskor tycker om det.
Och lite alarmerande att arbetsmarknaden så tydligt ökar segregationen.
Skulle varit intressant att se en analys map kön.
Åke, om väldigt många jobb på sikt ersätts av automatisering så kan det mycket väl innebära problem för samhället och välmåendet.
Att ”sämre” jobb försvinner implicerar inte att alla helt plötsligt får högre utbildning och får högstatusyrken. Alla varken kan eller vill skaffa högre utbildning och bli ingejörer, läkare osv.
Försvinner helt plötsligt alla taxi- och busschauförer till fördel för självkörande bilar är det en enorm mängd personer som förlorar sina jobb. Vart ska dessa gå någonstans? Osv.
Svar till Anna Breman på frågan
”Hur vabbar man om man jobbar som taxichaffis på Uber?”
Man går in på Försökringskassan och anmäler VAB, jag förstår inte riktigt vad hon försöker poäntera…
Automatisering kan vara bra, men det är viktigt hur vi fördelar dess frukter. Kortare arbetstid, mer fördelningspolitik för att motverka ”Winner takes it all”-effekten kommer att krävas för att få ett hållbart samhälle.
Automatiseringen var säkert väldigt bra för den stora massan och dåligt för den enskilda skogsarbetaren som du skriver. Men om det istället för några stycken skogsarbetare handlar om ett par miljoner svenskar som blir av med jobben, blir det inte ett problem då tror du?
Hur hög arbetslöshet klarar vi av? 20 procent? 40 procent? Även om det produceras lika mycket som idag kommer brist på sysselsättning bli ett problem om inte lika många nya arbetstillfällen skapas. Alternativt att vi ändrar vårt ekonomiska system från grunden.
Två citat från artikeln:
Automatiseringen slår ut kontorsjobb (huvudrubrik)
De jobb som är mest i fara är …
Ni formulerar det som att automatisering är ett problem. Var automatiseringen av skogen ett problem? Säkert för skogsarbetaren som blev av med jobbet, men för dagens människa?
Är rationalisering, förenkling, effektivisering ett problem? Vill vi att samhällsutvecklingen ska stanna upp?