Tungt inspel inför forskningsproppen

Svensk forskning inom life science måste bli bättre. Det skriver Agenda för hälsa och välstånd, en stiftelse uppbackad av näringsliv, fackförbund, intresseorganisationer och universitet. Listna på nödvändiga åtgärder tar sikte på nästa budgetproposition.

Svensk forskning inom life science måste bli bättre. Det skriver Agenda för hälsa och välstånd, ett nätverk uppbackat av näringsliv, fackförbund, intresseorganisationer och universitet. Listan på nödvändiga åtgärder tar sikte på nästa budgetproposition.

I förra veckan lämnade nätverket Agenda för hälsa och välstånd, ett nätverk inom Forska! Sverige,  över sin andra rapport till forskningsminister Helene Hellmark Knutsson och till Anders Lönnberg, nationell samordnare för life science. I rapporten med underrubriken ”Hur får Sverige ut mer av varje forskningskrona?”, skriver utredarna att hälsovinsterna från medicinsk forskning och innovation är mycket stora, något som framgår av både brittiska, amerikanska och svenska studier.

Ulrika Lindstrand, vice förbundsordförande i Sveriges Ingenjörer

Exemplen är flera. Personer med typ 1-diabetes som använder insulinpump i stället för sprutor har en nästan halverad risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. Andra studier visar att svenska satsningar på forskning inom hjärt-kärlområdet under 30 år gett en sammanlagd hälsovinst motsvarande 925 miljarder kronor. Det samlade värdet av tamoxifen som används mot bröstcancer beräknas till över 25 miljarder kronor mellan 1979 och 2004.

Även om Sverige fortfarande är en stark forskningsnation är landet på väg att halka efter flera andra europeiska länder inom life science-forskning. De svenska investeringarna i life science-forskning i förhållande till BNP är mindre än både Danmarks, Norges och Finlands.

Rapporten presenterar en vision och ett åtgärdsprogram i 14 punkter. Visionen är att Sverige ska bli en toppnation inom life science-forskning med de bästa talangerna och de bästa företagen att investera tid och pengar här.

Agenda för hälsa och välstånd lade fram sin första rapport i maj förra året. Den tog upp fyra huvudsakliga pusselbitar för att stärka life science-forskningen. De sammanfattas även i denna andra rapport. Den första pusselbiten handlar om att Sverige behöver ännu bättre forskning och utbildning. Rapportens författare efterfrågar bland annat höjda basanslag för forskarna för ökad frihet och trygghet bland forskarna.

Ulrika Lindstrand är vice ordförande i Sveriges Ingenjörer och är själv anställd på läkemedelsföretaget McNeil. Hon har varit förbundets representant i arbetet med att ta fram rapporterna och efterfrågar också ett bättre meriteringssystem.

– I dag är det inte tillräckligt meriterande för kliniker att forska. Det finns inte tillräckligt med drivkrafter.

Därför föreslår man i rapporten införandet av kombinationstjänster uppdelade på både klinisk tjänst och forskning, något som i dag bara finns i några enstaka landsting.

Den andra pusselbiten handlar om att uppfinningar som görs faktiskt ska hitta in i vården och komma till användning.

– I dag är det svårt för företagen att få in ny medicinsk utrustning i vården, säger Ulrika Lindstrand. Det saknas naturliga mötesplatser för vården och teknikföretagen. De är hårt bevakade och lyder under komplicerade upphandlingsregler.

Standardiserade journalsystem är en viktig del i den tredje pusselbiten. I dag kan journalsystemen ofta inte kommunicera med varandra, vilket försvårar för forskningen.

– Patienternas integritet är viktig, men man måste också kunna få ut data i forskningen, säger Ulrika Lindstrand.

Den fjärde och sista pusselbiten handlar om ekonomi. Här efterfrågar författarna lägre skatter för life science-företag, men också en utvidgad expertskatt för framstående forskare från utlandet.

– Det som lockar hit företag är kompetens, att det händer något och att andra företag kommer, så att det bubblar lite, säger Ulrika Lindstrand.

– Sverige har en expertskatt, men vi är inte bäst i klassen där, lägger hon till. Att Sverige har fördelaktiga villkor med dagis och så vidare är svårt för dem att se utifrån. Det är lönen och skatten som syns. Det gör att många framstående forskare väljer bort Sverige.

I denna andra rapport lägger man till vilka bidrag som kan komma från organisationerna bakom Agenda för hälsa och välstånd. Hit hör myndigheter, universitet, landsting, privata vårdgivare, patientorganisationer, företag, intresseorganisationer och fackförbund.

Vad kan Sveriges Ingenjörer bidra med i den här frågan?
– Vi kan vara remissinstans när det kommer nya förslag från regeringen. Vi tittar på företagarklimatet och att medlemmar ska kunna starta nya företag. Vi har också medlemmar som forskar och som ska ha goda förhållanden, vettiga pensionsavtal och anställningstrygghet.

Hösten 2016 läggs en forskningsproposition som tar sikte på tio år framåt. Författarna bakom Agenda för hälsa och välstånd skriver att de vill se starka och långsiktiga lösningar med stort utrymme för nyfikenhet. De önskar också ökat samspel mellan universitet, företag och landsting. Vidare vill de se en satsning på digitalisering för att underlätta för forskningen.

Sture Henckel