I höst startar landets första yrkeshögskoleutbildning till collegeingenjör. Landskrona satsar på en sammanhängande teknikutbildning från grundskola till yrkeshögskola.
Redan på högstadiet kommer elever från och med i höst att att kunna välja att gå så kallat juniorcollege. Det är nya profilklasser i årskurserna 7-9 med yrkesinriktning startar i Landskrona från hösten 2010. Bygg- el och industri är några av inriktningarna som ska locka elever till jobb redan efter grundskolan.
Teknikcollege som också startar i höst är huvudsakligen inriktad på yrkesförberedande program på gymnasienivå. Teknikcollege har ett samarbete med näringslivet och företagen har möjlighet att påverka utbildningen. Utbildningen ska ge möjlighet till jobb direkt och/eller behörighet till vidare studier vid olika ingenjörsutbildningar. Utbildningarna ska även arbeta med en profil mot miljöfrågor och det hållbara samhället.
Yrkeshögskoleutbildning till collegeingenjör som startar till hösten omfattar 25 studieplatser och ska fylla tomrummet mellan nuvarande tekniska gymnasieutbildningar och högskolans tekniska utbildningar som har funnits sedan den fyraåriga tekniska linjen försvann.. En collegeingenjör ska kunna arbeta som ingenjör på ”mellannivå”. Exempel på yrkesroller efter utbildningen är konstruktör och produktionstekniker.
Näringslivet i regionen är positivt till satsningarna på teknikutbildningar i Landskrona.
— Detta har vi väntat på länge”, säger Göran Green, VD på elinstallationsföretaget GC-gruppen i Landskrona. Nu kan vi erbjuda våra elever en företagsanpassad teknikutbildning från grundskolan till ingenjörsutbildning.
Sveriges Ingenjörer är positivt till Landskronas initiativ till att tidigt försöka fånga upp teknikintresset.
— Och visst är det roligt att det uppfattas ligga en attraktionskraft i ordet ”ingenjör”. Frågan är ändå om det är nödvändigt, eller ens rätt, att använda benämningen ingenjör för yrkeshögskoleutbildningar. Redan idag har studenter och arbetsgivare svårt att orientera sig i utbudet av civil- och högskoleingenjörsutbildningar, och fler blir det när den nya gymnasieingenjören kommer upp på banan. Varför inte istället ge yrkeshögskoleutbildningen en särskild identitet, i form av till exempel en utbildning till ”tekniker”? säger Olle Dahlberg, ansvarig för utbildningsfrågor på Sveriges Ingenjörer
