Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.

För andra gången sedan kriget i Ukraina startade har studenter på Linköpings universitet svetsat kaminer som skickats till det drabbade landet. 2022 gjordes den första vedkaminen av Väderstad, som är en jordbruksmaskinstillverkare med kunder i bland annat Ukraina. Nu i oktober var det ingenjörsstudenten Mårten Röing som såg till att initiativet fick en uppföljning.

– Jag kände till projektet sedan jag sommarjobbade på Väderstad och 2022 svetsades 32 kaminer här på universitetet. Nu blev det ungefär lika många till.

Genom diverse samarbeten och sponsringar har olika lärosäten och företag i Sverige tagit fram totalt cirka 8 000 kaminer till Ukraina. De 28 frivilliga studenterna i Linköping som deltog i oktober kom från olika kurser och program. Några få hade förkunskaper i att svetsa.

– Det var en blandad skara. Även många läkarstudenter dök upp, berättar Markella Evangelia Tzenaki, som går första året på civilingenjörsprogrammet i energi- miljö- och management.

Bygger kunskap

För både henne och Mårten var den främsta drivkraften att på ett konkret sätt kunna hjälpa folket i Ukraina, men deras engagemang märks även i andra sammanhang. De är båda drivande medlemmar i studentföreningen M-Verkstan, som finns på universitetets campus. Det är en mekanisk verkstad där medlemmarna vidareutvecklar sina kunskaper i bland annat svetsning och svarvning. En bärande ingrediens är att bygga sin egen kunskap – och andras.

M-Verkstan är en förening med cirka 25 medlemmar och tar in cirka fem nya varje år. De flesta är ingenjörsstudenter och söktrycket är högt. Alla sökande intervjuas och en egenskap som värderas högt är just förmågan att dela med sig av kunskap.

Många som är medlemmar har skruvat och mekat mycket som barn, eller hållit på med sömnad eller trähantverk.

– Det är ett stort plus om man har tidigare praktiskt erfarenhet, men nyfikenhet, kreativitet och förmågan att lära ut är lika viktigt, förklarar Mårten.

Varierad förkunskap

Det var alltså naturligt för M-Verkstans medlemmar att ta sig an kaminprojektet, där alla frivilliga från universitetet som dök upp för att hjälpa till hade olika förkunskap och olika sätt att ta sig an utmaningen. Deltagarna fick svetsa 30 minuter var för att så många som möjligt skulle kunna delta i eventet.

– Att ta emot nya deltagare var 30:e minut och anpassa instruktionerna – och felsökningen – efter var och en, det är lärorikt, säger Markella.

M-Verkstan håller även i ett par frivilliga laborationer under läsåret, då de plockar isär och går igenom en bilmotor respektive en mc-motor.

Mårten, som läser sin master i maskinteknik, lyfter också vikten av gemenskapen och nätverket medlemmarna får:
– Man lär känna människor från andra program och årskurser. Jag har lärt mig otroligt mycket och byggt en massa olika fordon tillsammans med andra.

– Vi får även ett brett kontaktnät som vi använder oss av, säger Markella. Jag fick ett sommarjobb hos en av sponsorerna.

För Mårten har tiden i verkstaden påverkat tankarna om yrkeslivet. Han vill ha ett framtida ingenjörsjobb där han får möjligheten till att arbeta praktiskt. Han, Markella och de andra i föreningen hoppas också på ett fortsatt samarbete med Väderstad och att få svetsa fler kaminer till behövande.