Prisas för exjobb som vässar läkarstudenter i patientmötet

Jonathan Schiött och William Ivegren vinner Sveriges Ingenjörer pris för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen till Christopher Polhems minne. Foto: Privat

Under sitt exjobb utvecklade William Ivegren och Jonathan Schiött ett AI-system i en social robot som hjälper läkarstudenter att utveckla sina kliniska resonemang i simulerade patientmöten. Nu får de Sveriges Ingenjörers Examenspris civilingenjörsutbildning till Christopher Polhems minne. 

Att samla information, värdera en patients symtom och fatta medicinska beslut är viktiga förmågor för en färdig läkare. Men under utbildningen är möjligheten att öva upp den förmågan i verkliga patientmöten begränsad. 

På Karolinska Institutet, KI,  jobbar man med att utveckla sociala robotar som ett utbildningsverktyg för blivande läkare inom reumatologi. Detta var något som väckte intresset hos William Ivegren och Jonathan Schiött när det blev dags för examensarbete: Hur kan man använda befintliga språkmodeller i ett AI-system som ger läkarstudenter snabb och individanpassad återkoppling efter deras samtal med en social robot?

– Vi tyckte att det var ett coolt projekt, men det kändes också viktigt för oss att välja ett exjobb där vi kan göra verklig skillnad. Enda sättet att bli bättre på att ställa diagnoser är att repetera och det kändes värdefullt att få bidra till att studenter får den träning de behöver, berättar William Ivegren.

Mer personlig feeback

En social robot är en fysisk robot som är gjord för dialoger. Den kan programmeras med olika personligheter och sjukdomsbilder och samtalar med studenterna, precis som vid ett vanligt patientmöte. Under samtalet registrerar den hur studenterna genomför patientmötet. Hela samtalet transkriberas och kan sedan rättas av en lärare. 

Det William och Jonathan ville göra var att se hur de kunde utveckla AI-systemet så att studenterna får en mer personlig och direkt feedback. 

En social robot kan programmeras med olika personligheter och sjukdomsbilder. Foto: Privat

Exjobbet utfördes i två steg. I det första steget utvecklade de bedömningskriterier tillsammans med erfarna reumatologer på KI och undersökte hur väl befintliga språkmodeller kunde bedöma studenternas patientdialoger utifrån dessa kriterier. De utvärderade också hur återkopplingen skulle utformas för att vara tydlig och pedagogiskt användbar. Rättningsmodellen byggdes utifrån kursplanens kunskapskrav för slutexamen. 

– Som läkare handlar det inte bara om att samla in fakta. Du måste ställa öppna frågor, låta patienten berätta sin historia, men även fånga upp det patienten säger och ställa relevanta följdfrågor. Om du inte ställer frågor som öppnar dörrar riskerar du att missa information som är avgörande för att ställa en diagnos – och det behövde vi fånga upp i modellen, säger William. 

Testade på 136 läkarstudenter

Parallellt med utvecklingen av modellen fördjupade de sig i feedbackteori. 

– Återkopplingen ska vara lätt att ta in och det är även viktigt att studenterna får både positiv och konstruktiv kritik som förstärker rätt beteende, förklarar Jonathan. 

Under en klinisk kurs i reumatologi vid KI var det sedan dags för steg två, testning. 136 studenter delades in i grupper som tränade med respektive utan AI-genererad återkoppling på sina samtal med roboten. De som fick AI-generad återkoppling fick det via ett dokument med konkreta exempel och citat från samtalet. Dokumentet kunde sedan användas inför och under seminariediskussionerna.

– Det kan handla om att den påminner studenten ”du glömde att fråga om xx”, men även om att analysera hur dialogen utvecklas över tid, säger Jonathan Schiött.

Används fortfarande i undervisningen

När Jonathan och William sedan jämförde studenternas resultat kunde de notera en signifikant skillnad mellan grupperna. Gruppen som tränat med AI-genererad återkoppling presterade bättre både i patientdialogerna och på det avslutande provet. Dessutom upplevde studenterna den sociala roboten som trovärdig, användbar och att den fördjupade deras lärande. 

– Studenterna gillade den och systemet som vi utvecklade används fortfarande i undervisningen, berättar Jonathan.

William och Jonathan genomförde exjobbet när de studerade till civilingenjör på Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. Efter studierna har Jonathan Schiött valt att forska vidare på ämnet som doktorand på KI, parallellt med sitt arbete som AI- och digitaliseringsspecialist på Volvo Car Retail. 

William Ivegren arbetar idag som AI- och datakonsult på Ernst & Young i Stockholm. 

Att de nu tilldelats Sveriges Ingenjörers pris ”Examenspris civilingenjörsutbildning till Christopher Polhems minne” kom som en positiv överraskning.

– Examenspriset är ett kvitto på att arbetet vi gjorde faktiskt spelar roll och att andra ser samma potential i tekniken som vi gör, säger Jonathan.

En ny värld med ett helt annat språk

När de ser tillbaka på exjobbet minns de en intensiv, men rolig tid. 

– Vi är båda tekniskt intresserade och att komma in i den kliniska världen på KI, där vi inte kunde ett enda begrepp, var utmanande. Men vi fick ett fantastiskt mottagande av all expertis på reumatologen. Tiden de la ner på att hjälpa oss var ovärderlig, säger William. 

– Det var också roligt att få jobba med något som berör människor och att visa hur tekniken kan stärka den mänskliga aspekten. Tekniken ska inte ersätta läkare, utan ge stöd så att läkaren kan fokusera på empati och ge patienten utrymme att bli sedd och hörd, säger Jonathan. 

Vilka är era bästa råd till ingenjörsstudenter som nu står inför sitt exjobb?

– Välj ett ämne som ni tycker är intressant, ta inte bara första bästa. Exjobbet är någon ni ska jobba med under lång tid och det blir enklare om det också är något du tycker är kul, säger William. 

– Tänk också på att vara tydlig med de akademiska kraven om du samarbetar med en extern part. Exjobbet behöver uppfylla vissa kriterier för att kunna bedömas och det är inte alltid en extern part har det fokuset, säger Jonathan. 

Han påminner också om att exjobbet kommer att ha både upp- och nedgångar – och det är inget att bli orolig över.

– Det kommer att komma perioder då allt känns tungt och det känns som om du inte kommer framåt. Försök då att zooma ut och se helheten, att de små uppgifterna leder fram till det stora. Alla dagar kommer inte att vara lika roliga och ibland behöver man bara göra jobbet för att komma vidare, säger Jonathan.

Examenspris civilingenjör till Christopher Polhems minne

  • Prissumman är 50 000 kronor.
  • Priset är Sveriges Ingenjörers årliga pris för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen och delades ut första gången 1990.
  • Prisets syfte är att stimulera kvaliteten på examensarbetet i utbildningarna.
  • Nominerade bidrag bedöms efter ingenjörsmässighet och vetenskaplig nivå, men också efter hur de är presenterade. Kreativitet, integrering av kunskaper, användbarhet och disposition är några av kriterierna.
  • Nomineringen görs av Sveriges tekniska högskolor och universitet och är inte öppen för enskilda.
  • En priskommitté granskar inkomna examensarbeten och lämnar därefter förslag till Sveriges Ingenjörers styrelse, som utser pristagarna.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Knäckte hårdmetallens gåta – nu belönas hon med Polhemspriset

    Knäckte hårdmetallens gåta – nu belönas hon med Polhemspriset

    Hur kan man göra hårdmetall hårdare, utan att det samtidigt blir sprödare? När Susanne Norgren löste det dilemmat öppnade hon även dörren för en rad banbrytande innovationer på Sandvik. Nu får hon ta emot Polhemspriset.
  • Med den nya överenskommelsen får fler möjlighet att tjäna in pension under flera år i livet. Arbetsskadeförsäkringen har förbättrats och fler får bättre stöd vid omställning. Foto: Getty Images.

    Pensionsavtal klart för fler än två miljoner anställda

    LO och PTK har äntligen nått en överenskommelse med Svenskt Näringsliv om förändringar av villkor som rör avtalspension, försäkring och omställning. Bland annat ska inbetalningarna till tjänstepensionen ITP 1 från den 1 januari 2028 börja vid 24 års ålder i stället för 25 och fortsätter till 67 år i stället för 66.
  • För att kunna svara tryggt på en medarbetarenkät behöver man veta vem som kan se mina svar, hur anonymiteten skyddas och vad som faktiskt händer med resultaten. Foto: Getty Images.

    Tror du att medarbetarenkäten är anonym? Det beror på hur den hanteras

    Snart är det dags för medarbetarenkäten igen, och i fritextrutan kan du skriva det som inte ryms på en skala från ett till fem. Men ”anonym” betyder inte samma sak för alla. En enda kommentar kan avslöja vem du är – och GDPR anger inget bestämt antal svar som garanterar anonymitet.
  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
Fler artiklar