Prisas för exjobb som vässar läkarstudenter i patientmötet

Jonathan Schiött och William Ivegren vinner Sveriges Ingenjörer pris för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen till Christopher Polhems minne. Foto: Privat
Under sitt exjobb utvecklade William Ivegren och Jonathan Schiött ett AI-system i en social robot som hjälper läkarstudenter att utveckla sina kliniska resonemang i simulerade patientmöten. Nu får de Sveriges Ingenjörers Examenspris civilingenjörsutbildning till Christopher Polhems minne.
Att samla information, värdera en patients symtom och fatta medicinska beslut är viktiga förmågor för en färdig läkare. Men under utbildningen är möjligheten att öva upp den förmågan i verkliga patientmöten begränsad.
På Karolinska Institutet, KI, jobbar man med att utveckla sociala robotar som ett utbildningsverktyg för blivande läkare inom reumatologi. Detta var något som väckte intresset hos William Ivegren och Jonathan Schiött när det blev dags för examensarbete: Hur kan man använda befintliga språkmodeller i ett AI-system som ger läkarstudenter snabb och individanpassad återkoppling efter deras samtal med en social robot?
– Vi tyckte att det var ett coolt projekt, men det kändes också viktigt för oss att välja ett exjobb där vi kan göra verklig skillnad. Enda sättet att bli bättre på att ställa diagnoser är att repetera och det kändes värdefullt att få bidra till att studenter får den träning de behöver, berättar William Ivegren.
Mer personlig feeback
En social robot är en fysisk robot som är gjord för dialoger. Den kan programmeras med olika personligheter och sjukdomsbilder och samtalar med studenterna, precis som vid ett vanligt patientmöte. Under samtalet registrerar den hur studenterna genomför patientmötet. Hela samtalet transkriberas och kan sedan rättas av en lärare.
Det William och Jonathan ville göra var att se hur de kunde utveckla AI-systemet så att studenterna får en mer personlig och direkt feedback.

Exjobbet utfördes i två steg. I det första steget utvecklade de bedömningskriterier tillsammans med erfarna reumatologer på KI och undersökte hur väl befintliga språkmodeller kunde bedöma studenternas patientdialoger utifrån dessa kriterier. De utvärderade också hur återkopplingen skulle utformas för att vara tydlig och pedagogiskt användbar. Rättningsmodellen byggdes utifrån kursplanens kunskapskrav för slutexamen.
– Som läkare handlar det inte bara om att samla in fakta. Du måste ställa öppna frågor, låta patienten berätta sin historia, men även fånga upp det patienten säger och ställa relevanta följdfrågor. Om du inte ställer frågor som öppnar dörrar riskerar du att missa information som är avgörande för att ställa en diagnos – och det behövde vi fånga upp i modellen, säger William.
Testade på 136 läkarstudenter
Parallellt med utvecklingen av modellen fördjupade de sig i feedbackteori.
– Återkopplingen ska vara lätt att ta in och det är även viktigt att studenterna får både positiv och konstruktiv kritik som förstärker rätt beteende, förklarar Jonathan.
Under en klinisk kurs i reumatologi vid KI var det sedan dags för steg två, testning. 136 studenter delades in i grupper som tränade med respektive utan AI-genererad återkoppling på sina samtal med roboten. De som fick AI-generad återkoppling fick det via ett dokument med konkreta exempel och citat från samtalet. Dokumentet kunde sedan användas inför och under seminariediskussionerna.
– Det kan handla om att den påminner studenten ”du glömde att fråga om xx”, men även om att analysera hur dialogen utvecklas över tid, säger Jonathan Schiött.
Används fortfarande i undervisningen
När Jonathan och William sedan jämförde studenternas resultat kunde de notera en signifikant skillnad mellan grupperna. Gruppen som tränat med AI-genererad återkoppling presterade bättre både i patientdialogerna och på det avslutande provet. Dessutom upplevde studenterna den sociala roboten som trovärdig, användbar och att den fördjupade deras lärande.
– Studenterna gillade den och systemet som vi utvecklade används fortfarande i undervisningen, berättar Jonathan.
William och Jonathan genomförde exjobbet när de studerade till civilingenjör på Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. Efter studierna har Jonathan Schiött valt att forska vidare på ämnet som doktorand på KI, parallellt med sitt arbete som AI- och digitaliseringsspecialist på Volvo Car Retail.
William Ivegren arbetar idag som AI- och datakonsult på Ernst & Young i Stockholm.
Att de nu tilldelats Sveriges Ingenjörers pris ”Examenspris civilingenjörsutbildning till Christopher Polhems minne” kom som en positiv överraskning.
– Examenspriset är ett kvitto på att arbetet vi gjorde faktiskt spelar roll och att andra ser samma potential i tekniken som vi gör, säger Jonathan.
En ny värld med ett helt annat språk
När de ser tillbaka på exjobbet minns de en intensiv, men rolig tid.
– Vi är båda tekniskt intresserade och att komma in i den kliniska världen på KI, där vi inte kunde ett enda begrepp, var utmanande. Men vi fick ett fantastiskt mottagande av all expertis på reumatologen. Tiden de la ner på att hjälpa oss var ovärderlig, säger William.
– Det var också roligt att få jobba med något som berör människor och att visa hur tekniken kan stärka den mänskliga aspekten. Tekniken ska inte ersätta läkare, utan ge stöd så att läkaren kan fokusera på empati och ge patienten utrymme att bli sedd och hörd, säger Jonathan.
Vilka är era bästa råd till ingenjörsstudenter som nu står inför sitt exjobb?
– Välj ett ämne som ni tycker är intressant, ta inte bara första bästa. Exjobbet är någon ni ska jobba med under lång tid och det blir enklare om det också är något du tycker är kul, säger William.
– Tänk också på att vara tydlig med de akademiska kraven om du samarbetar med en extern part. Exjobbet behöver uppfylla vissa kriterier för att kunna bedömas och det är inte alltid en extern part har det fokuset, säger Jonathan.
Han påminner också om att exjobbet kommer att ha både upp- och nedgångar – och det är inget att bli orolig över.
– Det kommer att komma perioder då allt känns tungt och det känns som om du inte kommer framåt. Försök då att zooma ut och se helheten, att de små uppgifterna leder fram till det stora. Alla dagar kommer inte att vara lika roliga och ibland behöver man bara göra jobbet för att komma vidare, säger Jonathan.
Examenspris civilingenjör till Christopher Polhems minne
- Prissumman är 50 000 kronor.
- Priset är Sveriges Ingenjörers årliga pris för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen och delades ut första gången 1990.
- Prisets syfte är att stimulera kvaliteten på examensarbetet i utbildningarna.
- Nominerade bidrag bedöms efter ingenjörsmässighet och vetenskaplig nivå, men också efter hur de är presenterade. Kreativitet, integrering av kunskaper, användbarhet och disposition är några av kriterierna.
- Nomineringen görs av Sveriges tekniska högskolor och universitet och är inte öppen för enskilda.
- En priskommitté granskar inkomna examensarbeten och lämnar därefter förslag till Sveriges Ingenjörers styrelse, som utser pristagarna.













