Utlandserfarenhet ger män högre lön

Akademiker som har jobbat eller pluggat utomlands tjänar mer än de som saknar internationell erfarenhet. Åtminstone för män som  jobbar i privat sektor. Det visar en ny studie från Saco.

Akademiker med utlandserfarenhet har högre lön än akademiker utan utlandserfarenhet. Inkomstskillnaderna är drygt 2 procent, vilket motsvarar ungefär 7 000 kronor om året. Men resultaten gäller främst i privat sektor, och för män. Det visar en studie av Sacoekonomen Håkan Regnér.

—  Resultaten i min studie visar att utlandserfarenhet belönas på den svenska arbetsmarknaden, åtminstone för män i privat sektor, säger Sacoekonomen Håkan Regnér. Det kan betyda att internationell erfarenhet påverkar karriärmöjligheterna bara i den privata sektorn. Men det är också möjligt att chefer i privat sektor kan belöna olika typer av erfarenheter och har resurserna att göra det, medan cheferna i offentlig sektor har små möjligheter att belöna erfarenheter utöver det vanliga.

Studien visar bara små och inga statistiskt säkerställda inkomstskillnader mellan kvinnor med utlandserfarenhet och kvinnor utan sådan erfarenhet och inte heller mellan män med och utan internationell erfarenhet i offentlig sektor.  Däremot är inkomstgapet tydligt för män i privat sektor – 2,5 procent, vilket motsvarar drygt 8 600 kronor om året.
— Att utlandserfarenheten slår igenom endast för män i privat sektor är en signal om att svenska företag och myndigheter inte fullt ut tar tillvara de erfarenheter som kvinnliga akademiker tar med sig hem. Vad det beror på är en viktig fråga att granska på sikt, menar Håkan Regnér.

Resultaten från studien ger ett rungande underbetyg åt offentliga arbetsgivare, menar Sacos ordförande Anna Ekström.
— Alltfler akademiker har utlandserfarenhet, och de kunskaperna behövs i det svenska arbetslivet. Då gäller det för svenska arbetsgivare att ta tillvara på kunskap som återvändande akademiker, både kvinnor och män, tar med sig hem, och inte minst den kunskap som invandrade akademiker tar med sig till Sverige.
Anna Ekström påpekar att det är viktigt att akademiker med utlandserfarenhet tar upp sin internationella kunskap i sitt lönesamtal och betonar på vilket sätt den bidrar till verksamheten.

Studien bygger på registerdata från Statistiska Centralbyrån och akademiker med utlandserfarenhet har identifierats genom året de anmält utflyttning från Sverige. Informationen om akademiker med utlandserfarenhet kommer från svenska register och bygger på att de har fått inkomster i Sverige år 2005. Det finns ingen information om vad de gjorde när de var utomlands, vilket betyder att studien fångar upp både arbetslivs- och studieerfarenhet.

Hela rapporten Akademikers utlandserfarenhet och inkomster finns på http://www.saco.se/templates/Article.aspx?id=9193&epslanguage=SV.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • För att kunna svara tryggt på en medarbetarenkät behöver man veta vem som kan se mina svar, hur anonymiteten skyddas och vad som faktiskt händer med resultaten. Foto: Getty Images.

    Tror du att medarbetarenkäten är anonym? Det beror på hur den hanteras

    Snart är det dags för medarbetarenkäten igen, och i fritextrutan kan du skriva det som inte ryms på en skala från ett till fem. Men ”anonym” betyder inte samma sak för alla. En enda kommentar kan avslöja vem du är – och GDPR anger inget bestämt antal svar som garanterar anonymitet.
  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Fler artiklar