1,2 miljarder kronor på fem år kostar den satsning som teknikdelegationen föreslår för att Sverige ska få fler unga att välja en karriär inom naturvetenskap och teknik. Merparten handlar om kompetenshöjning i skolan.
– Det här är den bästa investering du kan göra i det här landets välfärd, sade teknikdelegationens ordförande Volvos koncernchef Leif Johansson när han överlämnade slutrapporten till högskole-och forskningsminister Tobias Krantz. Den kom i form av en SOU, en statlig offentlig utredning med titeln ”Vändpunkt för Sverige – ett ökat intresse för teknik, naturvetenskap, matematik och IKT”.
– Det som med många viktiga frågor, fortsatte Leif Johansson, vi känner inte hettan i frågan förrän det redan har hänt.
Det han syftade på var den ingenjörsbrist som vissa svenska branscher redan känner av. År 2025 kommer EU att ha en ingenjörsbrist runt 300 000 personer. Leif Johansson menade att diskussionen om hur företagen flyttar ut verksamhet delvis är felaktig. I framtiden kommer problemet inte att vara att svensk arbetskraft är för dyr utan att den inte finns. De stora pensionsavgångarna som vi går in i kan inte kompenseras eftersom ungdomskullarna som skulle kunna ta vid är alldeles för små. Och det oavsett om vi lyckas öka söktrycket till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.
– Beskedet att AstraZeneca lägger ner i Lund blev litet av en aha-upplevelse, sade Tobias Krantz. Det blev väldigt tydligt att det inte alls bara är okvalificerade jobb som försvinner.
Teknikdelegationens förslag innehåller inga enkla lösningar utan en rad satsningar, många med anknytning till grundskolan. Att stimulera intresset för teknik och naturvetenskap tidigt samtidigt som lärarkompetensen genom hela skolgången måste förstärkas är ett nyckelspår.
Som utgångspunkt i arbetet föreslår delegationen att regeringen antar en nationell
kompetensstrategi för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Målen bör vara att alla elever i grundskolan år 2020 ska ha tillgång till god undervisning i teknikvetenskap samtidigt som de svenska resultaten i internationella undersökningar som PISA och TIMSS ska vara i den övre kvartilen i både matematik och naturvetenskap. De senaste åren har svenska ungdomars resultat i undersökningarna sjunkit ordentligt.
Andra prioriterade mål bör vara att andelen elever som slutför naturvetenskapligt eller tekniskt gymnasieprogram ska vara minst 30 procent, att andelen studenter som påbörjar ingenjörsutbildning på högskolenivå ska vara minst 10 procent av en årskull och att könsfördelningen på ingenjörsutbildning på högskolenivå vara
jämn (i spannet 40–60 procent).
Ansvaret för strategin ska vila på en nationell kommission men själva arbetet och fördelningen av medel till de olika satsningar som delegationen föreslår ska tas hand om av en plattform för teknik och naturvetenskap.
– Vi vill ju att staten ska skjuta till medel men det är också viktigt att vi alla som är aktörer i det här gör vårt bästa för visa unga människor vilka spännande jobb och vilka bra liv de kan få om de väljer en utbildning inom teknik och naturvetenskap, sade Leif Johansson.
JG
