Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.

Att berätta öppet på jobbet om en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) dit bland annat adhd och autism räknas, kan ta emot. Motståndet kan handla om en rädsla att bemötas annorlunda än kollegorna eller att rent av inte erbjudas det sökta jobbet. Men ur ett arbetsrättsligt perspektiv, och för att det framtida samarbetet ska funka så bra som möjligt med chef och kollegor, är rådet att tala om diagnosen.

– Det gäller alla typer av sjukdomar och funktionsnedsättningar. I varje fall om det påverkar dina möjligheter att utföra arbetet, säger Heléne Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer.

Öppenhet är nödvändigt för rätt hjälp

Som medarbetare har du ingen skyldighet att berätta för arbetsgivaren, men om inte arbetsgivaren får kännedom om din diagnos är den heller inte skyldig att erbjuda anpassningar som gör att du kan klara arbetet bättre.

Eftersom NPF är en dold funktionsnedsättning så kan man inte förvänta sig att arbetsgivare ska kunna veta att du har NPF och vad som kan behövas göras för att det ska fungera för dig. Behoven är individuella utifrån person och arbete samt hur arbetsmiljön ser ut på arbetsplatsen.

Arbetsgivare har skyldighet att göra anpassningar för medarbetare med funktionsnedsättningar. Lagkraven finns både inom arbetsmiljölagstiftningen och när det gäller diskrimineringsgrunderna.

Utgångspunkten är att arbetsgivaren ska anpassa arbetsuppgifter och arbetsmiljö så mycket som behövs för att arbetstagaren ska kunna fortsätta att utföra sina arbetsuppgifter. Det finns ingen angiven gräns för hur omfattande anpassningar som kan göras utan det beror på verksamhetens förutsättningar.

Viktigt att få rätt anpassningar

För en person med adhd eller autism är möjligheten att sitta ostört, få hörlurar för att minska ljudintryck eller att i högre grad kunna arbeta hemifrån för att få arbetsro exempel på anpassningar . Det kan också vara tydligare instruktioner, anpassade arbetstider eller möjlighet till flextid. Oavsett hur anpassningarna görs, är det viktigt att andras arbetsmiljö inte försämras.

– Hur anpassningar kan göras måste bedömas i varje enskilt fall, säger Heléne Robson.

Heléne Robson råder att få anpassningar nedskrivna så att du och arbetsgivaren är överens. Men undvik att skriva in anpassningarna direkt i anställningsavtalet.

– Anställningsavtal kan inte ändras efterhand, i så fall behöver hela avtalet skrivas om. Anpassningar bör vara öppna så att de kan justeras med tiden. En person med adhd som börjar medicinera kanske inte längre behöver lika långtgående anpassningar, till exempel.

Att hålla inne med sin diagnos i en rekryteringsprocess avråder Heléne Robson från. Det är förbjudet att diskriminera en person på grund av funktionshinder. Men det kan så klart vara svårt att peka ut att det var skälet till att man blev bortvald om man inte får jobbet.

– Försök vara öppen med din diagnos, särskilt om den kommer att märkas så snart du är igång och arbetar. Säger du inget och så uppdagas det dag ett så blir det ingen bra start heller.

6 sätt att hjälpa sig själv på jobbet (oavsett diagnos eller inte)

Riksförbundet Attention har tagit fram en självhjälpsguide för den med adhd på jobbet. Här är några av de konkreta råden för att skapa en bättre arbetssituation.

1. Be om en arbetsbeskrivning Alla har rätt till en tydlig arbetsbeskrivning. Den bör innehålla vad min roll innebär och vad som ska göras indelat i tydliga arbetsmoment.
2. Sätt mål Dela upp i konkreta mål och deadlines med datum och tid när det ska vara klart.
3. Dela upp större arbetsuppgifter Bryt alltid ned ett större projekt eller uppdrag i mindre delar. Sätt egna deadlines i din kalender för när varje del ska vara klar.
4. Energicheck Gå igenom vilka arbetsmoment som känns lätta eller svåra att utföra beroende på energiåtgång.
5. Skriv egna instruktioner Börja med att tydliggöra och visualisera för dig själv vad ska som göras, till exempel genom att rita upp eller göra en tydlig lista för varje arbetsmoment du ska utföra.
6. Ta hjälp av enkla verktyg för fokus Använd hjälpmedel som minskar rastlöshet som till exempel stressbollar, tuggummi eller fidget spinners (roterande leksaker som sysselsätter fingrarna och kan vara stressreducerande och öka koncentrationsförmågan).

Läs också! Här finns Sveriges Ingenjörers sida Adhd och NPF på jobbet.

Och här finns fler artiklar från Ingenjören om NPF.