Fler pendlar inom Norden

Allt fler jobbpendlar inom Norden, svenskarna allra mest. Vi står för 80 procent av den inomnordiska pendlingen. Under 2000-talet har antalet svenskar som gränspendlar fördubblats. Välbetalda jobb i grannländerna lockar samtidigt som det är förhållandevis billigt att bo kvar i Sverige.

Allt fler jobbpendlar inom Norden, svenskarna allra mest. Vi står för 80 procent av den inomnordiska pendlingen. Under 2000-talet har antalet svenskar som gränspendlar fördubblats. Välbetalda jobb i grannländerna lockar samtidigt som det är förhållandevis billigt att bo kvar i Sverige.

Under 2007 pendlade cirka 40 000 svenskar till sitt arbete i Danmark eller Norge. Det är lika många som förvärvsarbetar i en kommun av Eskilstunas storlek. Ökningen beror dels på högre löner och större efterfrågan på arbetskraft i Norge och Danmark, dels på Öresundsbron som har gjort det enklare att ta sig till Danmark. Ytterligare en faktor är att Sverige har billigare boende än Danmark och Norge.

Med undantag av Malmö och Haparanda rör det sig främst om kommuner som gränsar till Norge. I vissa bildas gränsöverskridande lokala arbetsmarknader som har ett bredare utbud av jobb.

De flesta svenska gränspendlarna arbetar i branscher som fastighets-, bygg- eller tillverkningsbranschen. En liten grupp norrmän pendlar till Sverige. De flesta av dem jobbar i handeln och pendlar från Oslo och Halden till Strömstad, Stockholm och Göteborg.

Statistiskt har gränspendlarna utgjort ett problem. De har räknats som ej sysselsatta eftersom de inte har arbete i Sverige. Deras löneinkomster inte registrerats i Sverige och därför räknas de som om de har låg eller ingen inkomst alls. Det har gett vissa kommuner med stor andel gränspendlare sämre underlag för sin planering.

Läs mer om gränspendlingen här.

3 kommentarer

  • Marc

    Håller med Göran. Mycket hyckleri hos svenska arbetsgivarna, som tycker att de kan behandla sina anställda hur som helst för att för få vågar säga ifrån och facken har ingen riktig inflytelse…
    Resultat: Folk behandlas illa av arbetsgivaren (låga löner, ingen hänsyn till arbetsuppgifterna, till kompetenserna, eller till avtalen allmänt), folk tröttnas, slutar, och söker jobb i andra länder där man är (som Göran säger) mer rak på sak. Nyfiken av att veta hur Sverige kommer att behålla kompetent och motiverad folk på det sättet… Man pratar ofta om att arbetsmarknaden blir mer och mer internationellt, men Sverige finns inte med på kartan idag, utom kanske av en enda anledning: de bästa vilkor ang. föräldrarledighet. OBS: är det lika viktigt för alla, eller bara för dem som är i den åldern? Är det realistisk att behålla den ”förmånen”? Framtiden visar det… jag följer utvecklingen från en av grannländerna.

    25 maj 2010
  • Hivand

    Det är inte bra att pendla som en jojo fram och tillbaka. Jag håller med Göran att i Sverige är tryggheten falsk. Jag tror situationen är på väg mot sämre tider fram över, just när det gäller anställnings former.

    20 maj 2010
  • Göran

    Siffrorna talar för sig själv. Jag jobbar i Danmark. Det är inte för att lönen är bättre, för att arbetsmarknaden är mer flexibel. Blir erbjuden minst ett nytt jobb i veckan. Detta sker inte i Sverige. Den tryggheten folk inbillar sig finns i Sverige är bara en bubbla av nonsens. Känner mig tryggare med Danmark där arbetsmarknaden är mer rakt på sak. Här håller man sig också till anställningskontraktet! Allt annat är kontraktsbrott (läs övertid, ändrade arbetsuppgifter m m)

    20 maj 2010

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • För att kunna svara tryggt på en medarbetarenkät behöver man veta vem som kan se mina svar, hur anonymiteten skyddas och vad som faktiskt händer med resultaten. Foto: Getty Images.

    Tror du att medarbetarenkäten är anonym? Det beror på hur den hanteras

    Snart är det dags för medarbetarenkäten igen, och i fritextrutan kan du skriva det som inte ryms på en skala från ett till fem. Men ”anonym” betyder inte samma sak för alla. En enda kommentar kan avslöja vem du är – och GDPR anger inget bestämt antal svar som garanterar anonymitet.
  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.