Under de senaste fem åren har prestationsgraden, det vill säga i vilken omfattning studenterna klarar de poäng som de registrerat sig för, minskat från 83 till 79 procent på svenska universitet. Den ökade mängden distansutbildning är en sannolik förklarin, enligt Högskoleverket.
De sjunkande prestationsgraderna är ett problem för lärosätena. Ju färre poäng studenterna tar, desto mindre pengar får lärosätena. Prestationsgraden ska dock inte blandas ihop med det i och för sig besläktade begreppet genomströmning som mäter hur stor andel som tar sin examen.
Generellt har kvinnor en högre prestationsgrad än män, men deras prestationsgrad har sjunkit något fortare än männens. Också mellan de olika studieformerna är skillnaderna stora. För yrkesexamensprogrammen var det 91 procent och för fristående kurser bara 63 procent. För generella program, det vill säga program som leder till högskole-, kandidat-, magister- eller masterexamen, var siffran 82 procent.
– Den stora ökningen av distansstudenter de senaste åren kan vara en förklaring till den sjunkande prestationsgraden, säger Lena Eriksson som är utredare på Högskoleverket. Många av distansstudenterna är inte i första hand inriktade på att skriva tentor och ta poäng. Dessutom dominerar fristående kurser inom distansutbildningen och det är inom dessa vi har sett att man tar minst poäng
Kan det vara så att de som läser på distans är en grupp som bara har tillkommit ovanpå, och på så sätt drar ned prestationsgraden?
– Nej, under den period som distansutbildningen har ökat så har inte totala antalet studenter ökat, snarare minskat, säger Lena Eriksson. Det var först under läsåret 2008-2009 som antalet studenter ökade något igen. Ändå kan man se vissa skillnader mellan distansstudenterna och dem som läser på campus. Distansstudenterna är generellt äldre, de tar mindre lån och de läser i högre grad fristående kurser.
Distansutbildning per brev har en gammal tradition, men det var först i början av 2000-talet som distansutbildningen i form av kurser på nätet tog fart ordentligt. Det var ett tydligt politiskt mål och mellan 2002 och 2005 fick lärosätena extra betalt för att ge sådana kurser.
