Fler teknologer får återkrav från CSN

Under hösten kommer ytterligare 500-1000 studenter att få återkrav från CSN. Inte förrän till årsskiftet räknar myndigheten med att kontrollen av studiemedelsutbetalningarna för 2009 är helt klara.


– Vi kontrollerar efter samma principer som har gällt hela året, påpekar Klas Elfving, pressekreterare CSN. Vi vill att alla ska få rätt studiemedel från början men har de inte fått det så kommer vi att begära pengarna tillbaka.

Det innebär att fler teknologer sannolikt kommer att krävas på pengar.
Ivan Milles, kårordförande för THS, Kungliga Tekniska högskolans studentkår tycker att det är bekymmersamt att högskolorna ska behöva anpassa sin undervisning efter CSN även om de uppfyller kravet heltidsstudier.

– Vi arbetar just med läsårsindelningen för nästa år, säger han. Det blir en hel del förändringar om den ska anpassas till CSN:s krav. Och inte några som förbättrar undervisningen som det ser ut.

THS försöker också förstå varför just KTH drabbades så hårt av myndighetens kontroll. Hittills har 1240 studenter vid KTH fått återkrav jämfört med 480 på Lunds universitet som var tvåa på listan hur olika högskolor har drabbats. Vissa program har också drabbats extra hårt – ibland så att hela årskurser har fått återkrav.

KTH har betalat för de studenter som inte själva kunde få fram pengarna och erbjuder nu studenterna att arbeta av sin skuld inom KTH:s utbildningskanslier. Ansökan om att arbeta av sina skulder ska vara inne senast den 1 november.

Sveriges Ingenjörer har erbjudit medlemmar som har drabbats av återbetalningskrav ett räntefritt lån på summan.
JG

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • För att kunna svara tryggt på en medarbetarenkät behöver man veta vem som kan se mina svar, hur anonymiteten skyddas och vad som faktiskt händer med resultaten. Foto: Getty Images.

    Tror du att medarbetarenkäten är anonym? Det beror på hur den hanteras

    Snart är det dags för medarbetarenkäten igen, och i fritextrutan kan du skriva det som inte ryms på en skala från ett till fem. Men ”anonym” betyder inte samma sak för alla. En enda kommentar kan avslöja vem du är – och GDPR anger inget bestämt antal svar som garanterar anonymitet.
  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
Fler artiklar