Ekonomi – inte teknik – bromsar solel

De största begränsningarna för en kraftigt ökad produktion av solel i Sverige är inte brist på solljus eller tekniska problem i elsystemet. Det är de ekonomiska förutsättningarna för egenproducenterna som hejdar utvecklingen. Det visar en avhandling från Uppsala universitet.

De största begränsningarna för en kraftigt ökad produktion av solel i Sverige är inte brist på solljus eller tekniska problem i elsystemet. Det är de ekonomiska förutsättningarna för egenproducenterna som hejdar utvecklingen. Det visar en avhandling från Uppsala universitet.

Joakim Widén, vid institutionen för teknikvetenskaper, visar i avhandlingen att det svenska elnätet i huvudsak påverkas positivt av en måttlig utbyggnad av lokal solelsproduktion. Inte ens när elproduktionen närmar sig den totala elanvändningen i hushållen överstiger nätspänningarna tillåtna gränsvärden. Så kallade nollenergihus bör därför vara möjliga att bygga i Sverige utan större problem.

Problemet sitter i egenproducenternas ekonomiska förutsättningar. I dag är det inte tillräckligt lönsamt att producera egen el för att tillräckligt många ska våga satsa. Enligt avhandlingen skulle så kallad nettodebitering, kvittning av överskottsel som matas in på nätet, kunna spela en avgörande roll.

Energimarknadsinspektionen har föreslagit att elnätsföretagen ska bli skyldiga att basera sina nätavgifter på nettot av uttagen och inmatad el under månaden. Men enligt Joakim Widéns beräkningar borde hushållen få räkna av överskottsel mot hela elpriset, inte bara mot nätavgifterna.

– Det skulle kraftigt öka utnyttjandet av existerande takytor till ny elproduktion, säger Joakim Widén. Därmed är det ekonomi snarare än teknik som bromsar ökad användning av solenergi.