Ekonomi – inte teknik – bromsar solel

De största begränsningarna för en kraftigt ökad produktion av solel i Sverige är inte brist på solljus eller tekniska problem i elsystemet. Det är de ekonomiska förutsättningarna för egenproducenterna som hejdar utvecklingen. Det visar en avhandling från Uppsala universitet.

De största begränsningarna för en kraftigt ökad produktion av solel i Sverige är inte brist på solljus eller tekniska problem i elsystemet. Det är de ekonomiska förutsättningarna för egenproducenterna som hejdar utvecklingen. Det visar en avhandling från Uppsala universitet.

Joakim Widén, vid institutionen för teknikvetenskaper, visar i avhandlingen att det svenska elnätet i huvudsak påverkas positivt av en måttlig utbyggnad av lokal solelsproduktion. Inte ens när elproduktionen närmar sig den totala elanvändningen i hushållen överstiger nätspänningarna tillåtna gränsvärden. Så kallade nollenergihus bör därför vara möjliga att bygga i Sverige utan större problem.

Problemet sitter i egenproducenternas ekonomiska förutsättningar. I dag är det inte tillräckligt lönsamt att producera egen el för att tillräckligt många ska våga satsa. Enligt avhandlingen skulle så kallad nettodebitering, kvittning av överskottsel som matas in på nätet, kunna spela en avgörande roll.

Energimarknadsinspektionen har föreslagit att elnätsföretagen ska bli skyldiga att basera sina nätavgifter på nettot av uttagen och inmatad el under månaden. Men enligt Joakim Widéns beräkningar borde hushållen få räkna av överskottsel mot hela elpriset, inte bara mot nätavgifterna.

– Det skulle kraftigt öka utnyttjandet av existerande takytor till ny elproduktion, säger Joakim Widén. Därmed är det ekonomi snarare än teknik som bromsar ökad användning av solenergi.

1 kommentar

  • Leif

    Ekonomi = soltimmar bromsar solel i Sverige. Om Spanien har 3000 soltimmar och Sverige 1500 är det väl inte svårt att förstå var solpaneler ska sättas upp.

    10 december 2010

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Håll koll på reglerna när du väljer att vobba

    Håll koll på reglerna när du väljer att vobba

    Att vobba är en smidig lösning för många ingenjörer. Men hur mycket är det rimligt att vobba? Vilka krav kan arbetsgivaren ställa? Och varför är det så viktigt att hålla isär vabb och vobb? Juristen reder ut vad som gäller.
  • Hittills: 14 anmälda ”partier” till Ingenjörsvalet

    Hittills: 14 anmälda ”partier” till Ingenjörsvalet

    I april är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 28 februari är sista dagen för att registrera ”partier”, så kallade listor, som medlemmarna kan rösta på. Hittills har 14 listor anmält sig men valberedningen hoppas på fler.
  • January: News from Ingenjören in English

    January: News from Ingenjören in English

    Overtime reality for managers – one sector stands out • Ericsson cuts 1,600 jobs despite strong results: “Damages the Brand” • Unemployment on the decline • Telia to cut 600 jobs globally as AI drives efficiency • Engineering salaries vary by specialization
  • Rörlig lön: Så undviker du de vanligaste misstagen

    Rörlig lön: Så undviker du de vanligaste misstagen

    Det är inte bara ingenjörer i högre befattningar som har rörlig lön – även de med lägre löner har den typen av lösningar. Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer varnar för de vanligaste misstagen.
  • Vill du byta bransch? Tips från tre ingenjörer som tog steget

    Vill du byta bransch? Tips från tre ingenjörer som tog steget

    Skulle du vilja jobba med något helt annat? Inte alls omöjligt eftersom ingenjörer är efterfrågade i många branscher. Ingenjören har träffat tre ingenjörer som vågade ta ett beslut som de inte ångrar. Här är deras bästa tips för att byta bransch.
Hittills: 14 anmälda ”partier” till Ingenjörsvalet

Hittills: 14 anmälda ”partier” till Ingenjörsvalet

I april är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 28 februari är sista dagen för att registrera ”partier”, så kallade listor, som medlemmarna kan rösta på. Hittills har 14 listor anmält sig men valberedningen hoppas på fler.
Fler artiklar