Foto: Hans-Ove Nykvist.
Hoppfulla personer presterar bättre och har mindre risk att drabbas av utbrändhetssyndrom. Det menar idrottsforskaren Henrik Gustafsson som har undersökt sambandet mellan hoppfullhet och utbrändhet hos idrottare.
I sin studie har Henrik Gustafsson, som arbetar med idrottspsykologi vid Örebros universitet, undersökt utbrändhetssyndrom hos elitidrottare och kommit fram till att de som inte var hoppfulla löpte större risk att utveckla symtom på utbrändhet. När Henrik talar om hoppfullhet utgår han ifrån den amerikanske psykologen Rick Snyders definition av hopp som han delar in i tre delar:
– Den första delen är att människor är målstyrda, det vill säga de sätter upp mål som de strävar efter, till exempel att klara av studier för att få ett visst arbete. Hopp består sedan av två delar: upplevelsen av att ha vägar att nå de uppställda målen och självförtroendet eller den upplevda förmågan att kunna genomföra dessa vägar till målet, säger Henrik.
Han menar att man redan från början ska förutsätta att det kommer hinder på vägen men att man kan övervinna hindren genom att öva på att hitta lösningar och nya vägar till att nå det man vill.
Ge inte upp
– Vi kan ta dig som journalist som ett exempel. Tänk att du kanske inte kom in på Journalisthögskolan första gången du sökte, då kanske du i stället tar en kurs på en folkhögskola, lär dig skriva bättre och sen söker in igen och då med större förutsättningar att lyckas, förklarar Henrik och säger att tron på den egna förmågan är viktig.
– Man får arbeta med mål och delmål som måste vara realistiska så att man känner att man kan klara av dem. Sedan så är det vikigt att man under resans gång tänker på de tillfällen man har lyckats förut. Det stärker hoppet om att man kommer att lyckas igen, säger han.
I sin studie kunde Henrik se ett tydligt samband mellan upplevelsen av minskad framgång hos elitidrottarna och minskat hopp. När idrottarna kände att de inte nådde de resultat som de eftersträvade trots mycket träning ökade den fysiska och psykiska utmattningen vilket även gjorde att risken för utmattningssyndrom blev högre.
Hoppfullhet kan tränas upp
– Att hålla hoppet uppe kan vara ett sätt att öka välmåendet och motverka utbrändhet. Det här gäller inte bara idrottare. Tidigare forskning har visat samma fenomen hos universitetsstudenter, sjuksköterskor och skolelever, säger Henrik och betonar att förmågan att känna hopp är något som går att träna upp.
– Visst spelar personlighetsdragen roll, för dem som är oroliga och känsliga av naturen och inte har ett bra självförtroende är det kanske ännu viktigare att känna hopp och arbeta målmedvetet, säger Henrik som i vår kommer ut med en ny studie där han har undersökt vilka effekter en tvångsmässig passion för en sport har för en persons upplevelse av utbrändhetssyndrom.
Så här kan du göra för att nå dina mål!
Sätt upp realistiska delmål som du kan bryta ner på vägen mot det större målet. Det är bra om delmålen är specifika och mätbara. Och att du skriver ned och daterar dem.
