Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemFackligtFacket har svårt att hantera mobbning

Facket har svårt att hantera mobbning

Mobbning på arbetsplatser är ett växande arbetsmiljöproblem. Mellan 10 000 och 30 000 långtidssjukskrivningar kan bero på kränkande särbehandling på jobbet. Facket har ofta svårt att lösa problemen. Nu har regeringen engagerat sig frågan på allvar och överväger en nationell handlingsplan. 

En föraktfull blick. En nedlåtande kommentar. Samtalet upphör när du kommer in i rummet. Mobbning och trakasserier på arbetsplatser är ett växande problem. Nästan var tionde anställd har någon gång känt sig mobbad eller trakasserad av en kollega eller chef. Många fall leder till långtidssjukskrivningar.
– Vi vill att flera ska kunna arbeta och därför att det här en angelägen fråga för regeringen om vi ska lyckas med arbetslinjen, sa Tomas Tobé (M) vid ett seminarium om kränkande särbehandling i arbetslivet, som nyligen arrangerades av Moderaterna.

Initiativtagare till seminariet, Marta Obminska (M) riksdagsledamot, har engagerat sig i frågan och skrivit en motion för att ett bättre skydd för de drabbade och kraftigare sanktioner för arbetsgivare som inte i tillräckligt hög grad motverkar kränkande särbehandling.  

Marta Obminska, liksom många av de övriga politiker som deltog i seminariet, har blivit berörda och fått upp ögonen för problemet efter en artikelserie i DN i höstas av journalisten Maciej Zaremba. Arbetsmarknadsministern Hillevi Engström sa att hon vill se modigare fackförbund och skyddsombud, fler chefer med utbildning i de här frågorna och mer civilkurage bland oss alla i arbetslivet.

Maciej Zaremba, som också var inbjuden till seminariet, kritiserade Arbetsmiljöverket för att vara passivt och pratade om fackets svårigheter att lösa den här typen av arbetsmiljöproblem.

– Facket sitter på dubbla stolar eftersom mobbare och mobbade ofta är med i samma förbund. På det här området är den svenska modellen destruktiv och leder till förnekande, sa han.

Stefan Fölster
Börje Sjöholm, arbetsmiljöhandläggare på Unionen och Stefan Fölster chefsekonom på Svenskt Näringsliv var inbjudna för att bemöta kritiken. Stefan Fölster försäkrade att frågan är angelägen för arbetsgivarna eftersom arbetsmiljöproblem kostar pengar. Han efterlyste mer forskning om mobbning på arbetsplatser och åtgärder som har en bevisad positiv effekt. När han ifrågasatte varför inte fler som utsätts för mobbning byter arbetsplats och antydde att möjligheten att kunna bli utköpt får många att stanna kvar, fick han utstå en hel del buarrop från åhörarna.
Börje Sjöholm påpekade att många branscher ända sedan början av 90-talet genomfört stora neddragningar och möjligheterna att ”rösta med fötterna” är begränsade när få arbetsgivare nyanställer. När det handlar om fackets möjligheter att stötta mobbade kolleger ser han lagstiftningen som ett hinder.

– Våra jurister har drivit flera ärenden men utan framgång. Lokala fackliga företrädare kan inte backas upp av förbundet om juristerna inte kan driva mobbningsfall till fällande domar, sa Börje Sjöholm.
Lagstiftningen mot kränkande särbehandling i arbetslivet ifrågasattes av flera personer under seminariet. Enligt diskrimineringslagen har arbetsgivaren skyldighet att utreda samtliga fall av trakasserier på arbetsplatsen. Arbetsmiljölagen har en liknande bestämmelse. Det är vanligt att blanda ihop trakasserier och kränkande särbehandling men ur juridisk synvinkel finns det flera skillnader. Vid trakasserier kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig men inte vid kränkande särbehandling.

Mikael Sjöberg Foto: Urban Orzolek

Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg försvarade lagstiftningen och framhöll att Sverige inom Europa betraktas som ett föregångsland. Samtidigt berättade han att verket får in omkring 650 anmälningar om brott mot arbetsmiljölagen varje år och omkring 7 procent av dessa handlar om mobbning. Vid Arbetsmiljöverkets inspektioner framkommer också en hel del fall av mobbning både mellan chef och medarbetare och mellan medarbetare.

Nuvarande lagstiftning har funnits i 18 år men ännu har inte någon arbetsgivare blivit dömd för trakasserier mot en anställd. 

– Hur kan man säga att en lagstiftning är bra om ingen har blivit dömd sedan lagen trädde i kraft för 18 år sedan, sa Ulf Holm (MP) som deltog i en paneldebatt under seminariet med representanter från sju av riksdagspartierna.

Det fanns en tydlig enighet bland partierna att frågan är viktigt och att regeringen måste gripa in, bland annat för att se till om gällande lagstiftningen behöver förstärkas. Flera av regeringspartierna vill ha en nationell handlingsplan på mobbning i arbetslivet. 

– I arbetet med att förebygga mobbning och att på juridisk väg kunna döma mobbarna har vi kommit betydligt längre i skolorna än i arbetslivet, sa Annika Qarlsson (C).

9 KOMMENTARER

  1. Det är tyvärr så att många svenskar har svår för att vi som har utländsk härkomst (mina föräldrar är inte svenskar) är duktiga, välutbildade, läraktiga och flitiga. De som blir avundsjuka börjar gärna mobba mig. Ytterligare en orsak var när jag köpte min första bostadsrätt i ett innerstadsområde. Gissa vad de andra på arbetet tittade snett på mig, hånlog osv. När vi alla tjänstemän skulle ha firmafest och femkamp på Liseberg var det en av de äldre satmarorna som demonstrativt vände ryggen till för att slippa hälsa på mig. Lustigt nog gick det bra att komma ned till kvalitetsavdelningen från kontorsavdelningen och vara inställsam något år senare! De är så patetiska i sin småaktighet även om jag antar att man får anse det mänskligt.

  2. Som jag ser det är det två saker som behöver göras:

    – Det finns de som bara följer lagar om risken att bli straffad är tillräckligt stor (har själv hört en koncernchef säga att allt annat än fängelsestraff för honom själv är acceptabelt för att slippa följa lagar). Lagen måste därför ha kännbara straff och man måste verkligen löpa stor risk att bli dömd om man ägnar sig åt sätta brott i system.

    – Allmänhetens inställning (i synnerhet arbetsgivares). Många ser det som att det måste vara något fel på den som mobbas (speciellt om det är chefen som gör det) och att det är illojalt att säga något om det vid en anställningsintervju. Andra anser att sjukskrivning pga mobbning är ett gott skäl att undvika att anställa den personen. Skulden läggs på den mobbade som därför har svårt att få ett nytt jobb.

  3. Man kan ju börja med att få stopp på mobbningen i skolan, om viljan finns.
    Sedan kanske det löser sig själv på arbetsplatsen.

    Men jag tror inte viljan finns. Många lärare och chefer är nämligen fascister som tycker att man har rätt att trampa på dom svaga. (Det är ju därför de har den position de har)

  4. Det är väl bra att Fölster så tydligt visar sin syn på problemen. Hans attityd belyser en arbetsköparinställning som kan vara en grund till mobbningsmiljö. Okänslig och utan respekt. Men en annan hållning från hans sida skulle förvåna, vi har väl vant oss. Det blir svårare och svårare att behandla honom med den respekt man kan kräva. Dock erkänner han att arbetsköparna kan se ett problem i mobbing och det är väl ändå bra.

  5. Jag blev sjukskriven pga mobbing, men eftersom läkaren var tydlig med orsaken till mina symtom fick jag ingen ersättning från Försäkringskassan. Tror de resonerar som Fölster, att jag borde ha bytt jobb innan de mobbade mig sjuk….

  6. Det är heller ingen bra affär ekonomiskt att bli utköpt i det att jag tror att det är ytterst ovanligt att det blir några pengar kvar efter psykoterapi, sjukledighet, extra ”friskvård”, coaching, omskolning, eller vad man kan behöva för att rehabilitera sig tillräckligt för att kunna komma i arbete igen. Och så får man inte heller glömma att det är svårare att få ett jobb efter kanske ett års ”ledighet” än om man redan har ett jobb.

  7. Nej, Fölster du har så fel man bara kan ha. Att bli utköpt (p.g.a. mobbing, kompetensbrist etc.) är inget man önskar ens sina värsta ovänner, eftersom det är så otroligt förnedrande, både att förhandla om och sedan att utkvittera pengarna. Jamenar någon är beredd att betala för att bli av med en! Om någon beskrivit det som en positiv upplevelse att bli utköpt är det bara ett sätt att försöka stå ut, eller att saker gått bra TROTS kränkningen. Nej, blir man mobbad stannar man för att man mår för dåligt för att klara av att skaffa nytt jobb, endera orkar man inte söka alls, eller så märks det på en att man inte mår bra och får inget jobb för det.

  8. jag tycker att detta är faktiskt bedrövligt! jag har sedan en månad tillbaka blivit verbalt o psykiskt mobbad av en medarbetare, varken facket,chefen o hälsan o arbetslivet verkar kunnat ses göra ngt åt detta! ska man behöva må så dåligt i att behöva begå självmord när situationen är som värst så att man inte orkar längre så att dessa kostimer ska agera??? hur lång o hur mkt ska man behövas uttstå för att mobbningen ska stoppas! ? är nästan nära i en sammanbrott!!!

    • Får du inget stöd av den lokala akademikerföreningen på din arbetsplats är du alltid välkommen att kontakta Sveriges Ingenjörers kansli. Ring förbundets jourtelefon på telefon 08-613 80 01.
      /Redaktionen

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

0
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

Akademiker inom handeln ingår i stort forskningsprojekt

0
Hur är det att jobba i handeln? Det ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på. Enkäter kommer skickas till över 20 000 anställda, bland dem medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

CSN varnar: Se upp för dyra misstag med studielånen

0
Varje år får mer än 35 000 studerande återkrav för att de fått för mycket studiemedel. Nu varnar CSN för de vanligaste misstagen.
Malin Cronqvist

Dagbok från hållbarhetschefen på Svea Solar

1
I maj blev ingenjören Malin Cronqvist solenergibolaget Svea Solars första hållbarhetschef. Här är hennes dagbok från en vecka på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.