Det tar för lång tid att få in utländska akademiker på arbetsmarknaden – det slås fast i en ny rapport från Riksrevisionen, där man granskat de statliga insatserna på området. Problemet är framför allt brist på samordning, enligt rapporten.
– Om Sverige ska klara generationsväxlingen på arbetsmarknaden måste utländsk akademisk kompetens tas till vara bättre. Det tar i dag alldeles för lång tid för många akademiker med utländsk utbildning att få ett kvalificerat arbete, säger riksrevisor Gudrun Antemar i ett pressmeddelande.
I rapporten pekar man på att även marginella minskningar av arbetslöshetstiden för de utländska akademikerna skulle kunna spara samhället stora belopp – om man kunde korta den genomsnittliga arbetslöshetstiden med en enda månad för 700 akademiker så skulle det ge en samhällsekonomisk vinst på runt fyrtio miljoner kronor.
Granskningen visar också att det finns stora möjligheter att effektivisera arbetet med att integrera de utländska akademikerna. Men det krävs dels att informationen om insatserna sprids bättre, och dels att regeringen tar ett större ansvar för att samordna och effektivisera systemet.
På Saco välkomnar man Riksrevisionens granskning, och understryker att det är viktigt att se till att de utländska akademikerna inte bara får jobb – utan också rätt jobb.
– Det är bra att Riksrevisionen nu sätter press på regeringen, Högskoleverket, Socialstyrelsen, universitet och högskolor samt länsstyrelserna för att snabba på handläggningen. Sverige har inte råd att låta invandrares akademiska kompetens gå förlorad. Därför är det bra att Riksrevisionen pekar på att invandrade akademiker ska jobba med rätt saker, säger Sacos ordförande Anna Ekström.
Läs mer:
Hela Riksrevisionens rapport
Tidigare publicerat:
”Han hjälper irakiska ingenjörer till jobb” – ingenjoren.se 21 mars 2011
”Resan till arbete” – Ingenjören nr 1 2011 (reportaget finns på s. 30)
Från politiskt håll trycker man hela tiden på att det svenska språket är nyckeln till arbetsmarknaden. Tittar man ute i de svenska företagen så är det ofta så att man inte har svenska som koncernspråk och mycket av det man producerar är på engelska. Dessutom har man ju en förkärlek för att köpa in tjänster från länder där väldigt få pratar svenska.
Min slutsats är att man inte bör fokusera på vad man inte kan utan se till vad som dessa individer kan.