Snabb validering av kunskaperna och tätt samarbete med arbetsgivare. Det är receptet på hur man får ut nyanlända akademiker i arbetslivet, konstaterar Arbetsförmedlingen, som sedan i vintras haft ansvaret för etableringen av nyanlända. Bostadsbristen är den största bromsklossen, menar man.Snabb validering av kunskaperna och tätt samarbete med arbetsgivare. Det är receptet på hur man får ut nyanlända akademiker i arbetslivet, konstaterar Arbetsförmedlingen, som sedan i vintras haft ansvaret för etableringen av nyanlända. Bostadsbristen är den största bromsklossen, menar man.
I och med etableringsreformen som genomfördes den 1 december 2010 är det numera Arbetsförmedlingen som har det övergripande ansvaret för nyanländas etablering i arbetslivet och samhället.
I dag presenterade Arbetsförmedlingen en första utvärdering av hur reformen har fungerat. Bland annat konstateras i rapporten att 4134 personer tagits emot av Arbetsförmedlingen under perioden – ungefär 600 per månad, lite lägre än Migrationsverkets prognos. Ungefär var sjätte har eftergymnasial utbildning.
– För att man ska få arbete och bli socialt inkluderad i samhället krävs framför allt validering av de kunskaper man har med sig, att man får en introduktion i det svenska språket så fort som möjligt och att man får en samhällsorientering, säger Angeles Bermudez-Svankvist, generaldirektör för Arbetsförmedlingen.
Hon konstaterar också att den absoluta majoriteten av de nyanlända under perioden, hela 93 procent, har fått arbetsförberedande insatser. I en specialgranskning av hur 200 av de nyanlända har tagits emot ser man dessutom att 37 av de 39 akademikerna i gruppen har genomgått eller påbörjat så kallade valideringsinsatser, där den nyanländes kompetens bedöms.
– Den viktigaste mottagaren är faktiskt arbetsgivaren. Har vi inte en arbetsgivare som är villig att ta emot nyanlända, validera deras kunskap och tala om vad som saknas, så blir mycket svårare att få människor till arbete, säger Angeles Bermudez-Svankvist.
Och engagemanget från arbetsgivarna, det finns där, menar hon.
Men Arbetsförmedlingen ser också en hel del problem i hur nyanlända tas emot. Fortfarande finns brister i samordningen mellan alla de myndigheter som är inblandade – Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner, länsstyrelser och lansting.
– Etableringsreformen har också gett oss möjlighet att se vad vi tidigare inte har lyckats så bra med. Vi ser vilka glapp som finns och varför integration tidigare har tagit längre tid än det egentligen borde göra, säger Angeles Bermudez Svankvist.
Två stora problem sticker ut. Bristen på bostäder där jobben finns – och den dåliga tillgången på SFI, Svenska för invandrare. När det gäller bostäder råder det en hopplös brist på små hyresrätter – 72 procent av de ärenden som kommer in till Arbetsförmedlingen består av ensamhushåll. Arbetsförmedlingen har också i uppdrag att anvisa nyanlända till kommuner där det finns arbete – men det är inte det lättaste, säger Marie Linell-Persson, avdelningschef på Arbetsförmedlingen.
– Att anvisa utifrån arbetsmarknad är svårt. Där det finns mycket jobb är det svårt att få en bostad. Tillgången på bostäder styr i alldeles för hög grad, säger Marie Linell-Persson, avdelningschef vid Arbetsförmedlingen.
Även när det gäller svenskundervisningen är det problem med tillgången. Sju av tio av de nyanlända hade påbörjat SFI den 1 juni i år – en siffra man på Arbetsförmedlingen menar är för låg. Man påpekar exempelvis att SFI i dagsläget har uppehåll på sommaren och över julen – samtidigt som nyanlända kommer till Sverige hela tiden.
Ett stort problem är också att långt ifrån alla kommuner erbjuder SFI till alla nyanlända som finns i kommunen – något som Angeles Bermudez Svankvist konstaterar faktiskt är brott mot skollagen.
– Dagens skollagstiftning säger att man oavsett boende har rätt till SFI. Utbildningen ska heller inte vara beroende av att man har ett personnummer. Vi har också en ständig dialog med kommuner som inte bereder detta på ett korrekt sätt, säger hon.
Allra störst är problemen för de flyktingar som kommer till Sverige och hamnar på flyktinganläggningar. Ju längre tid innan man blir kommunplacerad, desto längre tid innan man kan påbörja sin SFI-utbildning. Den genomsnittliga tiden från anländande till påbörjad SFI-kurs för den här gruppen är också i särklass högst: 79 dagar.
– För att stötta den här gruppen kommer Arbetsförmedlingen själv erbjuda dem utbildning i yrkessvenska, så att man får påbörja sin svenskundervisning trots att man befinner sig i anläggningsboende, säger Marie Linell-Persson.
Angeles Bermudez Svankvist påpekar att det bara har gått sju månader sedan reformen genomfördes och att den genomsnittliga tiden till det att en flykting har etablerats på arbetsmarknaden är sju år – det är alltså för tidigt att dra några större växlar av hur reformen fungerar. Men den innebär ändå en viktig förändring i hur man ser på de nyanlända, menar hon.
– Det är en oerhört viktig reform som vi har genomfört och en reform som signalerar en förändring i att nyanlända är en viktig resurs för den svenska arbetsmarknaden.
– Vi vet att den kommande generationsväxlingen kommer att skapa en stor arbetskraftsbrist i landet, vilket gör det än mer viktigt att få ut alla som kommer till Sverige till arbete. Och det gäller inte minst akademikerna, som är en stor grupp i sammanhanget.
Läs mer:
» Hela rapporten från Arbetsförmedlingen (pdf)
Tidigare publicerat i samma ämne:
» ”De tog bussen till nytt jobb”
» Högdjuren ser gärna breddad satsning
» Utländska ingenjörer tjänar sämre
» Han hjälper irakiska ingenjörer till jobb
