Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Allt fler företag vill ha tillbaka de anställda till kontoret och menar att det är nyckeln till kreativitet och samarbete. Men räcker det att medarbetarna ses vid kaffemaskinen för att kreativitet ska uppstå? Och vad händer med samarbete och problemlösning när AI allt mer tar rollen som bollplank? Det ska forskare vid BTH titta närmare på.

Workflex+ är ett nytt forskningsprojekt vid Blekinge Tekniska Högskola, BTH, som ska utforska framtidens arbetsliv inom techindustrin. Flera stora och ingenjörstäta bolag ingår i studien.

 – Ingenjörer arbetar med komplexa utmaningar och är beroende av samarbete för att hitta lösningar. Därför är det extra intressant att studera hur just deras arbetssätt påverkas, säger Darja Šmite, professor och projektledare för projektet.

Mer faktabaserade beslut

Flexibilitet kontra obligatorisk kontorsnärvaro har blivit en het fråga den senaste tiden. I den här studien vill forskarna ta fram forskningsbaserad kunskap kring vilka arbetssätt som faktiskt fungerar – för vem och under vilka förutsättningar.

– Vi vill ge chefer och ledningsteam kunskap så att de kan fatta mer faktabaserade beslut kring när och hur arbetet ska utföras, säger Darja Šmite. 

Darja Šmite konstaterar att det redan finns en hel del studier på området, ofta med fokus på produktivitet och medarbetares välmående, bland annat från hennes egen forskning. Däremot vet vi betydligt mindre om hur olika arbetssätt påverkar organisationers förmåga till innovation – samtidigt som det är ett viktigt argument för att samla medarbetarna på kontoret. 

– När fokus alltmer riktas mot individuella behov, preferenser och arbetsuppgifter riskerar teamarbete och samarbete att hamna i skymundan – trots att just dessa är avgörande för lärande, kreativitet och innovation, berättar hon.

Rådfrågar AI istället för kollegor

En annan faktor som förstärker den här utvecklingen är AI. 

– Det sker en ökande individualisering av arbetet där allt fler uppgifter kan utföras självständigt med AI, säger hon.

Istället för att rådfråga kollegor använder man exempelvis AI-assistenter för att ställa frågor, bolla idéer och lösa problem. Det gör oss mer effektiva som individer, men minskar samtidigt vårt behov av att samarbeta med andra. När allt fler problem löses individuellt eller delegeras till AI – vad händer då med det kollektiva lärandet och innovationsförmågan? 

– Debatten fastnar ofta i frågan om hur många dagar vi ska arbeta hemma eller på kontoret, men den gemensamma kaffemaskinen leder inte automatiskt till samarbete eller nya idéer. Den verkliga frågan är betydligt större än så. Hur skapar vi en miljö som främjar kunskapsutbyte, kreativitet, gemensam problemlösning och innovation – oavsett var medarbetarna befinner sig och vilka AI-verktyg de använder?

På vilket sätt tror du att organisationer kan ha nytta av era resultat?

– Jag tror inte det finns en enskild modell som fungerar för alla. Det intressanta är att förstå vad vi vill åstadkomma tillsammans när vi är på kontoret och vilka arbetsuppgifter som faktiskt fungerar bättre någon annanstans, samt skillnaden mellan individuella och kollektiva uppdrag Jag hoppas att projektet kan hjälpa organisationer att gå från generella regler till mer genomtänkta sätt att organisera arbetet, säger Darja Šmite.