Det är inte bara du själv som tjänar på att träna på arbetstid – även företaget blir en vinnare. Det konstateras i en ny studie av forskare från Karolinska institutet och Stockholms universitet.
Det är inte bara du själv som tjänar på att träna på arbetstid – även företaget blir en vinnare. Det konstateras i en ny studie av forskare från Karolinska institutet och Stockholms universitet.
– I ekonomiska modeller antar man ofta att om man är borta några timmar varje vecka så får man automatiskt en motsvarande produktionsminskning. Men vi kan se att om man lägger två och en halv timma per arbetsvecka på träning så ökar man också sin produktivitet, säger Ulrica von Thiele Schwarz, forskare vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet.
Ulrica von Thiele Schwarz har tillsammans med kollegan Henna Hasson, verksam vid KI och Lunds universitet, undersökt hur produktiviteten hos 200 tandläkare inom samma organisation påverkades om de fick träna eller vara lediga 2,5 timmar varje vecka. En kontrollgrupp fick också behålla den normala 40-timmars arbetsveckan.
Resultatet var tydligt. Ett år senare kunde man konstatera att alla tre kategorierna behandlade lika många patienter – trots att de som tränade och fick vara lediga tillbringade mindre tid på jobbet. Den grupp som fick träna på arbetstid 2,5 timmar varje vecka fick också, till skillnad från de andra grupperna, en ökad självskattad produktivitet – de upplevde själva att de både hade en bättre arbetsförmåga och var mindre sjuka.
– Man kan tolka resultaten på två sätt. Antingen är de som tränar mer effektiva när de väl är på jobbet, kanske på grund av att de har bättre ork. Eller också tillbringar de fler dagar på jobbet, i stället för att vara hemma och sjuka, säger Ulrica von Thiele Schwarz.
Slutsats: det är definitivt ingen förlustaffär för företaget att låta de anställda träna på arbetstid. Förmodligen är också vinsterna av träningen ännu större än dem som konstateras i den här studien, påpekar Ulrica von Thiele Schwarz.
– Här har vi haft en uppföljningstid på ett år, och redan då ser man tydliga effekter. Men på så kort tid hinner man inte se hur träningen påverkar livsstilssjukdomar, exempelvis hjärtsjukdom. På längre sikt bör effekterna alltså bli ännu tydligare.
Men det finns också svårigheter med hälsoprojekt på arbetsplatser, påpekar Ulrika von Thiele Schwarz. Ett vanligt problem är att projekten mest lockar dem som redan är aktiva.
– Därför är det viktigt att man som ledare följer upp hälsoprojekten och fortsätter att prata om att det är viktigt.
– Samtidigt är tidsbrist också ett av de vanligaste skälen som anges till att man inte tränar. Om man låter de anställda träna på arbetstid har man undanröjt ett vanligt hinder.
Läs mer:
» Läs hela studien här (engelska)
Referens:
von Thiele Schwarz, Ulrica & Hasson, Henna. ”Employee Self-rated Productivity and Objective Organizational Production Levels: Effects of Worksite Health Interventions Involving Reduced Work Hours and Physical Exercise”, Journal of Occupational & Environmental Medicine, Volume 53, Issue 8, s. 838–844. Doi: 10.1097/JOM.0b013e31822589c2.
4 kommentarer
[…] På familjemiddagen i fredags pratade vi om den här gamla artikeln, som handlar om ett företag som höjde lönen för sina anställda om de tränade. Resultatet – mindre sjukfrånvaro och friskare anställda. Det har även gjorts en studie på 200 tandläkare som fick träna på arbetstid, med gott resultat. […]
Svar till ett metodologiskt problem – Den objektiva produktiviteten ökade inte i samtliga tre grupper. Artikeln anger att de tre grupperna behandlade lika många patienter, oavsett om de arbetade 40 h i veckan eller var lediga/tränade 2,5 h på arbetstid. Produktiviteten är då rimligtvis högre bland de som tillbringar mindre tid på jobbet.
Det behövs mer forskning låter kanske som ett negativt angreppssätt efter att ha läst lite kort om resultaten från denna studie, men studien har ett mycket stort metodologiskt problem och det är att det utfall som highlightas mest är självskattad produktivitet. Samtidigt står det skrivet att den objektiva produktiviteten ökade i samtliga tre grupper. Huruvida sjuktalen mättes objektivt,. eller subjektivt framgår inte heller av artikeln (i Ingenjören, alltså), eller från abstractet. Utifrån den information som finns här finns det alltså inget objektivt mått på positivt resultat.
Tycker det är roligt och intressant att det lönar sig att ta hand om sig..