Allt färre lånar till högskolestudier

Bara två tredjedelar av landets högskolestudenter tar studielån – det är färre än någonsin tidigare. Samtidigt bor allt fler också kvar hos föräldrarna, enligt ny statistik från CSN.

– Det som skiljer dem som lånar från dem som inte lånar är vad vi brukar kalla föräldrabidraget. De får helt enkelt större bidrag hemifrån, säger Magnus Forss, chef för CSN:s utvärderings- och statistikenhet.

Sedan studiemedelsreformen 2001 har andelen studenter som tar studielån sjunkit dramatiskt, från 82 procent året innan reformen till dagens rekordlåga 67,5 procent. Går man längre tillbaka blir trenden ännu tydligare – 1988 tog hela 90 procent av studenterna studielån.

Särskilt vanligt är det att de yngsta studenterna avstår från studielånet. Det är också de som i högst utsträckning bor kvar hos föräldrarna under studietiden, berättar Magnus Forss, som tror att viljan att avstå från studielån inte bara beror på studiemedelsreformen för tio år sedan.

– Dagens föräldrar har en ökad möjlighet att hjälpa sina barn under studietiden. Det ser man också om man tittar på SCB:s siffror, familjernas ekonomi har blivit bättre senaste åren.

Men samtidigt var en av tankarna bakom 2001 års reform just att se till att studenter inte lånar pengar i onödan.

– I det nya systemet får man betala mer från dag ett. Det lönar sig helt enkelt att låta bli att låna, så viljan har ökat, säger Magnus Forss.

Viljan att låna har alltså minskat i och med det nya systemet, samtidigt som dagens föräldrar har större möjligheter att hjälpa sina barn. Däremot så verkar det inte finnas något samband mellan extraarbete och att ta mindre lån, berättar Magnus Forss.

Man har inte heller kunnat se någon skillnad i studieresultat mellan dem som tar lån och dem som klarar sig utan.

– Varken extrajobb eller lån verkar påverka studieresultaten – de verkar leva ett helt eget liv, säger Magnus Forss.

Läs mer:
» Hela rapporten från CSN (pdf)
» Rapporten ”Varför lånar inte de studerande?” från CSN (pdf)