Vardagskreativitet ger stora idéer

Det är kreativitet som nordborna måste prata om och träna på, inte innovationer och entreprenörskap, menar inspirationsföreläsaren och författaren Teo Härén.

Vi borde träna på att bli mer kreativa, menar Teo Härén. Foto: Peter Alestig Blomqvist.

Det är kreativitet som nordborna måste prata om och träna på, inte innovationer och entreprenörskap, menar inspirationsföreläsaren och författaren Teo Härén.

– Om man pratar om innovationer och entreprenörskap utan att prata om kreativitet så missar man den stora potentialen. Men för tio år sedan pratade man visserligen bara om kunskap, så man har i alla fall kommit en bit i rätt riktning.

På föredraget i Helsingfors visar Teo Härén upp en svartvit bild på en man i sextiotalshorts som flyger över en höjdhoppningsribba. Under vinjetten ”The Creative Gameshow”, där poängen är att vara kreativ, får publiken frågorna när detta är, och vilken sport är det frågan om. Publiken får trettio sekunder på sig att svara.

Därefter frågar Teo Härén vilka som inte kunde svara på båda frågorna. Ungefär hälften räcker upp händerna. Av resten har några rätt svar, 1968 och höjdhopp, och några har svarat fel årtal men rätt sport. 

Det intressanta är att ingen har följt uppmaningen i namnet på ”showen” – att vara kreativ. Inte heller hjälpte det att det på bilden före höjdhopparen, som en instruktion inför frågan, stod mer stora bokstäver att man inte skulle glömma att vara kreativ. Man hade kunnat svara allt från ”mitten på 1900-talet” till efter den senaste istiden, på frågan om när det hela var. I stället för höjdhopp hade man kunnat svara en publiksport, OS-sport, friidrottsgren, hoppsport, och så vidare.

Exemplet kanske är trivialt – men poängen är viktig, menar Teo Härén. Vi är för dåliga på att vara kreativa i vårt sätt att besvara frågor i dag.

– Jag tror delvis att det handlar om uppfostran, vi har fått lära oss att man ska svara rätt, och rätt är i det här fallet rätt årtal. Men jag tror också att alldeles för få funderar över sin kreativitet. Man tar den för given, den bara finns där. Samtidigt är nästan alla är överens om att man kan utveckla sin kreativitet.

– Det är just det som är den poäng jag försökte föra fram på föreläsningen, att om folk funderar mer på sin kreativitet så får man också bättre resultat.

Så hur ska man då öva upp sin kreativitet? Ett viktigt sätt är bara att göra sig själv uppmärksam på sin egen kreativitet, och att påminna sig själv att vara det, menar Teo Härén.

– Det är också viktigt att man lär känna sig själv – vad gör mig mer kreativ? Och att man sedan ger sig själv de förutsättningarna. Det jobbar jag själv mycket med.

På ett nationellt plan har vi i Norden, och särskilt Sverige, utmärkta förutsättningar för att vara kreativa. Till och med bäst förutsättningar i världen, om man får tro den amerikanska kreativitetsforskaren Richard Florida.

– Den bas som man kan skapa på samhällsnivå handlar mycket om tolerans, utbildningsnivå, demokrati och jämställdhet, sådant som vi alla tycker är positivt. Alla leder de till mer kreativitet, säger Teo Härén.

Men när man har skapat de här förutsättningarna så kommer man inte längre om man inte börjar titta på individuell nivå, menar Teo Härén. Och då handlar det om att se att olika personer behöver olika saker för att kreativiteten ska gynnas. Någon blir mest kreativ av mycket tid, medan en annan behöver deadlines. Någon behöver ha stora ekonomiska resurser, en annan kanske blir mer kreativ utan en krona i plånboken.

– Därför är det väldigt viktigt att man, när väl grunden är satt, tillåter människor att ha olika förutsättningar. Och så är det sällan på ett kontor. Nu sitter alla i öppna kontorslandskap för att det ska gynna kreativiteten, när säkert många skulle vara mer kreativa om de fick enskilda kontor.

– Att arbeta på det sättet är att inte anpassa en företagsmiljö till de förutsättningar som de som sitter där behöver.

– Men hur ska man då agera som företagare? Fungerar det verkligen om man säger ”gör det som passar dig själv bäst, du får totalt fria tyglar”?

– Ja det tror jag! Man ska åtminstone fråga sina anställda vad som hindrar dem och vad som triggar dem, om man är intresserad av att de ska vara kreativa. Man kan naturligtvis inte tillåta allting, men man ska åtminstone låta de anställda fundera över vad de behöver. Gör man det så blir resten ganska lätt. Någon kanske behöver beröm dagligen, någon kanske behöver få en bonus en gång om året om de kommit på något bra.

– Det finns faktiskt mycket forskning som visar att kreativt tänkande minskar om man belönar det med pengar. Samtidigt agerar många företag utifrån just den typen av belöning för kreativitet. Det fungerar för en del, men de flesta blir i stället låsta i sin kreativitet.

Hur ska man då ta detta till att få fler kunskapsintensiva företag i Norden? Ja, kanske är det egentligen inte just företagandet det hela handlar om, säger Teo Härén. För att illustrera sin poäng berättar han att han under eftermiddagens fikapaus ställde sig och serverade kaffe tillsammans med konferenspersonalen.

– 150 personer skulle ha kaffe. En person serverade en kopp i taget. Jag stod först i kön och såg att detta inte skulle funka. Så jag ställde mig och tog en kanna och började också hälla upp. På så sätt gick kön dubbelt så fort, och gruppen sparade in totalt 75 minuters kötid.

– Det här har ingenting med att starta företag att göra. Men det är en innovation, och det är ett entreprenöriellt tänkande. Det handlar om att driva värden och förbättra världen! Och det kan man lika gärna göra som anställd på ett kontor.

– Jag tycker att så fort man ser ett problem så ska man lösa det, oavsett om du tjänar på det själv eller inte, som ett sätt att öva upp både sin kreativitet och sitt entreprenörskap.

Om man på detta sätt lär dig identifiera problem och hitta lösningar, så kommer de företagsbärande idéerna av sig själva, tror Teo Härén.

– Kreativitet är en mental inställning som man måste öva upp, som allt annat. Efter ett tag blir det ren rutin att se problem och hitta lösningar.

– Det är också viktigt att komma ihåg att om man ser ett problem och försöker lösa det, men misslyckas, så är det faktiskt inte ett misslyckande. Ett misslyckande är om man ser ett problem och inte ens försöker lösa det!

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Ingenjörer trivs bäst på tredje jobbet

Ingenjörer trivs bäst på tredje jobbet

Unga ingenjörer trivs bra när de kommer ut i arbetslivet. Men allra bäst är det på tredje jobbet. Det visar resultaten från Ingenjörsbarometern.
Fler artiklar