Män med hög inkomst skaffar allt fler barn. För kvinnor är det mer komplext. De väljer fortfarande i hög grad mellan inkomst och barn. Det är några av slutsatserna i en studie av institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU.
Ju högre lön en man har, desto fler barn får han, generellt sett. Foto: Hasse Holmberg/Scanpix
Män med hög inkomst skaffar allt fler barn. För kvinnor är det mer komplext. De väljer fortfarande i hög grad mellan inkomst och barn. Det är några av slutsatserna i en studie av institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU.
I rapporten ”Måste man välja?” redogör Anne Boschini och hennes medförfattare bland annat för för hur ojämlikheterna män emellan har ökat sedan början av 1990-talet. Studien som löper från 1990 till 2007 riktar in sig på män och kvinnor födda 1945-1962 och jämför deras livssituation när de är 45 år.
Män med höga inkomster skaffar i regel fler barn än män med låga inkomster. Enligt forskarna beror sambandet på att män med höga inkomster har råd med större familjer, och den ökade inkomstspridningen mellan män gör att skillnaderna i antal barn också ökar.
För kvinnorna är sambanden mer komplexa. Bland högutbildade kvinnor finns inget sådant samband mellan inkomst och antal barn. Bland kvinnor utan universitetsutbildning är det i stället de mest lågavlönade som har flest barn. De barnlösa kvinnorna har dock generellt sett lägre inkomster än dem som är mammor. Kvinnornas inkomster spretar inte alls på samma sätt som männens. En möjlig orsak kan vara att kvinnor avstår från att ta de mest inkomstbringande jobben för att i stället kunna bli mamma.
En större andel av kvinnorna än männen har universitetsutbildning, även i de tidigare årskullarna. Fler kvinnor än män är högutbildade, men fortfarande är det fler män som har vad som räknas som prestigeutbildningar (till exempel civilingenjör, civilekonom och läkare).
Kvinnornas högre utbildning har inneburit att tillgången på högutbildade män har sjunkit relativt sett. Det påverkar vem som får barn med vem, skriver rapportförfattarna. Svenska föräldrapar har blivit mindre lika varandra i sina utbildningar, medan åldersgapet mellan män och kvinnor har ökat, dock bara med cirka ett halvår.
Förstagångsföräldrarna blir också något äldre. De som är födda 1962 blev i genomsnitt förstagångsföräldrar två år senare än de som var födda 1945. Skillnaden gäller för både män och kvinnor och oavsett utbildningsgrad.
Sture Henckel
