Tunneln genom Hallandsåsen är för många av oss kanske mest synonymt med förseningar, sprängda budgetar och miljöpåverkan. Men nu verkar lyckan ha vänt för det skandalomsusade projektet. Tunneln är som enda skandinaviska projekt en av tre finalister i International Tunneling Awards, och dessutom nominerat till årets miljöinitiativ.
– Det känns väldigt bra att få den cred som vi alla som jobbat med tunneln sedan omstarten 2005 tycker att vi är värda. Vi använder en modern metod som fungerar och en strategi som håller, säger Per Rydberg, projektchef på Trafikverket.
Vad är det som gör bygget i Hallandsåsen så svårt?
– Man ska ha klart för sig att projektet är unikt med avseende på den komplexa geologi och det extrema vattentryck vi jobbar med. I ett internationellt perspektiv så jobbar man sällan med de här vattentrycken. Dessutom bygger vi samtidigt som vi bibehåller den grundvattenyta som naturen på åsen kräver. På många andra håll i världen låter man vattentrycken minska.
Hur har ni förändrat sättet att jobba?
– Det har blivit ett helt nytt projekt sedan omstarten 2005. Nu tillämpar man en helt annan metod, sköldad tunnelborrning, och betonginkläder tunneln samtidigt som den borras. Det är en metod som kostar avsevärt mycket mer, men i jämförbara projekt i Europa sticker vi inte ut kostnadsmässigt.
– Samtidigt ska det sägas att det är precis lika svår att driva tunnel genom åsen nu som tidigare, så vi ska inte sticka under stol med att det fortfarande finns en hel del risker i projektet. Men vi arbetar kontinuerligt med att kartlägga riskerna och har hela tiden en plan B. Det har varit ett framgångsrikt sätt att arbeta sedan omstarten 2005.
Vad tror du svenskarna tänker när de får höra att Hallandsåstunneln kan bli prisbelönt?
– Jag tror att folk i allmänhet har börjat förstå att tunnlarna snart är klara och kommer att öppnas för trafik. Jag tror att det finns en tillförsikt och jag upplever inte att det finns så mycket kritik mot projektet idag. Nu börjar vi också se slutet. 2015 ska tunnlarna vara öppna för trafik och göra att en av de största flaskhalsarna på västkustbanan försvinner. Det kommer att bli en stor tillgång för hela södra Sverige både för arbetspendling och för godstrafik.
Fakta om priserna:
Hallandsåstunneln är nominerad till årets tunnelprojekt i kategorin 100 miljoner till en miljard dollar, och även till årets miljöinitiativ. I kategorin ”Tunneling project of the year” kommer juryn särskilt att titta på bland annat designkvalitet, hur väl bygget har utförts, vilka innovativa lösningar som använts, kostnadseffektivitet, kundnöjdhet och allmänhetens uppskattning av projektet. I kategorin ”Environmental initiative of the year” kommer juryn att bedöma kundens och den lokala befolkningens syn på projektet, vilka konsekvenser projektet får på miljön på lång sikt, med mera.
Kortfattad historik:
Bygget av Hallandsåstunneln påbörjades 1992 och skulle enligt planerna bli klar till 1997. Den första borren körde dock fast redan efter 13 meter. Projektet fortsatte att stöta på problem, bland annat var vattenläckaget betydligt större än väntat och när man sedan tog till tätningsmedlet Rhoca-Gil förgiftades vattnet i området och fiskar dog och kor uppvisade förlamningssymptom. 1997 stoppades hela projektet.
2005 återupptogs byggandet av tunneln med en ny borr, Åsa, som kan driva tunnel genom både berg och lera. Den 25 augusti 2010 skedde genombrottet i det östra tunnelröret. 2015 beräknas tunneln vara i drift, då till en kostnad av totalt 10,5 miljarder kronor (2008 års penningvärde), ungefär elva gånger mer än ursprungsbudgeten.
Peter Alestig Blomqvist
