Nyheter i korthet: Stora strejkkassor, kritik mot högskoleprov och 100 nya jobb i Linköping
Nyheter från bland annat högskolor, fackförbund och medier.
Här skriver Ingenjören kort om nyheter i andra medier och i pressmeddelanden
Facken rustade för konflikt: miljarder i strejkkassorna
21 oktober. Svenska fackförbund går in i nästa avtalsrörelse med rekordstora konfliktkassor. Tillsammans har IF Metall, Kommunal och Unionen omkring 28 miljarder kronor avsatta.
Inför avtalsrörelsen nästa år har flera av Sveriges största fackförbund byggt upp betydande ekonomiska reserver. En kartläggning av Dagens Industri visar att IF Metall, Kommunal och Unionen tillsammans har omkring 28 miljarder kronor i konfliktmedel. Störst strejkkassa har IF Metall med nära 15 miljarder kronor, följt av Unionen med cirka 9 miljarder och Kommunal med omkring 4 miljarder kronor.
Hur länge en strejkkassa räcker påverkas av hur många som tas ut i konflikten och hur länge den pågår.
Den rekordlånga Teslastrejken, som berörde 116 metallare och pågick i 1 021 dagar innan den avbröts den 19 augusti, kostade IF-Metall omkring 100 miljoner kronor. Det motsvarar 7 promille av förbundets nuvarande strejkkassan.
Fackföreträdarna beskriver de stora kassorna som både en trygghet och ett sätt att avskräcka motparten från att dra ut på konflikter. IF Metall uppger att förbundet skulle kunna hantera mindre konflikter under flera år, medan en fullskalig strejk (total nedläggning av arbete för alla medlemmar) skulle kunna finansieras i ungefär tolv veckor.
De växande strejkkassorna är resultatet av flera års god kapitalförvaltning. Förbunden har dock olika strategier för hur pengarna investeras, från direktägda aktier till fonder och fastigheter.
Storleken på Sveriges Ingenjörers strejkkassa är inte offentlig
Linköpings universitet vill anta färre via högskoleprovet
16 oktober. Högskoleprovet ifrågasätts allt mer som urvalsinstrument till högre utbildning. Nu har Linköpings universitet ansökt om att få minska andelen studenter som antas via högskoleprovet
När tekniska fakulteten vid Linköpings universitet analyserade examensfrekvensen på sina civilingenjörsutbildningar väcktes frågor om högskoleprovets träffsäkerhet som antagningsverktyg.
– Höga gymnasiebetyg ger hög sannolikhet för studieframgång, medan resultat från högskoleprovet inte spelar någon roll för studieframgång. Man kan ha högsta poäng och inte klara utbildningen, säger prodekan Helena Herbertsson i en intervju med Östgötakorrespondenten.
Nu har tekniska fakulteten vid Linköpings universitet nu ansökt hos Universitets- och högskolerådet, UHR, om dispens från dagens regler. Lärosätet vill kunna minska andelen platser som tillsätts genom högskoleprovet från minst en tredjedel till som lägst en sjättedel och i stället fördela fler platser till betygsgruppen.
Universitetets slutsatser får stöd i en granskning från Riksrevisionen. Där framgår att högskoleprovsantagna studenter presterade sämre än betygsantagna inom samtliga 14 granskade utbildningsområden. I genomsnitt klarade de nästan fyra procentenheter färre högskolepoäng under det första studieåret.
Samtidigt är bilden inte entydig. Riksrevisionen konstaterar att en omfördelning av utbildningsplatser inte nödvändigtvis leder till bättre studieresultat, eftersom skillnaderna mellan de sist antagna i respektive urvalsgrupp ofta är små. Men inom bland annat civilingenjörs-, läkar- och tandläkarutbildningar fann myndigheten statistiskt säkerställda skillnader.
Frågan är inte ny. Redan 2017 föreslog en statlig utredning att kravet på att minst en tredjedel av studenterna ska antas via högskoleprovet skulle halveras. Nu kan Linköpings universitets initiativ ge nytt liv åt debatten om hur framtidens studenturval bör utformas.
Capgemini vill anställa 100 ingenjörer i Linköping
15 oktober. Konsultbolaget Capgemini Engineering växlar upp sin verksamhet i Linköping och planerar att rekrytera 100 nya medarbetare, framför allt ingenjörer och projektledare. Den ökade efterfrågan från försvarsindustrin är orsaken till satsningen
– Ambitionen är att inom ett till två år hitta hundra nya ingenjörer och projektledare kopplat till det här kontoret Linköping, jag har redan träffat ett tjugotal som verkar vara bra kandidater. Det är en första ambition med 100 ingenjörer, men satsningen på Linköping kommer fortsätta, säger Magnus Refthammar, ny verksamhetschef för Capgemini Engineering i Linköping till Östgötakorrespondenten.
Företaget söker framför allt personer med några års erfarenhet som kan arbeta i uppdrag för lokala försvarsföretag. Eftersom verksamheten omfattar säkerhetskänsliga områden krävs svenskt medborgarskap och godkänd säkerhetsprövning.
Magnus Refthammar lyfter fram stadens starka teknikkluster och satsningar som Mjärdevis försvarshubb som viktiga faktorer bakom expansionen. Han ser också ett växande intresse från ingenjörer i andra delar av landet att flytta till regionen.
