Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivArbetsmarknadKompetenspengar omvandlas till lön

Kompetenspengar omvandlas till lön

I kollektivavtalen inom industrin som slöts 2010 enades parterna om att öronmärka 0,2 procent av löneutrymmet för kompetensutveckling. Nu rivs uppgörelsen och pengarna kommer att betalas ut som lön eller pension.  

Teknikutveckling och ständiga omställningar inom industrin har skapat ett behov av kompetensutveckling under hela arbetslivet. Redan år 1995 motionerade Kristdemokraterna för första gången om individuella kompetenskonton. Fem år senare lade en statlig utredning fram ett förslag, men inga beslut fattades.

En av utredningens slutsatser var att obligatoriskt individuellt kompetenssparande skulle leda till ökad rörlighet på arbetsmarknaden, förebygga flaskhalsar, minska risken för arbetslöshet och öka möjligheten att vara kvar i arbetslivet fram till pensionsåldern.

Under hela 2000-talet har frågan om kompetenskonton diskuterats flitigt, men utan resultat. 2002 kom en proposition från den dåvarande socialdemokratiska regeringen, men den innehöll inga lagförslag utan endast knapphändiga riktlinjer. Inte heller den nuvarande regeringen har åstadkommit något trots att samtliga allianspartier tidigare har lyft frågan i motioner.

Frågan om kompetenskonton har också funnits med i de centrala förhandlingarna mellan parterna på arbetsmarknaden under hela 2000-talet. En steg framåt togs i de branschavtal inom industrin som tecknades efter den förra avtalsrörelsen, våren 2010. Där enades parterna om att öronmärka 0,2 procent av lönesumman till kompetensutveckling, men hur sparandet skulle utformas var inte klart. En gemensam arbetsgrupp tillsattes för att utreda olika möjligheter och målet var en statlig medverkan i form av skattelättnader.

Sedan dess har läget förändrats. I höstas enades PTK och Svenskt Näringsliv om att inleda förhandlingar om ett nytt utvecklat omställningsavtal. Överenskommelsen om att avsätta 0,2 procent av löneutrymmet rivs upp och de öronmärkta pengarna kommer att betalas ut i samband med årets lönerevision.

Det innebär att 0,2 procent ska läggas till potten på tre procent för industrianställda inom samtliga branscher, utom inom gruvindustrin som istället hade en överenskommelse om en gruvpension.

Camilla Frankelius
Camilla Frankelius

– Alla branscher har valt att lägga till 0,2 procent till potten, men det är inget som hindrar att man lokalt gör andra överenskommelser. Är fack och arbetsgivare överens kan man till exempel välja att istället göra en extra pensionsavsättning, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef för industrin på Sveriges Ingenjörer.

De nya avtalen börjar gälla den 1 februari i år, men eftersom några avtal inom industrin löpte ut redan 30 september 2011 kommer anställda inom dessa branscher att kompenseras med ytterligare 0,6 procent till potten. Det är avtalen med Teknikarbetsgivarna, Industri- och kemigruppen och Byggnadsämnesförbundet.

– Anställda inom dessa avtalsområden kommer alltså att få en pott på 3,8 procent av löneutrymmet, säger Camilla Frankelius.

– Men vad händer med frågan om ett individuellt kompetenssparande?

– Den har definitivt inte fallit bort. Den är viktigare än någonsin och det är både vi och arbetsgivarna överens om. Kompetensutveckling kommer att bli en central fråga i förhandlingarna om det nya omställningsavtalet.

Förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal mellan PTK och Svenskt Näringsliv beräknas starta under senvåren.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

0
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet

377 miljoner extra till utbildning av ingenjörer 2024 – ”30-årig trend bruten”

3
Fler utbildningsplatser, mer forskning, mer till kompetensutveckling. Och efter 30 års minskning: mer per student.
Python website

Nu startar antagningen till universitets-kurser i Python för yrkesverksamma

0
Ska gå att läsa parallellt med jobbet. Och den här typen av kurser ökar nu.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Varsel på arbetsplatsen? Så funkar det

0
Vad händer när arbetsgivaren lägger ett varsel? Och vad bör jag som anställd tänka på för att undvika de vanligaste misstagen? Chefsjuristen på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.