Konst och musik ger bättre chefer

Vill du bli en bra chef? Då är det dags att bli lite kulturell. Ledarskapsprogram som använder olika konstformer, som musik eller litteratur, ger klart bättre resultat än traditionella ledarskapsprogram, visar ny forskning. Men de stora vinnarna, det är chefernas underställda.

Vill du bli en bra chef? Då är det dags att bli lite kulturell. Ledarskapsprogram som använder olika konstformer, som musik eller litteratur, ger klart bättre resultat än traditionella ledarskapsprogram, visar ny forskning. Men de stora vinnarna, det är chefernas underställda.

– Konstnärliga upplevelser har en väldigt viktig roll i vårt samhälle, de väcker engagemang och kan vända på något som är destruktivt och dåligt. De förstärker förmågan att se emotionella och etiska problem och att inse att man måste ingripa när problem uppstår, säger Töres Theorell, professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Töres Theorell. Foto: Charlotte von Friedrichs.

Tillsammans med bland andra doktoranden Julia Romanowska, med bakgrund som musiker och chefsutbildare, har Töres Theorell jämfört effekten av en välrenommerad och populär chefsutbildning med en konstbaserad utbildning framtagen av Julia Romanowska.

I den traditionella utbildningen träffades cheferna regelbundet, lyssnade på föreläsningar, deltog i gruppdiskussioner, fick lösa problem och presentera lösningar inför gruppen. Med andra ord – man fick göra sådant som normalt ingår i en chefsutbildning.

I den konstbaserade chefsutbildningen fick deltagarna i stället se på en speciell form av föreställningar där man varvade olika typer av  litterära texter om moraliskt viktiga och allmängiltiga frågeställningar med särskilt utvald musik. Litteratur av till exempel Franz Kafka och Fjodor Dostojevski eller texter om folkmord, bland annat Förintelsen och Rwanda, förekom. Föreställningarna följdes upp med hjälp av exempelvis gruppdiskussioner och skrivande.

Studien pågick i nio månader, och forskarna gjorde mätningar före, efter 12 månader och efter ett och ett halvt år. Man använde sig både av frågeformulär och av blodprover där man mätte halten av olika hormoner. Men man mätte inte bara hur cheferna själva mådde, utan även fyra underställda till varje chef.

– Vi var speciellt mycket intresserade av hur utbildningen påverkade de anställda, och det är lite unikt för den här studien, säger Töres Theorell.

Till en början var resultaten mellan de olika grupperna ganska likvärdiga. Men ju längre tid det gick, desto större skillnad blev det i resultaten.

– Alla måtten visade att det var mer förmånligt för de anställda om deras chefer hade gått den konstbaserade utbildningen, säger Töres Theorell.

Anställda vars chefer gått den konstfokuserade utbildningen fick mindre differenser i det årstidsberoende hormonet DHEA-s, som normalt minskar i samband med vinterhalvåret – och som trycks ner ytterligare av stress. De hade också färre sömnrubbningar och visade färre tecken på utmattningssyndrom.

Även det som forskarna kallar för ”dold coping” – att man lider i det tysta när man råkar ut för svårigheter i stället för att ta upp problemen – var ovanligare hos de anställda. Med andra ord – de mådde i största allmänhet signifikant bättre än anställda vars chefer hade gått den traditionella chefsutbildningen.

– När vi bad de anställda skatta sina chefer visade det sig också att de anställda upplever att cheferna bryr sig mer om dem. Cheferna blev också lite modigare när det handlar om att ta ställning och hantera konflikter. Flera chefer har också själva berättat att de har omvärderat sin roll och inte ser på sitt ledarskap på ett lika formellt sätt, säger Töres Theorell.

– Det är intressant att det blev som tydligast ett och ett halvt år efter att utbildningen startat. Det gick med andra ord inte över när kursen var slut.

Men hur kan detta då komma sig? Hur kan dikter och musik göra så stor skillnad? Förklaringen finns i hur vår hjärna fungerar, berättar Töres Theorell.

– De konstnärliga upplevelserna går in i hjärnan på ett annat sätt, de passerar först känslohjärnan och därifrån aktiveras andra processer. Så småningom sker också en kognitiv analys av det man hört eller sett, men det kommer först senare, säger han.

– En viktig aspekt är att den emotionella upplevelsen överraskar en, man kan inte försvara sig på samma sätt som i förnuftigt samtal. Musiken visar sig också som en viktig förstärkare av de emotionella upplevelserna.

Men man kan inte använda vilken musik eller litteratur som helst, i alla fall inte i det här sammanhanget.

– Julias föreställningar aktiverar funderingar kring etiska problem och det personliga ansvarstagandet. Hon väljer medvetet texter med allmänmänsklig innebörd.

– Kafka är intressant i sammanhanget, eftersom han skildrar stela samhällen där allt bara är som det alltid har varit. Det är intressant till exempel för mobbning på arbetsplatsen, som ofta handlar om konflikter som ingen tar tag i och som bara blir värre och värre.

Men kulturella upplevelser gynnar inte bara chefer – i en ännu icke publicerad studie tittar Töres Theorell och några kollegor på positiva effekter av kulturella aktiviteter på arbetsplatser.

– Det verkar som att regelbundet återkommande kulturella aktiviteter för anställda kan ge en viss minskning av utmattningssyndrom, eller det som vi kallar för utbrändhet. Det är inte jättestora effekter, men de finns där absolut.

Läs mer:
» Hela studien ”Health effects on leaders and co-workers of an art-based leadership development program” (engelska, pdf)

Peter Alestig Blomqvist