Efterfrågan höjde ingenjörernas löner

Ingenjörernas löner ökade mer under 2011 än året innan inom alla sektorer – såväl privata företag som stat och kommuner. Högskoleingenjörer som arbetar inom privat sektor fick de högsta genomsnittliga individuella löneökningarna på 6,6 procent under förra året.   

Ingenjörernas löner ökade mer under 2011 än året innan inom alla sektorer – såväl privata företag som stat och kommuner. Högskoleingenjörer som arbetar inom privat sektor fick de högsta genomsnittliga individuella löneökningarna på 6,6 procent under förra året.   

Många industri- och tjänsteföretag i Sverige återhämtade sig väl förra året efter lågkonjunkturen. Efterfrågan på ingenjörer har varit stor i flera branscher och det har gynnat ingenjörernas löneutveckling.

Privatanställda civilingenjörer höjde i snitt sina löner med 5,9 procent under förra året. Det är 1,5 procentenheter högre än året innan. Högskoleingenjörerna inom privat sektor drog det längsta strået och deras individuella löneökningar var i snitt 6,6 procent under 2011, två procentenheter mer än året innan, visar den senaste lönestatistiken från Sveriges Ingenjörer. Den bygger på den löneenkät som medlemmarna besvarat under senhösten 2011.

– Det är glädjande men inte helt överraskande. Vi har fått singaler om svårigheter att rekrytera och behålla ingenjörer inom vissa branscher. En hel del arbetsgivare, framför allt mindre och medelstora företag, tvingades att sträcka sig en bra bit över de 2,6 procent på 18 månader som utgjorde golvet i avtalen inom industrin, säger Camilla Frankelius, chef för förhandlingsenheten industri på Sveriges Ingenjörer.

Lönestatistiken från Sveriges Ingenjörer är en av flera signaler som tyder på en stark efterfrågan på högskoleingenjörer på arbetsmarknaden. En annan sådan signal är rapporteringen från arbetslöshetskassan AEA som visar att antalet högskoleingenjörer som erhållit ersättning från a-kassan från har sjunkit från drygt två procent i augusti 2009 till under en procent i augusti 2011. 

Även civilingenjörer inom staten och kommuner, som generellt har lägre löner än i privat sektor, fick större löneökningar 2011 än året innan. Civilingenjörer som arbetar inom kommunal eller statlig sektor fick i snitt löneökningar på 4,4 procent under förra året.

Lönestatistiken visar också att de individuella procentuella löneökningarna är störst under de första åren efter examen. Civilingenjörer inom privat sektor som tog examen 2010 fick under 2011 en löneökning på drygt elva procent.

Lönestatistiken visar också tydligt att det lönar sig att byta jobb, särskilt i början av sin karriär. Civilingenjörer inom privat sektor som tog examen 2010, och bytte jobb under det första året, fick i snitt löneökningar på 16 procent. 

Lönestatistiken från Sveriges Ingenjörer är tillgänglig för alla medlemmar via förbundets hemsida (inlogg krävs).

I lönestatistiken ingår alla ökningar under ett år, inte bara den ordinarie lönerevisionen. Löneökningarna för ingenjörer som har bytt jobb ingår också.

1 kommentar

  • Marcus

    Ökningen på 5.9 % är alltsammans en pensionsberättigad inkomstökning?
    Jag jobbar på ett amerikanskt företag utan kollektivavtal och får 5 % extra varje år i bonus på min grundlön. Ifjol ökade min grundlön med 2 %.
    Men bonusen ger ingen pension. Å andra sidan gör företaget en inbetalning till min tjänstepension varje månad som motsvarar ungefär 13 % av grundlönen. Dessutom får jag en liten skvätt aktier varje år som jag kan casha in vart 4:e år ungeför.
    Mvh

    25 februari 2012

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
  • Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
  • Vad vet du om den svenska modellen?

    Vad vet du om den svenska modellen?

    De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
  • What do you know about the Swedish labour market model?

    What do you know about the Swedish labour market model?

    Most regulations related to employment, salary and benefits in Sweden are not regulated in law. The laws have been replaced by collective agreements and this is called the Swedish labour market model.
  • Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Övertid som göms undan i flextiden och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.
Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
Fler artiklar