Om regeringen satsade mer på behovsmotiverad forskning skulle svenska företag förlägga mer forskning i Sverige, enligt en ny undersökning från Novus. Nio av tio företag i undersökningen tycker också att samarbetet mellan företag och högskolor och universitet borde öka.
På Mälardalens högskola samverkar man mycket med näringslivet, något som svenska företag efterlyser mer av enligt en ny undersökning. Foto: MDH.
Om regeringen satsade mer på behovsmotiverad forskning skulle svenska företag förlägga mer forskning i Sverige, enligt en ny undersökning från KK-stiftelsen. Nio av tio företag i undersökningen tycker också att samarbetet mellan företag och högskolor och universitet borde öka.
– I debatten hör jag alltför ofta att samverkan mellan näringslivet och en högskola eller universitet är att betrakta som industristöd, och att det är industrin som styr och därmed håller i taktpinnen i forskningsprojekten. Det är helt fel, säger Karin Röding, rektor på Mälardalens Högskola.
Just Mälardalens Högskola är intressant i sammanhanget. Här utförs inte den typ av grundforskning som de stora universiteten i Sverige kan stoltsera med – i stället bygger mycket av forskningen på problemställningar som uppstår på företagen i närområdet. Samtidigt har man länge upplevt att industrin är frustrerad över hur lite det satsas på just den här typen av behovsrelaterad forskning.
För att förvissa sig om att situationen i just Mälardalen inte var unik bestämde man sig för att tillsammans med KK-stiftelsen, som fördelar forskningsanslag just till högskolor och de nya universiteten, genomföra en bredare Novusundersökning om hur industrin ser på den statligt finansierade forskningen. Totalt genomfördes 50 intervjuer med forskningschefer på de allra största och de största medelstora företagen i landet.
– Undersökningen bekräftar den bild vi har i Mälardalen, hur viktigt företagen tycker att det är med forskningsverksamhet nära näringslivet och att vi tillsammans identifierar projekt, säger Karin Röding.
Bland annat konstateras att mer än tre fjärdedelar av företagen tycker att kompetensen hos forskarna på högkolorna är helt avgörande för var man lägger sin externa forskning, samtidigt som sex av tio tycker att det är viktigt med geografisk närhet till en högskola eller ett universitet för att få tillgång till behovsmotiverad och tillämpad forskning.
– Den geografiska närheten mellan högskolor eller universitet och företagen ska inte underskattas. Och allting kan inte ligga i Stockholm, Göteborg eller Malmö, säger Karin Röding.
Karin Röding. Foto: MDH.
Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen, delar Karin Rödings bild av att man ofta förbiser nyttan av att ha forskningskompetens i företagens geografiska närhet.
– Det här ger en intressant balans till den diskussion som ofta förs om att företag kan forska med universitet i hela världen och att det viktigaste är att ha internationella toppuniversitet. Det ligger nog lite sanning i det, men de som sitter med ansvar för att få verksamheten att fungera i företagen behöver också ha bra utbildnings- och forskningsmiljöer i närheten, som man kan bygga en stadig och långsiktig relation med. Det kan handla om att kunna attrahera välutbildad arbetskraft, om kompetensutveckling av den egna personalen och om forskningssamarbete, säger hon.
Som en konsekvens av en sådan symbios mellan en högskola och det lokala näringslivet kan högskolan också bli insatt i företagens forskning och får kanske till slut en inriktning på forskningsfrågor och områden som svarar mot företagens behov, menar Madelene Sandström. Det blir med andra ord en interaktion som utvecklar båda parter.
Men egentligen är hela uppdelningen mellan behovsorienterad forskning och grundforskning förlegad, menar Madelene Sandström. Många av dagens forskningsprojekt innehåller forskning på flera nivåer, samtidigt.
– Jag har arbetat med sådana här frågor sedan början av 90-talet. Och aldrig har man diskuterat forskning som något så uppdelat som görs nu. Jag förstår ärligt talat inte värdet av att precisera skillnad i forskning på det här sättet, bara för att kunna avgränsa möjligheterna att få forskningsbidrag. Det borde vara möjligt från staten att finansiera både projekt i grundforskning och projekt som har en majoritet behovsrelaterad forskning, det borde på intet sätt vara väsensskilt i hur det hanteras. Kvalitetsforskning är alltid kvalitetsforskning, säger hon.
På KK-stiftelsen har man också kunnat ta del av beräkningar om hur mycket industrin satsar på forskning jämfört med staten i respektive region av Sverige, berättar Madelene Sandström. Och enligt deras siffror satsar industrin i genomsnitt 17 gånger mer än staten, och i vissa regioner, till exempel i området runt mälardalen inklusive Västerås, satsar industrin närmare 30 gånger mer på egen forskning och utveckling än vad staten satsar på lärosäten i området. Då kanske det verkar överflödigt att staten satsar på samma typ av forskning som industrin, kan man tycka. Tvärtom, menar Madelene Sandström.
– Jag är själv ekonom, och företag tänker alltid i formen av balansräkning. Och om den lokala industrin satsar stort på forskning och bland annat rekryterar personal från de lokala universiteten och högskolorna, då få r de ju inte tillbaka så väldigt mycket från samhällets sida. Och till sist måste de ju undra, vad fasen är detta? Vad får jag ut av att ha min verksamhet här? Och när företagen börjar tänka så, det är då det finns risk att de flyttar sin forskning utomlands i stället, säger Madelene Sandström.
Så vad ska man då göra? Enligt både Madelene Sandström på KK-stiftelsen och Karin Röding på Mälardalens Högskola måste man helt enkelt från statens sida skapa bättre ekonomiska incitament för högskolorna och universiteten.
– Någon del av forskningsanslaget borde fördelas via samverkansparametrar, så att man visar att samverkan har betydelse. Sedan är det kanske inte lätt att veta exakt i vilka former det sker bäst, men där har vi erbjudit Jan Björklund att vara med att ta fram formerna för det. Jag har erbjudit departementet att ge oss ett uppdrag som pilotskola för att utforska samverkan, säger Karin Röding på Mälardalens Högskola.
I undersökningen konstateras också att företagen till och med tycker att det är viktigare att staten stimulerar mer sådant samarbete och att regeringen satsar mer på behovsrelaterad forskning, än att företagen själva får avdragsmöjligheter och skattelättnader för forskning.
– Nu är det faktiskt också så att universitet och högskolor har tre uppgifter – utbildning, forskning och samverkan. Då kan man inte fördela pengar till lärosätena enbart utifrån utbildning och forskning, säger Madelene Sandström på KK-stiftelsen.
– Om man har gett skolorna en tredje uppgift, interaktion med samhället, måste man stimulera det också. Men om man bara belönar folk som skriver artiklar och publicerar i fina tidskrifter, då är det vad man får!
Ingenjören har utan framgång sökt utbildningsminister Jan Björklund för en kommentar.
De viktigaste faktorerna för att företagen skulle förlägga mer forskning i Sverige. Källa: Näringslivet om forskningsklimatet. (klicka för att öppna en större version i ett nytt fönster)
Läs mer:
» Hela undersökningen Näringslivet om forskningsklimatet (pdf)
Peter Alestig Blomqvist
