Göteborg växer så att det knakar. Det västsvenska paketet på 34 miljarder kronor fram till 2027 innebär ett stort behov av ingenjörer. Många nyexaminerade får ett stort ansvar när det finns få med erfarenhet.
Västsvenska paketet är en gigantisk infrastruktursatsning i Göteborg och grannkommunerna fram till 2027. Det handlar om nya vägar, tunnlar och investeringar i kollektivtrafiken på sammanlagt 34 miljarder kronor.
Ett av de första projekten är Västlänken, en tågtunnel under centrala Göteborg som ska binda samman pendeltågstrafiken till genomgående linjer och ge nya stationer i staden. Där pågår just nu upphandlingen av projekteringen.
Två andra stora projekt är Marieholmstunneln, en biltunnel under Göta älv 600 meter norr om Tingstadstunneln och Marieholmbron, en ny cirka 1500 meter lång järnvägsbro över Göta älv i centrala Göteborg. Byggstarten är planerad till tidigast 2014.
Under året pågår också den första fasen i planeringen av ny bebyggelse i Gamlestaden. Det handlar om cirka 400-500 nya lägenheter och omkring 25 000-30 000 kvadratmeter lokalytor för kontor, service, butiker, resecentrum, eventuellt ett kulturhus/bibliotek, hotell, med mera.
Trafikverket har gjort en prognos av behovet av arbetskraft för det västsvenska paketet. I snitt kommer det att behövas strax över ettusen årsarbetare under perioden 2012 till 2027, eller omkring 17 000 årsarbetare under hela perioden. De första åren är behovet av personal för projektering som störst. De kommande fem åren behövs i genomsnitt 400 personer, huvudsakligen ingenjörer för projekteringsarbetet. 2017 blir en topp på projekteringssidan med ett behov av omkring 700 ingenjörer.
– Under projekteringsfasen, som är mest intensiv under de kommande sex åren, blir behovet av byggnadsingenjörer särskilt stort. Men därefter kommer det fortfarande att behövas ingenjörer som platschefer, projektledare och byggledare under hela byggtiden, säger Christer Niklasson på arbetsförmedlingen Bygg i Göteborg.
Han uppger att det råder en särskilt stor brist på byggnadsingenjörer med inriktning mot anläggning.
– Sedan krisen i början av 90-talet har de flesta som utbildat sig till byggnadsingenjörer valt att inrikta sig mot husbranschen istället. Byggföretagen har svårt att rekrytera och vi får signaler om att många unga ingenjörer får nyckelroller med stort ansvar eftersom det är så svårt att få tag i byggnadsingenjörer med erfarenhet.
Behovet av ingenjörer och möjliga lösningar på problemet diskuteras i en grupp med representanter från Chalmers, Göteborgs stad, Trafikverket och Arbetsförmedlingen.
– Tidigare har byggbranschen kunnat rekrytera ingenjörer med inriktning mot husbyggnad och erbjudit dem kompletterande utbildning inom anläggningsområdet. Nu är det svårt att rekrytera alla slags ingenjörer. Läget försvåras också av att det pågår stora infrastrukturprojekt på många platser i landet samtidigt, säger Christer Niklasson.
