Facken inom industrin begär löneökningar på 4,4 procent nästa år. Det är det högsta krav som ställts sedan Industriavtalet kom till för 26 år sedan.
– Vi har aldrig sett att industrin tar ut större vinster än nu. Därför är vår bedömning att det går att växla upp lönerna, säger Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand.
Nästa år ska nästan tre miljoner svenska löntagare få ett nytt löneavtal. De flesta avtal löper ut den 31 mars och nu har startskottet gått för den kommande avtalsrörelsen.
Måndagen den 31 oktober presenterade Facken inom industrin sina gemensamma krav inför förhandlingarna som startar efter nyår. Bland kraven finns löneökningar på 4,4 procent under nästa år.
Kravet är det högsta som Facken inom industrin någonsin har begärt och man lutar sig mot siffror som visar industrins framgångar.
Kostnaderna för arbetskraft i Sverige har inte stigit efter pandemin, produktiviteten och exportandelen har ökat mer i Sverige än i konkurrentländerna. Och inte minst har industrin en mycket god lönsamhet, vilket framgår av företagens bokslutsrapporter.
Nationalekonomerna varnar för att stora löneökningar kommer att spä på inflationen. Men den risken ser inte industrifacken om lönerna skulle öka 4,4 procent.
– Det gäller att hitta en balans och vårt mål är att få bästa möjliga avtal med de förutsättningar som råder, säger Ulrika Lindstrand.
Kritik mot låga lönekrav
I en intervju med Ingenjören berättade nyligen Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius om industrifackens beslut att inte begära löneökningar på en nivå som riskerar att förvärra inflationen.
Hon uppmuntrar i stället de lokala facken på företag som gör stora vinter att förhandla om större löneökningar än nivån i avtalet.
Artikeln har kommenterats av flera medlemmar som är kritiska mot att förbundet inte begär större löneökningar.
”Är det verkligen fackens uppgift att hålla igen på lönerna?”, skriver en läsare. ”Facket verkar blanda ihop sin roll att ta ansvar för Sverige med medlemmarnas intresse av en bibehållen reallön”, skriver en annan.
Ulrika Lindstrand säger att förbundet vill ha ett avtal som gynnar medlemmarna både på kort och lång sikt.
– Det är oerhört viktigt att inflationen sjunker snabbt. Löneökningar i nivå med inflationen kommer leda till högre inflation och högre räntor. Företag kan tvingas säga upp anställda och det gynnar inte våra medlemmar.
Men hon har stor förståelse för att det finns de som är besvikna.
– Jag är ordförande för akademikerföreningen på min arbetsplats och jag vet att förhandlingen om det lokala löneutrymmet kan vara tuff. Många arbetsgivare anser att nivån i avtalet både är ett tak och ett golv. Men det är inte så avtalen ska fungera.
Fler krav från facken
Industrifacken kräver vid sidan av löneökningarna också ytterligare avsättningar till deltidspension/flexpension.
Facken inom industrin
De fem förbund som ingår i Facken inom industrin är Sveriges Ingenjörer, Unionen och de tre LO-förbunden GS, Livsmedelsarbetareförbundet och IF Metall.
De har tillsammans med arbetsgivarorganisationer som organiserar företag inom industrin undertecknat Industriavtalet. Det är industrifacken som tillsammans med arbetsgivarorganisationerna sätter ”märket”, det vill säga nivån på löneökningar som blir normen för hela den svenska arbetsmarknaden.
Några krav på förbättringar inom jämställdhet och arbetsmiljö lägger industrifacken inte fram i den här avtalsrörelsen. Arbete kring dessa frågor pågår redan i partsgemensamma arbetsgrupper.
Industrifacken kräver också en höjning av lägstalönerna med 1 600 kronor. Men även om kravet går igenom påverkar det inte Sveriges Ingenjörers medlemmar eftersom förbundet inte har avtal med inskrivna lägstalöner.
Utgångpunkten för industrifacken är ett ettårigt avtal. Arbetsgivarna brukar föredra längre avtal som ger företagen en större förutsägbarhet. Avtalets längd blir som alltid en av pusselbitarna vid förhandlingsbordet.
Karin Virgin
2 kommentarer
Vilka effekter kommer det ha när löneökningar inte ens kommer upp till 4%. Inflationen är ju en sak men minskad köpkraft kommer också påverka företagens överlevnad. Lägger vi på att det finns en del företag som pådriver inflationen bara för att de kan så är för låga löneökningar negativt för samhället också. I USA myntades begreppet gridflationen…
Jag läste idag resultatet från den tyska avtalsrundan på IG Metall. Resultatet blev 5,2% samt 1500 Euro 2023. Det kan man jämföra med skambudet från de svenska arbetsgivarna som hävdar att de tittade på den tyska modellen.
För 2024 blir det ytterligare 3,3% och ytterligare engångsbelopp på 1500 EURO. Avtalet gäller till den 30/11-2024.
Jämför det med de svenska kraven….
Kan i samanhanget var värd att titta även på Lars Calmfors syn om risker när löneökning blir för lågt.
https://arbetet.se/2022/10/18/lars-calmfors-varnar-risker-med-for-laga-loneokningar/
Bara titta på kraven från gruuvarbetarna… är tillbaka i liknande situation som 1069/1970?