Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemFackligtAvtalsrörelsenLöneökningar på 4,4 procent är kravet från Facken inom industrin

Löneökningar på 4,4 procent är kravet från Facken inom industrin

Facken inom industrin begär löneökningar på 4,4 procent nästa år. Det är det högsta krav som ställts sedan Industriavtalet kom till för 26 år sedan.

– Vi har aldrig sett att industrin tar ut större vinster än nu. Därför är vår bedömning att det går att växla upp lönerna, säger Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand. 

Nästa år ska nästan tre miljoner svenska löntagare få ett nytt löneavtal. De flesta avtal löper ut den 31 mars och nu har startskottet gått för den kommande avtalsrörelsen.

Måndagen den 31 oktober presenterade Facken inom industrin sina gemensamma krav inför förhandlingarna som startar efter nyår. Bland kraven finns löneökningar på 4,4 procent under nästa år.

Kravet är det högsta som Facken inom industrin någonsin har begärt och man lutar sig mot siffror som visar industrins framgångar.

Kostnaderna för arbetskraft i Sverige har inte stigit efter pandemin, produktiviteten och exportandelen har ökat mer i Sverige än i konkurrentländerna. Och inte minst har industrin en mycket god lönsamhet, vilket framgår av företagens bokslutsrapporter.

Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand

Nationalekonomerna varnar för att stora löneökningar kommer att spä på inflationen. Men den risken ser inte industrifacken om lönerna skulle öka 4,4 procent.

– Det gäller att hitta en balans och vårt mål är att få bästa möjliga avtal med de förutsättningar som råder, säger Ulrika Lindstrand.

Kritik mot låga lönekrav

I en intervju med Ingenjören berättade nyligen Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius om industrifackens beslut att inte begära löneökningar på en nivå som riskerar att förvärra inflationen.

Hon uppmuntrar i stället de lokala facken på företag som gör stora vinter att förhandla om större löneökningar än nivån i avtalet.

Artikeln har kommenterats av flera medlemmar som är kritiska mot att förbundet inte begär större löneökningar.

”Är det verkligen fackens uppgift att hålla igen på lönerna?”, skriver en läsare. ”Facket verkar blanda ihop sin roll att ta ansvar för Sverige med medlemmarnas intresse av en bibehållen reallön”, skriver en annan.

Ulrika Lindstrand säger att förbundet vill ha ett avtal som gynnar medlemmarna både på kort och lång sikt.

– Det är oerhört viktigt att inflationen sjunker snabbt. Löneökningar i nivå med inflationen kommer leda till högre inflation och högre räntor. Företag kan tvingas säga upp anställda och det gynnar inte våra medlemmar.

Men hon har stor förståelse för att det finns de som är besvikna.

– Jag är ordförande för akademikerföreningen på min arbetsplats och jag vet att förhandlingen om det lokala löneutrymmet kan vara tuff. Många arbetsgivare anser att nivån i avtalet både är ett tak och ett golv. Men det är inte så avtalen ska fungera.

Fler krav från facken

Industrifacken kräver vid sidan av löneökningarna också ytterligare avsättningar till deltidspension/flexpension.

 Facken inom industrin

De fem förbund som ingår i Facken inom industrin är Sveriges Ingenjörer, Unionen och de tre LO-förbunden GS, Livsmedelsarbetareförbundet och IF Metall.

De har tillsammans med arbetsgivarorganisationer som organiserar företag inom industrin undertecknat Industriavtalet. Det är industrifacken som tillsammans med arbetsgivarorganisationerna sätter ”märket”, det vill säga nivån på löneökningar som blir normen för hela den svenska arbetsmarknaden.

Några krav på förbättringar inom jämställdhet och arbetsmiljö lägger industrifacken inte fram i den här avtalsrörelsen. Arbete kring dessa frågor pågår redan i partsgemensamma arbetsgrupper.

Industrifacken kräver också en höjning av lägstalönerna med 1 600 kronor. Men även om kravet går igenom påverkar det inte Sveriges Ingenjörers medlemmar eftersom förbundet inte har avtal med inskrivna lägstalöner.

Utgångpunkten för industrifacken är ett ettårigt avtal. Arbetsgivarna brukar föredra längre avtal som ger företagen en större förutsägbarhet. Avtalets längd blir som alltid en av pusselbitarna vid förhandlingsbordet.

Karin Virgin

 

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

0
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

Akademiker inom handeln ingår i stort forskningsprojekt

0
Hur är det att jobba i handeln? Det ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på. Enkäter kommer skickas till över 20 000 anställda, bland dem medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

CSN varnar: Se upp för dyra misstag med studielånen

0
Varje år får mer än 35 000 studerande återkrav för att de fått för mycket studiemedel. Nu varnar CSN för de vanligaste misstagen.
Malin Cronqvist

Dagbok från hållbarhetschefen på Svea Solar

1
I maj blev ingenjören Malin Cronqvist solenergibolaget Svea Solars första hållbarhetschef. Här är hennes dagbok från en vecka på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.