Svårt överleva på studiemedel

Fabian Wahlgren, student på KTH. Foto: Lina Forsberg Bjärnlind.

Situationen för dagens studenter blir allt tuffare. Enligt nya beräkningar går man idag back med över 700 kronor i månaden. För Fabian Wahlgren, student på KTH, innebär detta att extrajobb vid sidan av studierna varit ett nödvändigt ont. Något som kan få negativa konsekvenser på studieresultaten.

Fabian Wahlgren, student på KTH. Foto: Lina Forsberg Bjärnlind.

Situationen för dagens studenter blir allt tuffare. Enligt nya beräkningar går man idag back med över 700 kronor i månaden. För Fabian Wahlgren, student på KTH, innebär detta att extrajobb vid sidan av studierna varit ett nödvändigt ont. Något som kan få negativa konsekvenser på studieresultaten.

Fabian Wahlgren, 22 år, studerar till civilingenjör inom medieteknik och är inne på sitt fjärde år på KTH. Han har jobbat extra sedan utbildningsstarten till i somras då hans sambo blev utexaminerad började jobba.

– När min sambo blev färdig och fick jobb gjorde inte mina tusenlappar extra i månaden lika stor skillnad längre, då är det mer värt att kunna vara hemma på kvällar och helger, säger Fabian Wahlgren.

Tidigare har Fabians extrajobb inneburit omkring 12 timmar i snitt varje vecka och de olika jobben har varit varierande.

– Jag har jobbat inom kundservice på Svenska Dagbladet och Tre. Sista våren jobbade jag med tv-sändningar på Canal Plus. Lönen på sådana här jobb är låg, man får vara glad om man får över 100 kronor i timmen. Jag såg mitt extrajobb som en investering i min livskvalitet, men det påverkade helt klart mina studier. Tiden på KTH är ändå omkring sex år och man vill inte leva på nudlar hela tiden. Att leva på existensminimum går, men det är inte kul, säger Fabian Wahlgren.

Sabine Pettersson, vice ordförande SFS.

Enligt nya beräkningar från Sveriges förenade studentkårer går dagens studenter 740 kronor back varje månad vilket är mer än dubbelt så mycket som förra året.

– Kostnadsutvecklingen i samhället går snabbt och de höjningar på studiemedlet som gjorts är inte nog eftersom studenterna fortfarande går back. I princip måste studiemedlet ligga på samma nivåer som studenternas kostnader ligger på, säger Sabine Pettersson, vice ordförande på Sveriges förenade studentkårer.

Varje år justeras studiemedlet upp utifrån ett prisbasbelopp, men i och med regeringens beslut att inte höja både bidrag och lån lika mycket höjs nu istället studenternas lånebörda, menar Sabine Pettersson.

– Regeringen inte tar studenterna på allvar, därför har det svenska studiemedlet, historiskt sett, alltid legat lågt. Principen om en tredjedel bidrag och två tredjedelar lån har frångåtts vilket resulterat i att studenternas lånebörda höjts, säger Sabine Pettersson.

För att klara av sin ekonomi under studietiden tvingas nu alltfler studenter att arbeta vid sidan av studierna. Något som enligt Sabine Pettersson får konsekvenser på studenternas studieresultat.

– Enligt studier är trenden att runt 50 procent av alla studenter jobbar extra. Det resulterar i att man tar tid från studierna för att klara av ekonomin. Studieresultaten försämras då man inte kan koncentrera sig på sina studier fullt ut. Detta drabbar inte bara studenterna utan Sverige som kunskapsnation då vi inte ger studenterna de bästa förutsättningarna att ta del av studierna. Dessutom finns det många som inte kan arbeta extra på grund av sociala förutsättningar eller ett för högt studietempo, säger Sabine Pettersson.

Att studieresultaten blir lidande när man tvingas arbeta utöver sina studier är ofrånkomligt, menar Fabian Wahlgren. Dessutom gäller det att hitta ett extrajobb där man kan kombinera sitt jobbschema med sitt skolschema.

– Många föreläsningar är obligatoriska så det måste gå att anpassa sitt jobb efter sina studier. Men om man satsar på att klara sig igenom utbildningen utan omtentor har man inte speciellt mycket fritid över. Studierna kräver mycket tid, säger Fabian Wahlgren.

Något som är helt avgörande för studentekonomin är bostadssituationen, enligt Fabian Wahlgren. Och kostnadsläget ser värre ut i storstäderna. Har man otur med dyra lägenheter är ett extrajobb ett nödvändigt ont för att klara sig överhuvudtaget.

– Nu bor jag i en studentlägenhet i Kungshamra på 46 kvadratmeter, tidigare har jag bott i andrahand i Hägersten och i Haninge. Tack vare att jag och min sambo hela tiden delat på hyran har vi klarat oss eftersom hyran på alla tre lägenheterna legat på runt 7000 kronor i månaden. Då handlar det i princip om bunkrar där de satt upp gipsväggar, säger Fabian Wahlgren.

Om man som student tar maximalt lån får man tillsammans med bidragsdelen 8920 kronor i månaden. Något som efter fasta utgifter som telefon, bredband och pendelkort inte lämnar mycket över om man har en saftig hyra. Många studenter väljer istället att bo kvar hemma under studietiden, om de har möjlighet till detta.

– Det är dyrt i Stockholm, så jag förstår om man väljer att bo kvar hemma. Hellre bo i en villa eller stor lägenhet än en liten studentlägenhet långt ut. Jag själv kommer från Lidköping men det är många stockholmare på KTH och många av dem bor hemma. Men för oss som kommer utifrån är extrajobb ett måste om man vill ha en någorlunda livskvalitet. Dessutom hade jag aldrig klarat mig om jag inte tagit fullt studiemedel, säger Fabian Wahlgren.

Enligt Fabian Wahlgren bör man bygga fler studentlägenheter, öka antalet studentrabatter och höja studiemedlet.

– När det kommer till Stockholm behövs fler studentbostäder, allting kommer tillbaka till bostadssituationen. Dessutom borde man få bättre rabatter på SL-kort och liknande. Optimalt vore ju om bidraget höjdes mer än lånet och att man fick omkring 10 000 kronor i månaden. Det tycker jag är rimligt och då kan man leva utan att ständigt behöva snåla, säger Fabian Wahlgren.

Lina Forsberg Bjärnlind