”GMO-reglerna måste förändras”

– Ska jag vara ärlig ser jag det som ett brott mot mänskligheten att försöka stoppa den här tekniken. Vi är på väg att bli 9 miljarder människor på jorden, och allas levnadsstandard stiger. Och den här befolkningen måste födas på något sätt, på samma landareal och med mindre miljöpåverkan. Det är vansinne att inte utnyttja den bästa tekniken för att göra det, säger Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet.

För bara några årtionden sedan var Sverige världsledande inom växtförädling – men nu har i princip all tillämpad forskning på området lämnat landet. I andra delar av världen, Asien och Nord- och Sydamerika, satsas det i stället stort på genmodifierade grödor.

Enligt FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, användes GMO-grödor på tio procent av all jordbruksareal i världen förra året – men inom EU är det fortfarande i princip omöjligt att kommersiellt odla genmodifierade växter, menar Stefan Jansson, som på tisdagen arrangerade ett symposium om genmodifierade växter på Kungliga Vetenskapsakademien.

– Det är bara att välja. Om vi ska ha ett jordbruk utan den bästa tekniken i EU, måste det kompenseras med massiva subventioner och höga skyddstullar. Det kommer att bli en protektionism som aldrig förr, säger han.

Nyligen flyttade också BASF, ett av de sista stora GMO-företagen, från Europa just på grund av det hårda regelverket, enligt Stefan Jansson. Bland annat hade företaget utvecklat en potatissort som är resistent mot bladmögel, ett stort problem för potatisodlarna i landet.

Det stora problemet med dagens regelverk är enligt honom, och många av hans kollegor runt om i landet, att det är alltför fokuserat på genmodifieringen som teknik, i stället för egenskaperna hos den växt man faktiskt tar fram.

– Det finns ingen anledning till att ha ett teknikbaserat regelverk, det är enbart historiska skäl till att vi har det. Men lagstiftningen vänder inte förrän politikerna vänder i frågan, och politikerna vänder inte förrän opinionen vänder. Samtidigt finns det inget utbrett motstånd mot GMO bland allmänheten, det märker vi när vi är ute och pratar om de här frågorna, säger Sten Stymne, professor i växtförädling och genetik vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Enligt de forskare som deltog vid tisdagens symposium är alltså saken enkel – det råder en överdriven rädsla för tekniken som sådan, trots att forskningsprojekt efter forskningsprojekt visar att genmodifierade grödor inte på något sätt mer riskabel än traditionell växtförädling. Den rädslan gör att vi inom EU riskerar att bli akterseglade när det handlar om att ta fram så effektiva och miljövänliga grödor som möjligt, trots att tekniken har stor potential för att mer effektivt föda en växande världsbefolkning och göra det på ett sätt som påverkar miljön mindre.

Men enligt Mikael Karlsson på Naturskyddsföreningen är frågan inte alls så enkel. Han menar till och med att det är vilseledande av forskarna att försöka ge bilden av att det råder konsensus om den här frågan inom forskarvärlden.

– Det är jätteviktigt att säga att forskarna inte är eniga om riskerna med GMO, det finns flera studier som visar på risker och problem. Jag tycker att det är pinsamt att Kungliga Vetenskapsakademien upplåter sina lokaler till ett arrangemang som detta, säger Mikael Karlsson.

Men inte heller Naturskyddsföreningen är kategoriskt emot genmodifierade grödor, säger Mikael Karlsson.

– Vi har aldrig sagt varken ja eller nej till genmodifierade växter som sådana. Men samtidigt ser vi att de genmodifierade växter som används kommersiellt i dag är intimt förknippade med kemikalieanvändning och förstärker snarare jordbrukets miljöpåverkan, säger han.

– Ett annat problem är att det i dagsläget inte finns några regler för miljöskadestånd om något skulle gå snett med de genmodifierade växterna. Men visst, det finns kanske ibland omotiverat höga krav på grundforskningen inom GMO, och det är väl det som skapar sådan frustration för de här forskarna. På sikt tror jag också att vi kommer att få se ett mer differentierat regelverk när det gäller genmodifiering av växter, ungefär som det är med kemikalier i dag. Det kommer att vara grönt ljus för en del och rött en del, och kanske gult på merparten, säger han.

Enligt Stefan Jansson, som anordnade tisdagens symposium, är den verkligheten kanske inte alltför avlägsen ändå.

– Jag tror att vi befinner oss vid en ”tipping point” nu. Jag tror att vi inte kan fortsätta leva i en bubbla i EU så länge till. Men samtidigt hade vi sagt samma sak för fem år sedan, så det går inte riktigt att veta, säger han.

Och om regelverket skulle lätta så har Sverige stora möjligheter att återta sin världsledande roll inom växtförädling, tror SLU-professorn Sten Stymne.

– Även de mest ivriga motståndarna mot genmodifiering av växter börjar nog inse att tekniken i sig inte är farlig. Och även om den tillämpade forskningen på området har blivit eftersatt i Sverige, ligger vi fortfarande väldigt bra till när det handlar om den grundvetenskapliga forskningen. Så vi har ett guldläge att ta ledningen i Europa om och när reglerna lättas, säger han.

Peter Alestig Blomqvist

Läs mer:
» ”A decade of EU-funded GMO-research”, EU-rapport (engelska, pdf)
» ”Genetically engineered organisms and the environment: current status and recommendations”, Esa journals (engelska, kräver inloggning på ESA Journals)
» ”Environmental Effects of Genetically Modified Food Crops — Recent Experiences”, Union of concerned scientists (engelska)