”Läraren tog min idé och använde den som sin egen”

Om man misstänker att ens arbete har plagierats ska det anmälas och utredas. Foto: Getty Images

Hur gör du som student om du upptäcker att en lärare använt din idé eller resultat från ditt exjobb för en egen artikel – utan att ge dig cred för det? Så här kan du tänka om du skulle råka ut för det.

I en tråd i Facebookgruppen Teknikkvinnor berättar en civilingenjörsstudent om en händelse där en lärare tagit hennes idéer och presenterat dem som sina egna. 

Det hela började med en uppsats där studenten hade fört fram sina tankar kring ett koncept som läraren blev väldigt intresserad av. Läraren ville gärna bygga vidare på konceptet tillsammans med studenten – men efter avslutad kurs. Kort därefter upptäcker studenten att läraren publicerat idén som sin egen i en debattartikel – utan att berätta det för henne.  

”Jag känner mig utnyttjad”

”Jag kan inte riktigt skaka av mig känslan av att det hela känns lite konstigt. Det slog mig plötsligt att jag känner mig lite utnyttjad? Och jag vet inte riktigt om det är rimligt att känna så” skriver hon i sitt inlägg. 

I tråden är det flera som kommenterar lärarens agerande och ger henne stöd för att den känslan hon har tyder på att något inte gått rätt till. 

Men vad kan man som student göra om man upptäcker att en lärare använder ens idé som sin egen? 

Ingenjören ställde frågan till Jimmie Kristensson, vicerektor på Lunds universitet med särskilt ansvar för bland annat etikfrågor.

– Det generella tipset om du råkar ut för något liknande är att du söker upp den personen som har använt din text eller din idé och frågar vad som har hänt. Be om en förklaring, säger Jimmie Kristensson.

Jimmie Kristensson, vicerektor på Lunds universitet. Foto: Charlotte Carlberg Bärg

Plagiat ska anmälas

Att göra det själv kan förstås vara svårt, särskilt om man är student och upplever att man är i beroendeställning till läraren. Därför kan det vara smart att ha med någon utomstående som dessutom kan lyssna på vad som sägs. 

– Du kan antingen söka stöd hos den utbildningsansvariga eller hos studentkåren och be dem sitta med i samtalet. Välj den som du känner att du har bäst stöd av, tipsar Jimmie Kristensson.

Han tror att det är bra att börja med att försöka reda ut vad som har hänt innan man drar igång en process kring plagiat. Ibland kan det handla om ett rent misstag och kanske var idén inte heller så unik så att den kan tillskrivas en person. Men det kan förstås också handla om plagiat.

Om man misstänker att ens arbete har plagierats ska det anmälas och utredas. 

– Att man tar textstycken rakt av är den enklaste formen av plagiat, men ibland är det svårt att avgöra. Därför behöver sådana frågor utredas av en oberoende instans, förklarar Jimmie Kristensson.

Viktigt att frågan utreds

Anmälan om plagiat kan man göra direkt till den nationella nämnden för oredlighet i forskning, NPOF. Man kan också anmäla till respektive universitets nämnd för avvikelser. På Lunds universitet finns exempelvis Nämnden för utredning av avvikelser från god forskningssed som hanterar och ser till att ärendet hamnar rätt.

Som student kan man också söka stöd hos utbildningsansvarig för att få hjälp med att anmäla avvikelser från god forskningssed eller oredlighet

– Det är viktigt att utreda frågan om plagiat, för båda parter. Den som står anklagad får då sin sak genomlyst och den som gjort anmälan får också en chans att få upprättelse. 

Många konflikter rör författarskap

När det handlar om vetenskapliga publikationer finns det riktlinjer kring medförfattarskap som tydliggör vem som ska stå som huvudförfattare och medförfattare, vilka ansvar respektive roller har samt hur man ger erkännande till andra som bidragit på annat sätt. 

Men Jimmie Kristensson påpekar att den vanligaste konflikten när det handlar om avvikelse från god forskningssed rör just författarskapet.

– Att stå med som medförfattare i en vetenskaplig artikel kan vara viktigt för en forskare, det kan ha betydelse för ens meritering och fortsatta karriär. Här på Lunds universitet har vi tagit fram etiska riktlinjer kring medförfattarskap som bygger på Vancoverreglementet som många vetenskapliga tidskrifter använder, förklarar han.

Kan vara smickrande

Som student är det kanske ovanligt att bjudas in som medförfattare till en vetenskaplig artikel, men det finns inget som hindrar en lärare från att ta med en students arbete i en publicering. Jimmie Kristensson berättar att det har förekommit att studenter gjort examensarbeten som läraren eller handledaren sedan tar med i en publicering, med studentens godkännande.

Men även det motsatta har förekommit, att en forskare publicerar studentens material som sitt eget.

– Det är inte okej, då kan man anmäla för plagiat, konstaterar Jimmie Kristensson.

Jimmie Kristensson förstår att man kan känna sig smickrad om en forskare vill engagera dig i ett projekt eller forskningsarbete. För att förebygga framtida missförstånd kan det dock vara bra att tidigt klargöra vad samarbetet innebär. 

– Prata igenom det formella, vad är din roll, vad förväntas av dig? Hur ska arbetet spridas och publiceras? Om du ska vara medförfattare, vad innebär då det? Du behöver inte vara så strikt och formell, men det är viktigt att klargöra de här sakerna i ett tidigt skede.

Vem äger en idé?

Personligen tycker Jimmie Kristensson inte att man ska vara rädd för att dela sina idéer med andra studenter eller sina lärare – att bolla tankar och bygga vidare på varandras idéer är själva poängen med akademien. Samtidigt är plagiat en komplicerad fråga, var går exempelvis gränsen mellan en idé och ett plagiat? Och vem äger en idé som har uppstått i en grupp? 

– Men om man känner en obekväm magkänsla kring en publicering, börja med att lyfta det med den personen det berör. Och är du inte nöjd med svaret, gå då vidare och se till att få saken prövad, tipsar han. 

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Arbetsgivarna som ingenjörsstudenterna rankar högst

    Arbetsgivarna som ingenjörsstudenterna rankar högst

    Volvo Cars, Google och Spotify är för fjärde året i rad de populäraste arbetsgivarna för civilingenjörsstudenter. Men längre ner på topplistan har det skett en del förändringar.
  • Mikael Lindberg, Harriet Kjellberg, René Mortensen och Johan

    Fyra ingenjörer: Så var det att söka jobb efter 55

    Är det lätt eller svårt att få nytt jobb efter 55? Vi frågade två ingenjörer som fått jobb relativt lätt och två som kämpar. Och så frågade vi TRR: Vad gör man om man inte lyckas?
  • Så laddar du för en lyckad videointervju

    Så laddar du för en lyckad videointervju

    Hur förbereder man sig bäst för en videointervju? Och hur sammanfattar ett helt arbetsliv i några korta kärnfulla fraser? Karriärcoachen Lisa Rosengren delar med sig av sina bästa knep.
  • Så mycket tjänar 41 facktoppar

    Så mycket tjänar 41 facktoppar

    158 843 kronor i månaden. Så stor är löneskillnaden mellan den fackordförande som tjänade mest och minst förra året. Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand hamnar långt ner på lönelistan i en kartläggning som Altinget har gjort.
  • ”Åren med avtal kring två procent är förbi”

    ”Åren med avtal kring två procent är förbi”

    Ingenjörslönerna ökade rejält under 2023 och om 11 månader är det dags för en ny avtalsrörelse. Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer tror att förhandlingsläget kan bli gynnsamt.  
Ingenjörsstudentens uppfinning lurar vägglössen

Ingenjörsstudentens uppfinning lurar vägglössen

Problemet när man sanerar vägglöss är att om inte en människa sover i rummet så håller sig vägglössen kvar i sina gömslen. Ingenjörsstudenten Maja Åstrand har kommit på en lösning som snart kan vara på väg ut i världen.
Fler artiklar