Lite forskning kring god arbetsmiljö

I en ny rapport från Arbetsmiljöverket konstaterar forskarna att det är svårt att mäta vad som egentligen menas med en god arbetsmiljö.

I en ny rapport från Arbetsmiljöverket konstaterar forskarna att det är svårt att mäta vad som egentligen menas med en god arbetsmiljö.

Rapporten ” Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer” togs fram på uppdrag av regeringen som ett led i regeringens handlingsplan kring arbetsmiljö.

I rapporten kommer forskarna fram till att man i arbetsmiljöarbetet borde lägga mer fokus på frisktänkande än vad som görs i dag, då fokus i stället tenderar att handla om de riskfaktorer som finns på arbetsplatser.

– Naturligtvis ska man i arbetsmiljöarbete också ägna sig åt riskfaktorer men det har varit för mycket fokus på de negativa aspekterna, säger arbets- och miljömedicinforskaren Eva Vingård som är en av forskarna bakom rapporten.

Enligt Eva Vingård går det i dagsläget inte att mäta vad som är en god arbetsmiljö men i rapporten har hon och kollegan Per Lindberg ändå listat några faktorer som de menar ofta leder till god arbetsmiljö: Positiva och tillgängliga ledare, medinflytande och möjlighet att utvecklas i arbetet, är några av dem.

 Läs hela rapporten här.

Anna Eriksson

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Räcker det att medarbetarna ses vid kaffemaskinen för att kreativitet ska uppstå? Och vad händer med samarbete och problemlösning när AI allt mer tar rollen som bollplank? Det ska forskare vid BTH titta närmare på.
Fler artiklar