Foto ESO/José Francisco (josefrancisco.org)
Alma, ett av världens största landbaserade teleskopsatsning, ska uppgraderas med spetsteknik från Chalmers. Teleskopet som spanar efter radiovågor från rymden, ska få sammanlagt 66 sammankopplade paraboler. Två mål har stakats ut för teleskopet: att undersöka universums allra första galaxer och att leta efter vatten på andra planeter.
Foto ESO/José Francisco (josefrancisco.org)
Alma, ett av världens största landbaserade teleskopsatsning, ska uppgraderas med spetsteknik från Chalmers. Teleskopet som spanar efter radiovågor från rymden, ska få sammanlagt 66 sammankopplade paraboler. Två mål har stakats ut för teleskopet: att undersöka universums allra första galaxer och att leta efter vatten på andra planeter.
Teleskopets parabolformade antenner står utplacerade i rader på Chajnantorplatån, 5 000 meter över havet, i den chilenska Atacamaöknen, världens torraste öken. Teleskopet byggs av ett konsortium från Nordamerika, Europa, Japan, Taiwan och Chile.
Alma är världens största och dyraste pågående markbaserade astronomiprojekt, och uppskattas få en total prislapp på motsvarande cirka nio miljarder kronor.
Under de närmaste fem åren ska alla 66 antenner utrustas med nya mottagare som tillåter astronomerna att se nya delar av ljusets spektrum, närmare bestämt våglängder på mellan 1,4 och 1,8 millimeter (Alma står för Atacama Large Millimeter/submillimeter Array). Ljus av den våglängden är osynligt för ögat, men släpps igenom av atmosfären.
Teleskopet får en mycket hög upplösning, närmare bestämt 0,01 bågsekunder. En bågsekund är ungefär lika stor som en enkrona sedd på ett avstånd av 5 kilometer.
Det är Onsala rymdobservatorium som står bakom tekniken för de nya mottagarna. Sex stycken har redan levererats. Med de nya mottagarna ska forskarna, förutom att se de allra tidigaste galaxerna, kunna se spår efter vatten i rymdstoftet kring andra stjärnor, där man tror att planeter bildas.
Ökenteleskopet är ungefär halvfärdigt, men har redan börjat leverera oöverträffade bilder. Bland annat har forskarna fått bilder från de så kallade antenngalaxerna, två kolliderande galaxer med täta gasmoln där nya stjärnor bildas. De bilderna kan inte erhållas med teleskop som registrerar synligt ljus.
Teleskopet beräknas vara fullt utbyggt och uppgraderat 2016.
Sture Henckel
