Svensken tar mer kortsemestrar

Svenskarna tar i allt högre utsträckning ut kortsemestrar utanför sommaren. Sannolikt finns det ett behov av återhämtning som leder till weekendresor och kortare spa-semestrar

Svenskarna tar i allt högre utsträckning ut kortsemestrar utanför sommaren. Sannolikt finns det ett behov av återhämtning som leder till weekendresor och kortare spa-semestrar.

Semester är en färskvara, enligt forskarna. Efter cirka två veckor har man förbrukat den avslappning som man fått sig till livs under den långa sommarsemestern. Det anses ofta bättre med fler kortare pauser. Samtidigt finns det rapporter som säger att det tar tid att varva ner.

– Det finns ju en stor charm med de långa semestrarna, men sedan, under resten av året, blir det väldigt långt emellan, säger Malin Johansson, informationschef på Svensk-Tyska handelskammaren som kan jämföra med de tyska semestervanorna.

Hon tror att orsaken till en mer uppdelad svensk semestertradition på senare år är att svenskarna konsumerar mer. Vi har mer pengar och dessutom finns det numera lågprisflyg. Samtidigt stänger inte Sverige helt på samma sätt som tidigare. Fler måste jobba på sommaren, vilket öppnar för fler kortsemestrar under övriga delar av året.

I Frankrike finns industrisemestern kvar till stora delar. I Tyskland där de flesta liksom i Sverige har mellan 25 och 30 semesterdagar per år, fördelar man däremot dagarna helt annorlunda. I Tyskland är det ovanligt att ta ut mer än två veckors semester i taget. Många tar därför ett par veckor under höst respektive vår, och så kanske någon skidvecka på vintern.

– Det finns inget gemensamt sommarlov för skolbarn i Tyskland, säger Alrun Griepenkerl som är pressansvarig för Regenbogen i Sverige, en av Handelskammarens kunder. Om hela landet med 80 miljoner invånare hade sommarlov samtidigt, skulle det inte fungera.

Sommarloven som är cirka sex veckor, är utspridda mellan juni och augusti, i olika delstater. Och de som inte har skolpliktiga barn undviker att gå på semester då.

– Tyskarna är ju ändå överallt hela tiden. Tänk om de vore lediga samtidigt allihop. Infrastrukturen i Europa skulle ha svårt att klara av det, säger Alrun Griepenkerl med ett skratt.

En bidragande orsak till att svenskarna nu semestrar något mer utanför sommaren kan vara att det finns fler semesteralternativ. Spaanläggningar och annat är öppna längre.

Sture Henckel

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.