Fri rörlighet kan ge sämre arbetsmiljö

Arbetsmiljön blir lidande när många företag varken kan eller vill följa det regelverk som finns. Nu vill Arbetsmiljöverket ta tag i den så kallade ”grå sektorn” och få till en förändring.Arbetsmiljön blir lidande när många företag varken kan eller vill följa det regelverk som finns. Nu vill Arbetsmiljöverket ta tag i den så kallade ”grå sektorn” och få till en förändring.

Med ett ökat genomslag för den fria rörligheten för företag, varor och tjänster inom Europa har arbetsmiljöarbetet hamnat i kläm. I Danmark och Finland har myndigheterna tagit tag i situationen och exempelvis infört obligatoriska id-kort på byggarbetsplatser och särskilda inspektörer som bara besöker arbetsplatser med utländsk arbetskraft. Men i Sverige ligger vi efter vilket både kan leda till att konkurrensen mellan företag snedvrids och att människor kommer till skada.

– Vi har definierat ett antal saker som vi tror kan förbättra situationen, säger Anna Middelman, chefsjurist på Arbetsmiljöverket och en av personerna bakom en förstudie till hur verket kan arbeta med utländska företag och arbetstagare.

– Problemet är dock inte att företagen är utländska utan vi vill ta tag i hela den grå sektorn, de företag som inte kan eller vill skapa en bra arbetsmiljö vare sig de är svenska eller utländska. I det här ingår ju också företag som är svenska men som använder utländsk arbetskraft.

På senare år har verket haft informationskampanjer riktade mot asiatiska bärplockare och byggarbetare i Polen och Baltikum. Genom information vid ambassaderna som skött arbetstillstånden och med affischer i kollektivtrafiken har verket talat om att jobbar du i Sverige finns det svenska regler.

– Det är ju ingen som hittar till vår hemsida av sig själv precis, säger Anna Middelman.

Utländsk arbetskraft som kommer till Sverige har inte alltid själv något intresse av att följa svenska regler. Följer man med sin arbetsgivare finns ett beroende och en önskan att inte bråka med arbetsgivaren. Har hemlandet färre eller andra säkerhetsregler än Sverige märker arbetstagarna förmodligen inte ens att det finns en skillnad. Arbetsmiljön uppmärksammas ofta inte förrän det händer enolycka och då kan det vara för sent.

– Många av de saker vi föreslår för att utveckla Sveriges arbetsmiljöarbete är lagfrågor. Vi skulle till exempel gärna se ett beställaransvar, det vill säga att den som har beställt jobbet också tar ansvar för arbetsmiljön och inte kan delegera bort det till underentreprenör efter underentreprenör. En annan åtgärd är id-korten och kanske en skyldighet för utländska företag som verkar här anmäla sin närvaro på den svenska arbetsmarknaden. Som det är i dag vet vi ofta inte om att företagen arbetar här och kommer vi ut till arbetsplatserna är det svårt att veta vem som är anställd, arbetsgivare eller egen företagare.

Ett hinder för ett bättre regelverk kring utländska företags närvaro i Sverige är den fria rörligheten. På samma sätt som det går att hävda att företag som inte följer arbetsmiljölagstiftningen snedvrider konkurrensen går det att hävda att krav på registrering, id-kort med mera kan var ett konkurrenshinder.

Arbetsmiljöverket har också uppdraget att vara sambandskontor och informera utländska företag som vill verka i Sverige om vilka regler som gäller här. I det syftet har verket bett de fackliga organisationerna att lämna in ”den hårda kärnan” i sina kollektivavtal för olika branscher så att det faktiskt går att säga vad som är ”svenska villkor”. Men det är bara två fackliga organisationer som har lämnat in så kallade utstationeringsavtal.

– Vi ska under hösten försöka öppna en dialog med arbetsmarknadens parter om de här frågorna. Sämre arbetsmiljö är det nog ingen som vill ha och vi skulle kunna förbättra väldigt mycket. I våras var jag och vår generaldirektör i riksdagens arbetsmarknadsutskott och redovisade vår förstudie. Jag hoppas att alla parter – politiker, arbetsgivare och arbetstagarorganisationer vill vara med och ta tag i de här frågorna.

Jenny Grensman

Arbetsmiljöverkets rapport

1 kommentar

  • Anders Brännström

    Det är dags att ge Arbetsmiljöverket muskler och skyldighet att kontrollera även anställningsvillkor/social arbetsmiljö. ”Den svenska modellen” med fackmedlemskap och skyddsombud fungerar inte på arbetsplatser där det sakanas svenskar (och därmed inte finns några fackmedlemmar).
    När jag som arbetsmiljöinspektör, för snart 15 år sedan, påtalade problemen med utländsk arbetskraft, stötte jag på (i huvudsak juridiskt) motstånd. Med beklagande kan jag nu konstatera att samtliga våra grannländer har kommit längre (inkl Polen, vilket konstaterades vid ett besök 2006).

    20 september 2012

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Företag varslar men oklart hur många ingenjörer som drabbas

Företag varslar men oklart hur många ingenjörer som drabbas

Under inledningen av året har antalet arbetsbristförhandlingar ökat. Men det är fortfarande osäkert hur många ingenjörer som berörs eftersom förhandlingarna bara startat.
Fler artiklar