Många som pluggar har svårt att få pengarna att räcka till och enligt undersökningen Studentbudget 2012 av Sveriges Förenade Studentkårer fattas 740 kronor i månaden för den genomsnittlige studenten. För många är extrajobb ett sätt att dryga ut kassan. Men ska det behöva vara så?Många som pluggar har svårt att få pengarna att räcka till och enligt undersökningen Studentbudget 2012 av Sveriges Förenade Studentkårer fattas 740 kronor i månaden för den genomsnittlige studenten. För många är extrajobb ett sätt att dryga ut kassan. Men ska det behöva vara så?
Sacos rapport ”Fortfarande Utbildning straffbart?” är den åttonde rapporten som Saco publicerar som handlar om studenter och trygghetssystem. I årets undersökning framgår att problemen med ekonomin kvarstår för många studenter och nära 70 procent av de högskolestuderande med studiemedel anser att pengarna inte täcker deras levnadskostnader.
Om studenten tar både bidrags- och lånedelen från CSN uppgår studiemedlet till 8 920 kronor i månaden. De pengarna ska räcka till hyra, mat, studielitteratur, kläder, resor, och fritidsaktiviteter. Under sommaren har studenten inte rätt till något bidrag så då blir det till att jobba eller kanske be föräldrarna om ekonomisk hjälp, om man har den möjligheten.
I Sacos rapport kritiseras högskolorna och universiteten för att ha för få relevanta sommarkurser. Om studenten hade haft möjlighet att välja sommarkurser som sedan kunde ingå i hans eller hennes examen skulle studietiden både bli kortare och studenten skulle slippa den stress som det innebär att hitta en försörjning över sommaren.
Många studenter måste jobba under terminerna för att klara sin ekonomi. Enligt en undersökning av CSN säger runt en fjärdedel av studenterna att de arbetar för att över huvud taget täcka sina levnadskostnader. Samtidigt upplever nära en tredjedel av de studenter som extraarbetar att studierna påverkas negativt.
Ufuk Kala läser tredje året på civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad med inriktning huskonstruktioner och anläggningsteknik på KTH i Stockholm. Han tar både bidrags- och lånedelen från CSN och tycker att det är svårt att klara sig på de pengarna.
Ufuk Kala. Foto: Privat.
– När alla fasta utgifter är betalda har jag mellan 2 000- 3 000 kronor kvar. Det ska räcka till mat och nöjen, förklarar han.
För att få det att gå runt har Ufuk sedan fem år tillbaka jobbat extra på Ica.
– Jag måste jobba för att kunna andas. Jag började jobba extra under gymnasietiden och sen har jag fortsatt. Jag brukar jobba varannan helg ungefär men nu har jag precis slutat, jag känner att jag inte hinner med studierna annars. När man har schemalagt jobb varannan helg blir det att man stressar mycket de andra helgerna och jobbet tar tid från ens pluggtimmar, säger han och berättar att flera studenter som han känner är tvungna att jobba för att få ekonomin att gå ihop.
Den största utgiften för studenter är boendet. Här har Ufuk haft tur då han har fått tag på ett studentrum. De är ofta billigare än andra typer av boende.
– Jag ställde mig i kö redan på gymnasiet och fick vänta 2 år och tre månader innan jag fick rummet. Hyran ligger på 3 200 kronor och det är lägre än för de studenter som flyttar till Stockholm och måste bli inneboende.
Ufuk tycker inte att fribeloppssystemet är ett bra system. Fribeloppet innebär att studenten inte får tjäna mer än en viss summa per termin. Om man tjänar för mycket pengar kan studiemedlet minskas och man kan även bli tvungen att betala tillbaka pengar till CSN. För närvarande ligger fribeloppet för heltidsstudier räknat på 20 veckor per termin på 70 400 kronor. Inkomsten som kan påverka fribeloppet räknas på halvårsbasis. 1 januari till sista juni och 1 juli till sista december. Systemet gör inte skillnad på om studenten jobbar på sommaren eller under terminen.
– Och så säger man att det är valfritt att jobba extra! Om man jobbar två till tre månader under sommaren och varannan helg under terminen kommer man ganska snart upp i de där summorna, säger Ufuk och tillägger att han själv har blivit tvungen att betala tillbaka pengar till CSN på grund av att han har överstigit fribeloppet.
– Eftersom jag inte har råd att ta de pengarna från studiemedlet måste jag jobba för att kunna betala tillbaka pengarna, och jag vet flera som har råkat ut för samma sak, säger han.
I Sveriges Ingenjörers löneenkät från 2011 fick studenterna bland annat svara på en fråga om vilken typ av boendesituation de hade och bland studerandemedlemmarna som helhet var det bara 6 procent som svarade att de var inneboende hos någon. Men delar man in resultaten i olika distrikt visar det sig att bland studenterna i Stockholms distrikt är hela 26 procent inneboende.
I löneenkäten framgår också att Stockholmsstudenterna försörjer sig lite oftare av arbete eller familjen än totalen. Statistikern Björn Flodérus som har varit med och tagit fram enkäten har inget svar på varför det ser ut så här men han tror att det kan ha att göra med att priserna i Stockholm är högre än i andra svenska städer.
Anna Eriksson
Rapporten Fortfarande utbildning straffbart går att beställa från Sacos hemsida.
Här kan ni ladda ner SFS Studentbudget 2012.
8 kommentarer
Jag tycker man borde ta med vilka vanor, ort, barn mm som studenterna har. Pluggade civ ing i lkpg. Hyra o bredband ~2700kr/mån för ett korr-rum, mat ca 1000kr/mån. Böcker kanske 4000-6000/år. Borde räckt till mkt festande/kläder/nöjen om jag tagit ut fullt lån. Tycker också det är intressant att pengarna ”ska räcka till resor” om det inte gäller att åka hem till familjen ibland.
Jo jag vet, Svenska studenter lever ett oerhört kärvt liv. Hoppas regeringen gör något för att underlätta deras situation både ekonomiskt och studiemässigt.
Det har alltid pratats om att studenter har det så j*vla dåligt och ont om pengar, men jag kan inte riktigt sätta mig in i det! När jag började plugga på universitet (2005) så låg lån+bidrag på ca 6800 kr/månad och jag hade inga som helt problem att klara mig på den summan med hyra och mat + att jag ”roade” mig rätt så friskt, utan att jobba extra! (Visst levde jag också på pengar som jag tjänat in via sommarjobb (ca 30 000/år) men som man också spenderade misnt 2/3 av på sommaren ). Till stor del anser jag att det handlar om prioriteringar på vad man lägger pengar på. man behöver t.ex. inte köpa nya kläder var eller varannan månad. Matkontot går att begränsa otroligt mycket och ändå äta bra mat/matlådor)! I exemplet säger dom att lån+bidrag ger 8920 kr/månad.. Folk kommenterar om hyror på 6000/månad, klarar man inte mat+ nöje+ resor och litteratur/3 månad (+ lite sparpengar) på nästan 3000 så är de för mig obegripligt…
Jag instämmer helt i orimligheten med fribeloppet. Det var likadant när jag studerade för snart 25 år sedan. Regeln uppmanar studenter till att arbeta utan söka bdrag och stipendier i stället för att klara sin försörjning. Nackdelen med det är att vi får akademiker helt utan erfarenhet av arbetsmarknaden och det är varken samhälle eller framtida arbetsgivare hjälpta av,
Det är inte så lätt att styra över sin situation i en större stad som student. Du är nästintill tvingad till att ta den bostad du får tag i om du får tag i någon. Det är inte så man kan välja och vraka… Har man otur så ligger hyrorna uppåt 5000-6000 kr/mån och när du sedan betalt kursliteratur och kollektivtrafik på det är det inte mycket pengar kvar till mat och annat! Det är inte bara i Stockholm det är svårt med boende. Jag kan bara tala för mig själv i Göteborg.
Hur mycket pengar som är tillräckligt är nästintill godtyckligt. Det finns många, inklusive mig själv, som lever fullt drägligt och har pengar över varje månad med de nuvarande medlen. Däremot så finns det en förväntan från samhället vilket speglar sig i många individer där en viss grad av intensiv konsumtion företer sig nödvändigt. Folk hetsas till att köpa ny elektronik, nya kläder, nya tjänster mer elektronik, fler kläder och fler tjänster för att vårt ekonomiska system kräver det av oss, även om miljö- & sociala aspekter far illa utav det. Om detta är något något vi vill gå efter, så får vi se till att stödja studenters förväntan över den egna konsumtionen och ge oss mer pengar.
Min poäng är: Vi kan inte som ett samhälle både stödja uppmaningarna till mer konsumtion som finns överallt kring oss idag för att hjälpa, stärka ekonomin och samtidigt förneka folk möjlighet att göra så. Det förefaller sig i så fall vara ett ’äta-kakan-men-ha-den-kvar’-scenario.
Jag anser att studenter som studerar till något ordentligt dvs ingenjör, läkare, sjuksköterska mm borde ha rätt till både en högre lånedel respektive bidragsdel gentemot övriga utbildningar.
//Henrik
Jag tycker att folk gnäller för mycket.
Jag tar själv både bidrag och lån, men har en hyra på drygt 5000 i månaden, till vilken sedan telefonräkning, badkort, tandvårdsförsäkring och liknande tillkommer. Dessutom har jag en replokalshyra på 500 spänn i månaden. Jag har alltså inte särskilt mycket pengar kvar att käka och så för, men det är inte alls svårt att hålla hushållskostnaderna under 2000 spänn i månaden även om man inte bara käkar nudlar. Man får bara vara lite smart när man handlar och köpa saker man vet att man kommer behöva när de är på extrapris, t.ex. Dessutom behöver man inte nödvändigtvis festa varje helg, det brukar vara rätt trevligt att t.ex. dricka ett par bärs och kolla på film med kompisarna också.
Sommarjobbet kan jag se att det kan vara lite mer problem med, då inte alla lyckas få ett. Lyckas man skrapa ihop lite extra pengar på sommaren är det dock verkligen inga problem att klara resten av året om man går på fullt studiemedel.