Sverige kan inte stå stilla i den snabba utvecklingen mot det framtida uthålliga samhället. Det sade Mats Engström, före detta biträdande statssekreterare i miljödepartementet och chefredaktör för Ny Teknik, när han den 3 maj presenterade sin rapport Jobben i det gröna folkhemmet.
Kunskap blir en allt viktigare konkurrensfaktor när industrin ställer om till att bli grönare och mer resurssnål. Sverige har tappat sin ledarposition men har i grunden bra förutsättningar för att kunna återta den. Det skriver Mats Engström, som också har ett förflutet som miljöattaché i Bryssel och politiskt sakkunnig på UD i Europafrågor, i sin rapport Jobben i det gröna folkhemmet. Den 3 maj presentade han rapporten som han skrivit på uppdrag av A-smedjan, arbetarrörelsens tankesmedja.
Marknaden för de gröna jobben växer snabbt. Snabbare än mycket annat. Enligt Vinnova arbetar cirka 75 000 människor i Sverige i miljötekniksektorn. För fem år sedan var de 10 000 färre. Enligt Vinnovas definition omfattar branschen i dag 1 571 bolag som sammanlagt omsätter 260 miljarder kronor.
Sverige var länge världsbäst på miljöteknik, och byggde världens bästa reningsverk på 1970-talet och införde koldioxidskatter långt före alla andra. Men nu har konkurrensen hårdnat till ett spel som alltmer liknar Hela havet stormar. Den som inte hänger med i svängarna åker ut, och enligt rapportförfattaren har Sverige förlorat sin gula ledartröja.
Runtom i världen satsar man alltmer riktade pengar på att gå över till grön produktion.
I Kina satsar på snabbtåg och förnybar energi. De ska minska koldioxidutsläppen i förhållande till BNP med 16 procent till 2015. De ger miljardstöd till vindkraft, solenergi, smarta elnät och elbilar. På de områdena ska de bli världsledande, säger de. Regimen vill se fem miljoner elbilar och laddhybrider om sju år. Samtidigt kräver de att västerländska företag som vill sälja sina produkter där lägger mer av sin forskning i Kina.
Den japanska regeringen vill efter olyckan i Fukushima göra Japan ledande inom förnybar energi. Hälften av alla bilar som säljs 2020 ska vara elbilar eller hybrider. Japan vill också ta halva världsmarknaden för uppladdningsbara batterier.
Indien satsar på att ta fram miljöanpassad teknik för utvecklingsländernas behov.
Tyskland ställer om från kärnkraft till sol- och vindel. Förutom denna Energiewende satsar Tyskland stort på att effektivisera sin industriproduktion. De vill bland annat minimera behovet av sällsynta jordartsmetaller och de 66 Fraunhoferinstituten satsar på forskning om så kallad additiv tillverkning med resurssnåla 3D-skrivare.
I USA har Obama lovat satsningar på modern och resurssnål industriproduktion och så kallad grön kemi som bygger på att man frångår fossilbaserade kemikalier till förmån för förnybara råvaror. Han vill driva ner kostnaderna för sol- och vindel ännu mer.
Studier i både Tyskland och Storbritannien visar att en ambitiös klimatpolitik kan gynna både jobb, ekonomi och miljö samtidigt. I en studie från Wuppertalinstitutet 2010 visar forskarna att med högre resurseffektivitet minskar produktionskostnader och priser. Det ökar den tyska konkurrenskraften vilket i sin tur ger mer jobb, bland annat inom återvinningsindustrin. Det brittiska miljödepartementet DEFRA visar på liknande resultat med ökad konkurrenskraft för industrin.
I Mats Engströms rapport ställs frågan varför så lite görs om det nu är så entydigt lönsamt. Svaret är lite trevande, att det kan vara brist på kapital, tid, risktagande eller kunskap. Men den brittiska DEFRA-studien konstaterar att de företag som har lättast att ställa om till morgondagens resurssnåla produktion är de innovativa och dynamiska. Det, skriver Mats Engström, borde vara ett gott tecken för de ledande svenska industriföretagen som i internationella jämförelser ofta anses vara innovativa.
I sin rapport sammanfattar han också vad som behövs för att svensk industri ska kunna hävda sig i den hårda konkurrensen.
1. En politik som hårdare än i dag driver innovationer.
Högskolor borde belönas för att samverka med samhället i övrigt, mer resurser borde gå till industrinära institut, demonstrationsanläggningar borde få bättre finansiering, fler standardiseringar jämnar marken för svenska produkter, och staten skulle så som man gjort i Danmark och i England, kunna gå in som garant när offentliga instituioner köper ny teknik. Sverige behöver också ett nationellt program för resurseffektivitet, liknande det som finns i Tyskland. Historiskt har en tuff miljöpolitik ofta gett resultat: snålare bilar, bilkatalysatorer (Volvo tog fram dem tack vare tuffa regler i Kalifornien i USA) och klorfritt papper är några exempel.
2. Större investeringar i infrastruktur och byggande
Investeringar behövs inom järnväg, förnybar energi och återvinning. Och inom bostäder. Men för det behövs ett grönt kunskapslyft. Sverige behöver specialister för att utveckla solceller, vindkraftverk och smarta elnät, och högskolan och universiteten måste ställa om för att utbilda dessa framtida specialister. Men för att lyckas måste man riva gammalt stuprörstänkande och satsa på tvärvetenskap. Ett annat område där man behöver få in ny kunskap är byggindustrin. Enligt Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, saknar både arkitekter, ingenjörer och andra yrkesgrupper rätt kunskaper för att bygga morgondagens energieffektiva byggnader.
3. Sverige måste gå före
Enligt rapporten har Sverige tappat ledningen i miljöarbetet. Men trots att hela EU har förlorat en del av sin frontposition inom miljöfrågorna är det fortfarande många som sneglar på EU:s miljöregler. Svenska företag har också kvar sin gamla konkurrensfördel som även kan göra sig gällande inom grön produktion: de är mindre hierarkiska och har mer ansvarstagande anställda än sina utländska konkurrenter, och har därför lättare att ta fram nya komplexa idéer.
Mats Engström avslutar sin rapport med att säga att Sverige åter måste ta på sig ledartröjan inom miljöpolitik och grön produktion. Men han skriver i rapporten att de nödvändiga investeringarna kan kräva att staten överger det gamla målet om en procents överskott i statsbudgeten.
Rapporten Jobben i det gröna folkhemmet kan beställas här.
Av Sture Henckel
